Äldre inlägg (arkiv) till 26 december, 2008

[Maud-Marie Lönnberg]

Tack Hanne!
 
Det är första gången jag får höra namnen från min farmors släkt.
 
Nu undrar jag om du kan hjälpa mig vidare med följande spörsmål:
 
Med Anna, Mathildas mor Sara-Kajsa Magnusdotter 1848- och som gifte sig med Rasmus Görgensen 1837- finns följande historia;
 
Sara-Kajsa var från en Herrgård någonstans, och hon försälskade sig i drängen Rasmus Görgensen, som enligt äldre släktingar var både bildskön och kvinnokarl, och hon ville gifte sig med honom. Detta gjorde att hon blev  
förskjuten av sin familj och fick lämna gården
och förbjuden att någonsin nämna sitt släktnamn från herrgården. Dock fick hon med sig 24 st klänningar bl.a., in i sitt bo, av vilken en finns rester kvar hos en släkting. Det rådde totalförbud att någonsin nämna Sara-Kajsas bakgrund och varifrån hon kom förblev en hemlighet mellan henne och Rasmus.
 
En dag kom bud från Danmark att fadern till Rasmus dött, och att han skulle komma och hämta sitt arv. Detta arv kunde inte varit obetydligt, för han blev borta i flera år. Hans hustru, herrgårdsfröken, fick försörja sig och barnen genom att gå och tvätta andras tvätt där de bodde.
 
En dag kom ett av barnen och berättade helt bestört att Mamma satt och kysste en främmande karl i köket! Det var Rasmus som kom tillbaka, och han hade varit borta så länge att de inte längre kände igen honom.
 
Sara-Kajsa enda kommentar till att han kom tillbaka fullkomligt pank och hade supit upp arvet var: Då står vi lika! Med detta menade hon ju att hon själv gjorts arvlös och medellös och nu kom maken Rasmus tillbaka medellös liksom hon - så nu stod dom lika. Hon yttrade aldrig några förebråelser till mannen om vad som skett.
 
Farmor drömde hela sitt liv om varifrån Sara-Kajsa kunde komma. Hon fick själv leva ett hårt och strävsamt liv på det lilla jordbruket i Landeryd tillsammans med sin August. Hon medföljde olika gruppresor till slott och herrgårdar under sitt liv, med frågan om det var från någon av dessa som hennes mormor kom. Eftersom denna kärlekshistoria har berättats från generation till genration skulle jag oerhört gärna kunna vilja lösa denna gåta med ursprunget. Kan du finna ut något av detta?

[Maud-Marie Lönnberg]

Hanne P.S.
 
De orter som finns med i ditt besked känner jag igen genom vad farmor berättade om sin bagrund under min barndom.

[Christina Skagerborg]

Maud-Marie!
 
Det är härligt med gamla släkthistorier men ofta får man något motstridiga uppgifter från kyrkböckerna.
 
Sara Cajsa Magnusdotter föddes enligt hfl i Tutaryd 10/7 1848. Jag har inte tillgång till födelseboken för det året men jag hittade hennes familj i hfl:
 
Fadern: torparen, senare bonden och slutligen åter torparen Magnus Gustaf Eliasson född 29/1 1823 i Hjortsberga
Modern: Ingrid Greta Andersdotter född 9/7 1819 i Ljunga (Ljungarum?), död 23/2 1888 i Tutaryd
Syskon: Stina Helena född 8/11 1844 i Ryssby och Axel Edvard född 1858, död 1863 i Tutaryd
 
Familjen bodde bl.a. i Bräkenstorp Södergård och Lilla Sjöatorp i Tutaryd men bör ha bott i Ryssby tidigare eftersom ena dottern är född där. Någon herrgård finns det inga som helst tecken på att han ägde, han hade inte ens en dräng eller en piga.
 
