Äldre inlägg (arkiv) till 2006-07-06

[Lars Bergqvist]

Hej Lena!
 
Ja, jag är mycket nöjd med uppgifterna, det gav mig dessutom ett extra led i form av Jöns Perssons far Per Knutsson.
 
TACK !
 
Lars

[Markus Fredriksson Ohliw]

Någon som vet något om en August Bernhard Vilhelmsson,gift med Petronella Julia Skog.Han byter sedermera efternamn tillBernhard

[Vivi Bryntesson]

Hej Markus !
 
Är det 1600, 1700, 1800 tal.
Det står inte ett enda årtal. Var ska man börja leta ?  
 
Mvh
 
Vivi

[Markus Fredriksson Ohliw]

1800-talet,tror han dog på 1930-talet,han var skomakarmästare.Som du märker saknar jag en del information,han kom ev. från en plats som hette Modala.

[Vivi Bryntesson]

Hej Markus !
 
August Vilhelmsson hette senare August Vilhelm , Bernhard f. 1852 07 17 Värnamo dog 1933 06 30 Kulltorp,
gift 1877 10 27 i Kulltorp med
Petronella Julia Skog f. 1853 03 28 Anderstorp
dog 1934 06 16 Kulltorp.
Fam bodde i Modala
Barn:  
Karl Axel Valfrid f. 1878 01 11  
Augusta Josefina f. 1879 11 07
Alma Elise f. 1882 09 04 ?
Maria Victoria f. 1884 06 10
Eufemia Constantia f. 1889 04 08
Signe Linn?a f. 1891 01 03
alla barnen födda i Kulltorp
Jag hittar inte August i Värnamo:s föddebok
Petronella Julia hittar jag i Anderstorp:s föddebok. Hon står som oä.
Mod: Christina Knutsdotter
Men det står gift med Ludvig Skog, födstår inte detta riktigt
Källhämtning A1:14 sid 68, A1:16 sid 193
 
Mvh
 
Vivi

[Markus Fredriksson Ohliw]

Tack så hemskt mycket Vivi.det var snällt av dig,
jag hittar säkert mer att fråga om senare om det går för sig.

[Bengt Rydh]

Försöker reda ut ägandeförhållandena kring Törestorp Mellangård. Detta är ett försök att komma vidare i den diskussion som finns ovan 2002-06-02. Har följande uppgifter:
 
1740
Av bouppteckningen (Västbo FII:2, p 445) efter Mats Simonsson framgår att han är ägare till ? kronoskattehemmanet Törestorp Mellangård.
 
1702
Vid sommartinget 1702 (Västbo AI:8, ST1702,?67) besvärar sig Lars Simonsson i Törestorp emot länsmannen Lars Nilsson i Törestorp om 1/8 i Törestorp Mellomgården som tillhör ”kärandens syskonebarn” Valborg Jönsdotter [Lars Nilssons hustru]. Lars Nilsson förklarar att han är villig att upplåta jorden för 15 daler. Käranden uppges redan äga 3/8.
 
Enligt domboken (Västbo AI:8, HT1702,?9) köper ryttaren Simon Jönsson följande delar i Törestorp Mellangård:
- 1/16 av Märta Jönsdotter i Törestorp för 9 dlr
- 1 systerlott av Knut Larsson i Uppebo för 10 dlr
- 1 systerlott av Lars Knutsson i Uppebo för 10 dlr
- Lars Nilssons hustrus lott för 15 dlr.
 
Tillsammans med det som Simon Jönsson själv ärvt blir det hela halva gården. Fasta beviljas vid 1704 (Västbo AI:8, ST1704, ?69). Här uppges att Lars Nilssons hustrus del köpts av Lars Simonsson. Fastan beviljas Simon och Lars (”.så att Simon och Lars genom arf och kiöp äro blefne ägare till skatterättigheten af halfwa Mellomgård Törestorp). Det kan noteras att Simon var avliden 1704 eftersom det i köpebrevet för Stackebo, daterat 1702-12-06 (Västbo häradsrätt, AI:9, VT1705, ?64) talas om ” Simon Jönssons i Törestorp arfwingar för theras faderslott 20 Dr”.
 
1656
Enligt domboken (Västbo renoverad dombok (9b), VT1656) köper Jöns [Larsson] glasmästare i Törestorp följande delar i Mellangården:
- 1 systerlott av Lars Filipsson, Kallset, Jöns Filipsson, Målskog och Marit Filipsdotter, Högshult, som utgör 1/9 del av hela gården.  
- 1 systerlott av Jöns Larsson och Lars Jönsson, Bränneshylte, för 16 rdr
- 1 systerlott av Karin Arvidsdotter i Gynnås (genom mannen Per Jonsson), för 15 rdr
- 1 lott av Ingrid Arvidsdotter, för 15 rdr
- 1 del av Arvid Arvidsson i Hästhult, för 30 dlr. Köpet har klandrat av Arvid vid föregående ting men förlikning har skett där Arvid får ytterligare 4 rdr.
 