Sara Cajsa beger sig tillsammans med sin syster till Landskrona 15/4 1865 enligt hfl. Hon vistas också en tid i Ljungby 1867. Föräldrarna och systern flyttar inom socknen 1869. Sara Cajsa är då kanske i, eller på väg till, Danmark eftersom hon och Rasmus gifter sig där i december 1871 enligt hfl. Paret flyttar sedan till Tutaryd och bosätter sig i Gnustorp Södergård. I hfl står det att paret kom den 23/8 1872 men deras första dotter föds i församlingen några månader innan och dör även innan detta inflyttningsdatum. Vi får förmoda att Sara Cajsa kom först och Rasmus senare trots noten.
 
Till Gnustorp Södergård flyttar även Sara Cajsas föräldrar lite senare samma år! Hennes familjebakgrund kan alltså knappast ha varit en hemlighet för någon. Föräldrarna var kanske emot hennes giftermål men det verkar knappast troligt att banden mellan dem var helt avklippta. Anna Mathilda måste dagligen ha träffat sina morföräldrar då de bodde grannar och hon var ju hela elva år när mormodern dog 1888 och morfadern levde fortfarande 1895 enligt hfl.
 
Inte heller verkar Rasmus ha övergivit Sara Cajsa i åratal i samband med arvet du nämner. 24/9 1875 åker både Sara Cajsa och Rasmus till Danmark enligt hfl och deras namn och den nyfödda dotterns är strukna.  Ett år senare, 30/10 1876, är familjen är tillbaka i Gnustorp Södergård.
 
Hoppas att du inte blir för besviken över att Sara Cajsa inte kom från någon herrgårdsmiljö. Inte heller kan hennes familjebakgrund ha varit okänd för hennes barn. Men hur och var hon träffade Rasmus är fortfarande en obesvarad fråga.  
 
Christina

[Hanne Berndtsson]

Bidrar med uppgifter ur källan Emibas.
 
Första resan:
 
Post 241561
Magnusdotter, Sara Cajsa
Piga (ogift kvinna)
f. 10/9 1848 i Tutaryd, Kronobergs län (Småland)
 
Utvandrad 1/4 1870 från Sjöatorp, Tutaryd, Kronobergs län (Småland) till Danmark
Källa: Husförhörslängd, s. 149
Emibas emigrationsakt: Tutaryd G 1870 010
 
 
Andra resan:
 
Post 241596
Magnusdotter, Sara Cajsa
Hustru (gift kvinna)
f. 10/7 1848 i Tutaryd, Kronobergs län (Småland)
 
Utvandrad 24/9 1875 från Tutaryd, Kronobergs län (Småland) till Danmark
Källa: Husförhörslängd, s. 82
Emibas emigrationsakt: Tutaryd G 1875 004
 
 
Post 241595
Jörgenssen, Rasmus
Torpare (gift man)
f. 2/10 1837 i Själland, Danmark
 
Utvandrad 24/9 1875 från Tutaryd, Kronobergs län (Småland) till Danmark
Källa: Husförhörslängd, s. 82
Emibas emigrationsakt: Tutaryd G 1875 003
Onormerade namnformer:
Utrikes födelseort: Själland
Födelseland: Danmark
--------------------------------------------
 
www.familysearch.org
 
Husband  
RASMUS JORGENSEN  
Birth:      
Christening:      
Marriage:  03 DEC 1871  Sonderso, Odense, Denmark  
Death:      
Burial:      
   
 
Wife  
SARA KAYSA MAGNUSDR  
Birth:      
Christening:      
Marriage:  03 DEC 1871  Sonderso, Odense, Denmark  
Death:      
Burial:    
---------------------------------------
 
mvh Hanne

[Maud-Marie Lönnberg]

Håhåjaja,
så är det med släktsagor. Tack för alla fakta Christina och Hanne. Man undrar ju hur sådana här berättelser uppstår, men det fanns ju inga dator på den tiden som man kunde kolla upp med vad som sagts (:-}).

[Christina Skagerborg]

Maud-Marie!
 
Lite kuriosa: både Sara Cajsa och hennes syster Stina Helena reste till Danmark 1870. De gifte sig där samma dag 3/12 1871. Systern och hennes make Peder Mortensen får en son Axel 2/6 1871 i Danmark. Allt enligt FamilySearch.
 
Jag ser också att du har en Kartesch bland dina anfäder. Han var Sara Cajsas farfar. Han heter Elias (Magnusson) Charteche i hfl i Agunnaryd.  
 
Christina

[Maud-Marie Lönnberg]

Intressant Christina,
 
det blir mer att notera. Men nu har jag raskt tagit mig vidare över  Chartecharna och har också funnit Elias Charteche och hamnar i fler soldatnamn som jag inte hittar vidare på nämligen; Magnus Bäfver född 1755, troligen i Agunnaryd och Elias Bäfver född 1777 16/5.  
 
Hur får man reda på vad de hette innan soldatnamnen? Det går ju inte att spåra dom på soldatnamnet. Var ligger Agunnaryd? Förresten, blev en indelt soldat alltid förlagd i sin hembygd?

[Mats Wallin]

I Centrala soldatregistret kan du hitta:
 
Aktnummer: KR-07-0916-1776
Bäfver, Magnus  [Olofsson]  
 
  Född:  1755  
   
  Regemente:  Kronobergs regemente  
 
 
MW

[Maud-Marie Lönnberg]

Tack Mats för upplysningen!

[Christina Skagerborg]

Maud-Marie!
 
Agunnaryd ligger i Kronobergs län. Om du är osäker på var en plats ligger använd Eniro. Man kan också hitta information via Google.
 
Observera att Elias i Hökås, Hjortsberga, gifte om sig efter första hustruns, Sara Jönsdotters, död 1846. De fick bara två barn vad jag kan se, Magnus Gustaf och Cajsa. Med nya hustrun, Ingrid Mattisdotter, fick Elias en son Abraham 1850. Magnus Gustaf Eliasson hade alltså en halvbror som var 27 år yngre.
 
En väg att hitta soldaters patronymikon är att via deras födelsedatum och födelseplats i hfl gå vidare till aktuell födelsebok. (Så hittade jag att Elias var en Magnusson.) Sedan kan man gå tillbaka till hfl (i födelseboken antecknas ju på vilken gård de bor) och följa personen i fråga fram tills dess de blir soldater (om man har tur). Genom att konsekvent följa personer i alla tillgängliga kyrkböcker kan man t.ex. upptäcka feldateringar eller fel platshänvisningar. Tittar man bara i en källa och informationen är fel där så kommer man ju inte vidare.
 
Christina

[Hanne Berndtsson]

Hej Maud-Marie, läs din mail...

[Maud-Marie Lönnberg]

Hanne & Christina
 
jag läser och läser, och det är underbart att få hjälp och komma vidare, men eftersom jag har bytt till en ny dator och den har Home Vista som inte är kovertibelt mot Dis, så kommer jag inte åt att läsa något via internet och Dis fastän jag är medlem. Jag får åka ner till Landsarkivet i Lund och fortsätta där i veckan.
 
Jag blir ju rent extatisk av all information man fått på en enda vecka!
 
Nästa problem jag måste lösa är hur jag skall kunna transportera till Dis från Ancestry (suck). Jag har skrivit in min släktana under  2-3 år där, och den omfattar flera släkter ner till mitten av 1600-talet. Där kunde jag t.ex. finna att mina barn med två olika fäder hade en gemensam anfader från Kulltorp, så dom slog på sina släktingar (sysslingar tror jag det var)när dom bråkade utan att veta om det (hm).

[Maud-Marie Lönnberg]

Hanne & Christina
 
jag läser och läser, och det är underbart att få hjälp och komma vidare, men eftersom jag har bytt till en ny dator och den har Home Vista som inte är konvertibelt mot Dis, så kommer jag inte åt att läsa något via internet och Dis. Jag får åka ner till Landsarkivet i Lund och fortsätta där i veckan.
 