1634
Enligt domboken (Västbo AI:3, ST1634) köper Jöns Knutsson och hans hustru Elin Assarsdotter i Törestorp:
- 1 systerlott av Lasse i Stackebo och Filip i Målskog för 56 dlr
 
1613
Assar Arvidsson får kungligt förläningsbrev på Törestorp Mellangården (Svenska Antavlor 1987 nr 102, not 35).  
 
Assars son är Lars Assarsson i Stackebo och dennes son är ovannämnde Jöns Larsson i Törestorp vilket explicit framgår vid höstetinget 1665 (Västbo AI:4) ”.Nämbdeman Jöns Larsson i Thörstorp berättar effter sin fader nu döder at hans faderfader fordom Captein Assar Arfuidsson i Thörestorp, sände sin son Lars Assarsson som finns i wittnes skrifften förnembligast infördt män nu döder.”
 
Frågor:
1) Har jag missat någon försäljning i domböckerna kring Törestorp Mellangård under ovan angivna period?
 
2) Mats Simonsson ägde 1740 ?. Vad hände med den andra ?, ägdes denna av brodern Jöns Simonsson?
 
3) Någon som har mer uppgifter kring Lars Simonsson? I diskussionen 2002-06-02 tolkade jag det som att han var en ”felskrivning”. Närmare genomläsning visar att så inte är fallet då Simon och Lars båda nämns. Gissar att Lars är en son till Simon som avlidit tidigt.
 
4) Varför förekommer inte Assar Jönsson i Törestorp (Jöns Larssons son) i transaktionerna? Han borde rimligen haft en del i arv i gården
 
5) Uppgifter kring Knut Larsson i Uppebo (försäljningen 1702)? Han var uppenbarligen gift med en dotter till Jöns Larsson som vid vårtinget 1679 (Västbo renoverad dombok (9b)) nämns som Knuts svärfar  
 
6) Uppgifter om Lars Knutsson i Uppebo (försäljningen 1702)?
 
7) Uppgifter om Märta Jönsdotter i Törestorp (försäljningen 1702)
 
Uppgifter om Lars Filipsson i Kallset, Jöns Filipsson i Målskog och Marit Filipsdotter i Höghult (försäljningen 1656)? Det ligger nära tillhands att anta att dessa är barn till den Filip i Målskog som nämns 1634 och som bör vara bror eller svåger till Lars i Stackebo.
 
9) Uppgifter om Jöns Larsson och Larsson Jönsson i Bränneshylte (försäljningen 1656)?
 
10) Uppgifter om Karin Arvidsdotter i Gynnås, Ingrid Arvidsdotter och Arvid Arvidsson i Hästhult (försäljningen 1656)?
 
11) Uppgifter om Filip i Målskog (försäljningen 1636)? I domböckerna förekommer det ganska flitigt en Filip Knutsson i Kallse, men av tidsskäl (finns fortfarande i mantalslängden 1699) är han sannolikt ej identisk med den Filip som anges 1636.
 
Mvh
Bengt

[Lena Mårtenson Tingstam]

Det var mycket intressant du kunde bidra med kring ägarförhållandena av Törestorp M-gård.
Jag kan inte egentligen svara på någon av dina frågor konkret, men jag kan spekulera lite utifrån vilka uppgifter jag har i mitt gårdskartotek.
 
Frågor:
2) Mats Simonsson ägde 1740 ?. Vad hände med den andra ?, ägdes denna av brodern Jöns Simonsson?
 
Jöns kan ha ägt den, men det verkar lite märkligt med tanke på hans senare liv. Han bodde från ca 1725 på Västergården och flyttade senare i livet till Målskog där han också dog, inhyses hos sin yngste son Anders. Han dog 1758-11-04 ifall någon har möjlighet att titta på hans bouppteckning.
 
3) Någon som har mer uppgifter kring Lars Simonsson? I diskussionen 2002-06-02 tolkade jag det som att han var en ”felskrivning”. Närmare genomläsning visar att så inte är fallet då Simon och Lars båda nämns. Gissar att Lars är en son till Simon som avlidit tidigt.
 
Enligt Mtl och Krk så finns det en Lars mantalskriven på Mellangården. Jag har en lucka i mina mantalslängder 1704 och 1705, precis när han försvinner.
 