Jag blir ju rent extatisk av all information man fått på en enda vecka!
 
Nästa problem jag måste lösa är hur jag skall kunna transportera till Dis från Ancestry (suck). Jag har skrivit in min släktana under  2-3 år där, och den omfattar flera släkter ner till mitten av 1600-talet och omfattar väldigt många namn. Där kunde jag t.ex. finna att mina barn med två olika fäder hade en gemensam anfader från Kulltorp, så dom slog på sina släktingar när dom bråkade utan att veta om det.
 
Jag via andra sidor letat mig fram till Per Svensson Klockare från Borrebo, Gnosjö 1656-1719, som på något sätt är släkt med kyrkomålaren och snidaren Sven Nilsson Morin från Hyltan, Gnosjö.Jag har skrivit ner frågan via Anbytarforum om honom - ännu en fråga ja...(!) där finns en släktberättelse(också - hm), och dom vidhåller bestämt att dom är släkt
() . Jag har följt släktled efter släktled utan att hitta tråden (ännu).

[Maud-Marie Lönnberg]

Hanne & Christina
 
Jag har funnit det! Den gemensamma nämnaren går genom Arfid Persson 1687- gm Karin Nilsdotter 1681-1725 25/12 Stackebo,Lidås, Gnosjö - Per Svensson, klockare 1656-1719 Borrebo, Gnosjö - Sven Nilsson Morin kyrkomålaren och snidaren Hyltan, Söderby, Gnosjö. När exakt dessa blev hopgifta till en släkt får jag leta vidare på.
 
Jag bifogar en berättelse kring Sven Morin;
 
Svens uppväxt och utbildning till kyrkomålare och träsnidare
 
Sven föddes på gården Hyltan i en by som hette Söderby, belägen i Gnosjö socken, nära en liten sjö som heter Hästhultasjön, uti landskapet Småland tillsammans med 6 andra syskon, och på fädernet kom smeder att födas och verka både i Småland och senare genom utvandring även längre söderut i Skåne. Gnosjö socken blev också platsen för en kraftig industriell tillväxt som aldrig dött ut. Tillgång till skog och vatten möjliggjorde egen produktion av el via fördämningar och fall, hjul med skovlar, drivaxlar försedda med enkla remmar och som kunde driva både sågverk och järnverk samt vara förutsättningen för tillverkning av andra produkter varav spikproduktion var en väl känd. Jag besökte själv som barn platser intill åar och i skogar där då ännu syntes rester av fördämningar, turbiner och enkla fabriksbyggnader för sådan produktion.
 
Sven gifte sig men fick aldrig några egna barn och han blev en förmögen man, som hjälpte sina släktingars barn och både bekostade deras utbildning och lät dem ta hans tagna efternamn - Morin.(Denna uppgift är obekräftad - har kommit från USA).
 
Sven hade en begåvning - den konstnärliga - och han blev en flitigt anlitad kyrkomålare och träsnidare som tog sig namnet Morin. I en artikel från Småländska Kulturbilder (1963) skriver Gun Wilstadius  om kyrkmålningarna i Näsby kyrka och att de är målade av Christian Zchatzeker, född i Halmstad 1711 och död i Wäxjö 1776 att:  Zchatzeker ansökte om mästarvärdighet i Göteborg år 1737, och samma år avlade han mästarbrevet  i Wäxjö där han slog sig ner som stadens förste och under åtskilliga år ende skråanslutne mästaren, där i hans verkstad arbetade lärgossar bl.a. Carl Gustafsson-Nehrman, Johan Burman, Sven Nilsson Morin och Pehr Hährberg, vilka senare blev kända inom kyrkomåleriet.  Den senares levnadsbeskrivning finns tillgänglig på Jönköpings museum.
 