1700, 1701 och 1702 står han som drängen Lars direkt under rytt Simon och Hr. 1703 står han som son Lars under enkan Britta. Ytterligare en rad under står sonen Jöns, döttrar Elin, Kirstin.
 
1704 skänker edell och manhaftig fältväbel Lars Lom i Törestorp Mellangård 24 öre och 1705 i kyrkoräkenskaperna den 28 maj står herr fältväbeln Lars Lom Törestorp - 20 öre.
 
Denne Lars Lom förekommer vare sig förr eller senare. Kan Lars Simonsson följt sin fars bana och gått ut i stora kriget?
 
4) Varför förekommer inte Assar Jönsson i Törestorp (Jöns Larssons son) i transaktionerna? Han borde rimligen haft en del i arv i gården
 
I Jordaboken 1717 står Mellangården som 1 mtl. I jordaboken, vars uppgifter man ju ska ta med en nypa salt, står på Törestorp Mellangården: Jöns Simonsson, Mats Simonsson och Mats Assarsson.
 
Min spekulation är att halva gården ägdes av Assar Jönssons son Mats Assarsson och halva gården då av bröderna Jöns och Mats Simonsson. Fortfarande 1785 är två av hushållen på Mellangården söner/sonsöner till Mats Assarsson, medan ett av de andra två hushållen är ättling till Mats Simonsson. Mats Assarsson dör 1746-04-19 och det är ju tänkbart att det finns en bouppteckning efter honom.
 
Till saken hör också att enligt jordeboken verkar Olof Assarsson, Assar Jönssons andra son, sitta på en del av Törestorp Västergården där Lars Nilsson och hans hustu Valborg Jönsdotter bott och kanske även haft ägarintressen. Enligt krk lämnas testamentespengar efter Lars Nilsson 1708-08-30 och efter Valborg 1711-06-09.
 
1702 är följande mantalsskrivna på de tre Törestorpsgårdarna:
 
Mellangården:
ryttmäster Wilhelm [Hansson] och Hr
dräng Olof [Assarsson]
rytt Simon [Jönsson] och Hr [Brita]
dräng Lars [Simonsson]
döttr Elin och Kiristin [Simonsdöttrar]
Mattes [Assarsson] och Hr
Kn Håkan och Hr
 
Västergården:
[länsman] Lars [Nilsson] och Hr [Valborg]
dr Sven, pig Anna
 
Östergården:
Assar [Jönsson] och Hr [Anna]
rytt Pär [Jönsson] och Hr
rytt Joseph [Jönsson] och Hr [Ingierd]
gossen Jöns [Josephsson]
Pär [Jonsson] och Hr
Nils [Pärsson] och Hr
 
Jag tror att man behöver undersöka alla tre gårdarna för att klura ut hur alla släktskapsförhållanden ser ut.
 
Själv har jag dubbel anknytning eftersom mina anor är ett barnbarn till Joseph Jönsson och Ingegärd som gifte sig med ett barnbarn till Simon Jönsson och Brita.

[Lena Mårtenson Tingstam]

Glömde att nämna att Lars Philipsson i Målskog finns med i Krk fram till och med att det lämnas 1 daler i testamentespengar efter honom 1705-08-06. Hans hustru hette troligen Rakel/Rangel och Jöns Larsson(~1668-1738) i Målskog är troligen hans son.
Eventuellt var Jöns Simonssons hustru Elin Jönsdotter den enda av Jöns Larssons barn som uppnådde vuxen ålder och kanske också skälet till att Jöns Simonssons son Anders Jönsson bodde i och brukade Målskog, där även sen Jöns Simonsson och Elin Jönsdotter bodde till sin död.
 
Philip Knutsson, kyrkvärd, i Kalset har jag den sista anteckningen i Krk på år 1686. Ingen notis om några testamentespengar dock.

[Bengt Rydh]

Lena,
Tack för uppgifterna. Här följer några ytterligare kommentarer.
 
SIMON JÖNSSON OCH HANS FAMILJ
Intressant är här namnet på Simons hustru som jag inte haft innan. Kan det vara så att denna Britta är identisk med den hustru Britta i Törestorp för vilken testamentspengar uppförs 1704-06-24 (Kulltorp LI:2 p 167)?
 
Nya för mig är också uppgiften om döttrarna Elin och Kerstin. Vet du något om vad som hände dessa?
 
Vad gäller fältväbeln Lars Lohm så är denne inte identisk med Lars Simonsson utan son till länsmannen Lars Nilsson (Västbo AI:8, ST 1703 ?70).
 