Jag nämner här ett några exempel på Svens artisteri; En 1600-tals träkyrka som ursprungligen kom från Bosebo i Småland, står numera uppställd på Kulturen i Lund (museum) vars kyrkomålningar, altartavla och predikostol är gjorda av Sven. Han har också gjort predikostolen i Gnosjö kyrka och också predikostolen i Mossebo kyrka. Mistelås Prästgård som flyttats till Apladalen i Värnamo har en 2x1 m stor målning gjord av Sven, föreställande Israels barn inför Farao. Han blev också känd för att ha tillverkat klockfordral till golvur , s.k. Morin klockor med en välvt träfordral), och hans halvbror Jon Nilsson var dessutom en skicklig urmakare som byggde urverk till golvuren.  
 
Följande historia berättades för en släkting på besök i Apladalen och Mistelås Prästgård; En gammal dam från Gnosjö hade kommit på besök till Apladalen och för att se på Prästgården och hon berättade följande:  
 
Man hade fått en prins på slottet i huvudstaden, och Sven anmodades att göra en vagga till denne. Detta gjorde han också, men när paketen anlände till slottet så innehöll detta bara en massa trädetaljer - små, närmare bestämt 365 delar - som ingen begrep sig på. Han anmodades då att komma till Stockholm och förklara sig. När han kom dit satte han ihop alla bitarna på två minuter. Hans avsikt med spektaklet var att han ville få komma till huvudstaden Stockholm. Den äldre damen ansåg att Sven Morin var en klurig karl. Sven som föddes 1747 var 31 år gammal då Gustav IV Adolf föddes, därför kan berättelsen stämma. Sven fick 5 olika medaljer under sin livstid, och han var av kungen påtänkt att bli medlem i Konstakademien. Dock finns emottagandet av vaggan noterad i kungliga Husgerådskammarens liggare.
 
 
Platsen där Sven växte upp  
Date 1747-1813  
Location Söderby, Gnosjö sn  
Attached to Sven Morin född Nilsson (1747 - 1813)

[Maud-Marie Lönnberg]

Hej alla igen,
nu kommer jag med nya frågor efter att ha skrivit in vad jag hittils funnit:
 
 
jag söker ättlingar till Magnus Bäfver född Olofsson i Agunnaryd
gift med:
1:a giftet Cathrina Nilsdotter född på 1750-talet Agunnaryd och  
2:a giftet med Elin Jönsdotter född* 1752-02-14 Agunnaryd.
 
Barn med Cathrina:
Elias Bäfver 1777-05-16 Agunnaryd
Petter Magnusson 1783-10-14 Agunnaryd
Simon Magnusson 1783-10-14 Agunnaryd
 
Barn med Elin Jönsdotter:
Cathrina Magnusdotter 1788-01-08 Agunnaryd
Jonas Magnusson 1791-06-10 död 1793-03-26 Agunnaryd
Jonas Magnusson 1793-11-19 Agunnaryd
Elias Carteche född Magnusson 1794-12-24 Agunnaryd, död 1854-07-27 i Hjortsberga**
Jonas Bäfver född Magnusson 1797-12-06 Agunnaryd
Stina Bäfver född Magnusdotter 1800-09-26 Agunnaryd
 
* Elins Jönsdotter föräldrar var:
Jöns Pehrsson 1720- Agunnaryd  
 
gift 1747-12-26 med:
Anna Erichsdotter 1723-
 
Barn:
Johannes Jönsson 1750-12-29 död 1752-12-04 Agunnaryd
Elin Jönsdotter född 1752+02-14 Agunnaryd
Maria Jönsdotter född 1754-03-09 Agunnaryd
Johannes Jönsson dödd 1756-06-25 Agunnaryd
Blenda Jönsdotter född 1759-03-05 Agunnaryd
Mathilda Jönsdotter född 1761-03-24 Agunnaryd
Carl August Jönsson född 1764-06-12 Agunnaryd
 
** Elias Carteche vad gift med Sara Jonsdotter*** född 1791-09-09 Kvenneberga, död 1846-03-12 Hjortsberga
 
Barn:
Magnus Gustav Eliasson född 1820-03-20 Hjortsberga, död 1820-25-24 Hjortsberga
Magnus Gustav Eliasson född 1823-01-25 Hjortsberga död1903-12-16 Tutaryd
Cajsa Eliasdotter född 1826-01-11 Hjortsberga död 1892-12-27 Hjortsberga
 
*** Sara Jonsdotters föräldrar var;
Jon Nilsson född 1771-08-11 Lekaryd
gift 1792-05-12 med:
Sara Jonasdotter född 1752 Lekaryd död 1791-09-09 i Kvenneberga
 
Finns det någon som har forskat på denna släkt och har en fortsättning på Magnus Bäfver(Olofssons) föräldrar och de ingifta släkterna från Lekaryd och Kvenneberga?

[Maud-Marie Lönnberg]

Christina,
jag har hittat intressanta uppgifter om Elias Cartesche i Hökås. Han tillhörde Norr Sunnerbo Kompani och Selleberga Rote i Ryssby. Han tjänade 41 år som soldat från den 15/7 1810 till den 15/6 1852.
 
Han fick svärdsmedalj 1850 efter att ha; Bevistat fälttågen i Tyskland och Norge samt affärerna i Grossenbergen den 23 augusti, Dennevitz den 6 september samt Leipzig den 18 oktober 1813, samt belägringen af Lybäck och Glyckstadts 1814. Deltagit i fälttågen mot Norge och Drabant och den andra affären vid Tingstäde. Tjent med största utomordentlighet och blifvit benådad med förtjenstmedalj. Bor vid sin död på Hökås backstuga. Begravd 1854-08-06. Källa GMR 1852, KR-08-1026-1810.
 
Jag söker nu föräldrarna hustrun i 2:a giftet, Ingrid Mathisdotter från Rydaholm född 4/7 1811, död 28/10 1899 Hjortsberga.

[Christina Skagerborg]

Maud-Marie!
 
Ingrid Mathisdotters far var Mathis Olofsson född 1772 i Rydaholm och modern Stina Magnusdotter född 1769 i Hjortsberga (födelseår enligt hfl).
 
Ingrid Mathisdotter gifte om sig 22/5 1863 med Isak Karlsson i Hjortsberga. De var bosatta i Hökås. Sonen Abraham Eliasson dog av vattusot 30/11 1868.
 
Christina

[Maud-Marie Lönnberg]

Tack Christina för uppgiftena!

[Arnold Mellgren]

Per Larsson och Maria Persdotter bodde i Qwigerum i Ljungby. De gifte sig där 1759-06-16.
De fick ett antal barn:
Jonas f 1764
Måns f 1767
Anna f 1768
Maria+Gertrud f 1771
Peter f 1773
Lars f 1776
 
Men enligt husförhörslängden finns det ytterligare två barn. Jag tolkar dessa som Anders och Zachris. Har sökt i födelselängden men finner dem ej. Kan prästen ha missat dem i f-boken? Har även sökt förgäves.i PLF.
Kan någon hjälpa mej?

[Susanne Börjesson]

Hejsan!Jag skulle vilja ha hjälp utav någon att får fram såmycket info som möjligt om min släkt på min mormors sida.Min mormor hette:anna sjökvist(gift börjesson)och hon föddes:25 maj 1916 i ljungby församling.Min mormors pappa(min gammelmorfar)hette sven råman.
Jag hoppas att någon kan hjälpa mig att får fram såmycket info som möjligt om detta.
Mvh:susanne

[Siv Lundgren]

Hej Susanne, detta är kanske din gammelmorfars familj i Ljungby. Uppgiften kommer från Sv. bef 1900. Mvh Siv
 
Post 5087950
 
Jonsson Råman, Per Vilhelm
Torpare
 
f. 1861 i Ljungby (Kalmar län, Småland)
 