Det verkar vidare ha funnits en son Sven Simonsson för vilken testamentspengar uppförs 1709-02-07 (Kulltorp LI:2 p 202).
 
Det jag försöker förstå är Simon Jönssons relation till de tidiga generationerna av Törestorpssläkten (Assar Arvidsson och Lars Assarsson). Att det finns en relation är ytterst sannolikt då Simon hade arv både i Törestorp Mellangård (Västbo AI:8, HT1702, ?33) och Stackebo (Västbo AI:9, VT1705, ?64).
 
Min tolkning är att Simon Jönsson är son till Jöns Arvidsson i Stackebo. Denne får fasta på Stackebo 1673 (Västbo AI:5 ST1673) genom köp och arv. Nästa gång jag hittar en transaktion kring Stackebo är 1702-12-06 när Simon Jönssons arvingar, Måns Jönsson i Kvarnabo, och systrarna Valborg, Britta och Ingegerd säljer Stackebo till Samuel Persson (Västbo AI:9, VT1705, ?64). Då det såvitt jag sett inte finns några transaktioner kring Stackebo mellan 1673 och 1702 har jag dragit slutsatsen att Jöns Arvidsson är far till Jöns Simonsson.
 
I mantalslängden 1649-52 kallas Jöns hustru för Elsa, 1653-1655 för Elin, sedan är det en lucka till 1664 då det enbart står hustrun och 1670 kallas Jöns änkling.  
 
Vid Simon Jönssons och Lars Simonssons köp av Törestorp 1702 omtalas Lars Nilssons hustru och Assar Jönssons syster Valborg Jönsdotter som ”kärandens syskonbarn”. Om detta avser kusin till Simon Jönsson så bör släktskapet vara genom Simons mor (Elsa/Elin). Detta innebär i så fall att Elin/Elsa skulle varit syster till Jöns Larsson.
 
Vet du något om eventuella syskon till Jöns Larsson och vet du hur många barn Jöns Larsson hade?  
 
TÖRESTORP VÄSTERGÅRDEN
Vad gäller Törestorp Västergården sålde Jöns Simonsson ”halfdehlen af Törestorp Wästreg förmedlat till 5/8 som Jöns Simonsson för 200 Dr smt till sin Broder Mattis Simonsson försåldt enligt Salubrefvet af d 2 Lujus upb.  1 gl.” (Västbo AI:4, VT1726, ?23). Troligen har Jöns kommit i besittning av denna gård i form av pant när han gett lån till länsmannen Lars Nilssons arvingar. Dennes son Per Larsson tillstår 1720 att han lånat 217 daler och 16 öre av Jöns Simonsson mot underpant i Västergården (Västbo AI:11, ST1720, Uppbud).
 
Törestorp Västergården finns också upptagen till 200 dlr smt i bouppteckningen efter Mattis Simonsson (Västbo FII:2 p 445).
 
Det som är intressant här är att Jöns Larsson i Törestorp haft ägarintressen också i Västergården. År 1665 (Västbo AI:4, HT1665) är nämndemannen Jöns Larsson fullmäktig för Anders Jönsson i Kärvaryd samt på sina egna och sina ”syskonbarns” vägnar (Måns hustru i Granås, Ingeborg Svensdotter, Elin Svensdotter och Marit Svensdotter) att tingssköta först halva gården och sedan 3/8 av den andra halvan till Lars Nilsson och hans hustru Britta Olofsdotter.
 
LARS PHILIPSSON I MÅLSKOG
Här håller jag fortfarande på att förstå sammanhangen. Klart är dock att Jöns Larsson i Målskog är son till Lars Philipsson då han i ett mål om en omtvistad 1/16 i Målskog (Västbo AI:8, VT1699, ?78) explicit refererar till sin fader Lars Philipsson.
 
Det som är mer oklart är Lars Philipssons relation till Philip Knutsson i Kalset. Philip ägde 1/8 i Målskog (Västbo AI:4 HT1665) vilket framgår när Lars Philipsson får fasta på halva gården Målskog ”en åttondedel undantagandes som Philip Knutsson äger ”. Philip nämns såvitt jag kan se sista gången i mantalslängden 1696.
 
1685 (Västbo renoverad dombok 27b, ST 1685, ?29) döms rusthållaren Lars Philipsson i Målskog för ”enfalt hor” varvid hans far Philip i Kalset gör i löfte för böterna.
 
I ett mål 1681 (Västo renoverad dombok 27a, HT1681, ?66) är Philip något misstänkt för delaktighet i en kyrkstöld. I samband med detta nämns Lars i Målskog som Philips bror.
 