Gift man, far i familjen
 
Väntorp n:o 1 o. 2
Arby (Kalmar län, Småland)
 
Födelseort i källan: Ljungby Kalmar länPost 5087951
 
Jonsson, Elisa Kristina
 
f. 1851 i Ljungby (Kalmar län, Småland)
 
h.
Gift kvinna, mor i familjen
 
Väntorp n:o 1 o. 2
Arby (Kalmar län, Småland)
 
Födelseort i källan: Ljungby Kalmar länPost 5087952
 
Kristina Vilhelmina
 
f. 1885 i Mortorp (Kalmar län, Småland)
 
d.
Flicka, barn i familjen
 
Väntorp n:o 1 o. 2
Arby (Kalmar län, Småland)
 
Födelseort i källan: Mortorp Kalmar länPost 5087949
 
Swen Gustaf Valdemar
 
f. 1890 i Mortorp (Kalmar län, Småland)
 
s.
Pojke, barn i familjen
 
Väntorp n:o 1 o. 2
Arby (Kalmar län, Småland)
 
Födelseort i källan: Mortorp Kalmar länPost 5087947
 
Karl Alfred Rudolf
 
f. 1892 i Mortorp (Kalmar län, Småland)
 
s.
Pojke, barn i familjen
 
Väntorp n:o 1 o. 2
Arby (Kalmar län, Småland)
 
Födelseort i källan: Mortorp Kalmar länPost 5087948
 
Ebba Helga Maria
 
f. 1896 i Mortorp (Kalmar län, Småland)
 
d.
Flicka, barn i familjen
 
Väntorp n:o 1 o. 2
Arby (Kalmar län, Småland)
 
Födelseort i källan: Mortorp Kalmar län

[Siv Lundgren]

Hej igen Susanne, Ifall det är rätt familj jag har hittat, så är här två klipp ur husförsboken. Dels på föräldrar och syskon, men även farföräldrar. Mvh Siv
 

[Susanne Börjesson]

Hej igen siv!
Oohh tack så jättemycket för denna informationen som du ha hjälpt mig med.Många jättestora tack och kramar till dig,för du ha gjort mig så glad och överlycklig nu.
För jag ha innan letat och letat efter denna info men ha inte hittat det innan.
Tack snälla siv för denna stora fina hjälpen.
kramar susanne}

[Siv Lundgren]

Susanne, här är ytterligare ett tre klipp, det är på Elise Christines föräldrar och syskon. Mvh Siv
 

[Birgitta Berkemar]

Susanne!
 
Som jag tidigare nämnt, så hittar du födelseböcker för 1900-talet på Kalmar stadsbibliotek.
Där finns Ljungby födda 1916.
Där kan du hitta din mormors födelse själv och få säkra uppgifter om hennes föräldrar.
 
MVH
Birgitta B

[Susanne Börjesson]

hej igen siv!
Tack så jättemycket för denna info också.
Jag är så glad o tacksam för att du har hjälpt mig med detta.
kram susanne

[Siv Lundgren]

Susanne, om du undrar varför det står två datum vid födelsedatumet är det sista dopdatum. Mvh Siv

[Lena Niklasson]

Hej Jag undrar om någon kan hjälpa mig att tyda vilka faddrarna är till Ingrid som föds 1784-09-16 far är Anders Jönsson och Stina Olofsdotter i Gräsmo. Undrar även om någon har stött på dennna Anders Jönsson och vet vilka hans föräldrar är?
Mvh Lena Niklasson

[Hans Johansson]

Hej!
Faddrarna är: Per Bråfweds i Krankel(ösa), Skogwaktare Kielberg. H(ustru) Maria Hagstedt i Harby, P(igan) Maria Andersdr i Slät.
 
Vänl./Hans

[Lena Niklasson]

Hej Hans
 
Tack ska du ha för hjälpen
 
Mvh Lena Niklasson