Förklaringen skulle kunna vara att det i själva verket rör sig om 2 olika Lars Philipsson. I mantalslängderna under 1680-90-talen finns tidvis 2 Lars i Målskog  (1684, 91, 92, 94, 95 år 1685 är en lucka i mantalslängden).
 
Den Lars, som av tidsskäl, bör vara far till Jöns Larsson bör i så fall vara halvbror eller möjligen svåger Philip Knutsson. Hustrun heter Ragnel Andersdotter (Västbo AI:4  HT1665) och jag gissar att hon är identisk med den hustru Ragnel i Målskog för vilken det uppförs testamentspengar 1699-05-07 (Kulltorp LI:2 p 123).
 
Den Lars som i så fall är son till Philip i Kalset kan då vara identisk med den Lars i Kalset som 1680 anklagas för att ha stulit ett sto i Lekeryds socken (Västbo renoverad dombok 9b ST 1680). Hustrun till denne Lars hette Kerstin Andersdotter (Västbo häradsrätt, AI:7, HT1693, ?111).
 
Av tidskäl tror jag inte den Philip i Målskogs som nämns 1634 (Västbo AI:3 ST 1634) då han tillsammans med Lasse Stackebo säljer en systerlott i Törestorp är identisk med Philip i Kalset. Denne förstnämnde kan nog anses vara ”den förste” Lars Philipssons far. Troligt är då att denne Philip var gift med en syster till Lasse i Stackebo och en dotter till Assar Arvidsson.  
 
Här återstår nog en hel del att fundera över innan det fullt klart går att fastställa hur det förhåller sig.

[Lena Mårtenson Tingstam]

Som jag nämnde tidigare, har jag ju inte ens börjat än med att gräva så djupt som du i 1600-tals källorna. Det enda jag har är spåren som lämnas från 1684 och framåt. I vissa fall kan man ha mycken glädje av dem, men mycket blir ju rena spekulationer till man kan bekräfta exakta släktförhållanden genom faktiska omnämnanden i källorna (domböcker t ex) om släkskapet.
 
Dessutom är det faktiskt så, att jag något kommit att lägga Kulltorp på hyllan (vilket jag nog borde ändra på) och varför det är så kan du läsa på  Vägen till Kulltorp om du har lite tid över någongång.
 
SIMON JÖNSSON OCH HANS FAMILJ
Intressant är här namnet på Simons hustru som jag inte haft innan. Kan det vara så att denna Britta är identisk med den hustru Britta i Törestorp för vilken testamentspengar uppförs 1704-06-24 (Kulltorp LI:2 p 167)?
 
Nya för mig är också uppgiften om döttrarna Elin och Kerstin. Vet du något om vad som hände dessa?
 
Jag är ganska säker på att det är den Brita som lämnas testamentespengar efter 1704. Hon finns fortfarande med i mtl 1703 som änka med söner Lars och Jöns samt döttrar Elin och Kerstin.
 
Elin gifter sig i juni 1704 (Erik Månsson lämnar 1 daler till kyrkan 1704-06-06) till Albo Söragård. Erik och Elin får barnen Britta, Simon, Måns, Sven, Arvid, Jon, dödfött barn, Kerstin. Eriks föräldrar är Måns Jönsson och Kerstin Arvidsdotter.
 
Jag tror att Kerstin gifter sig till Fryebo i Anderstorps församling med en Isak Erlandsson, men det är enbart utifrån vittnesnoteringarna vid de olika syskonens barndop som jag hämtat det, samt Isak och Kerstins vittnen vid deras barns dop samt namnval. Uppgiften måste alltså beläggas.
 
Det verkar vidare ha funnits en son Sven Simonsson för vilken testamentspengar uppförs 1709-02-07 (Kulltorp LI:2 p 202).
 
Det skulle vara lättare om Lars var Sven. =)
Sven dyker ju upp först i mtl 1706 och 1707 för att sen vara borta igen och enbart nämnas med testamentespengar. Han står dessutom enbart som dr Sven i mtl och även om det är på raden under dr Jöns, systern Kerstin så finns det inget som belägger släktskapet.
 
Vet du något om eventuella syskon till Jöns Larsson och vet du hur många barn Jöns Larsson hade?
 
Av ovanstående skäl så har jag inte något att bidra med när det gäller det här. Men en sak jag skulle kunna titta på är förnamnsförekomsten kring 1700.
Det gäller framförallt då de kvinnnliga förnamnen. Ragnel/Rangel/Rakel t ex finns bara i de familjer som har anknytning till Målskogsfamiljerna.
Elin verkar också tämligen ovanligt jämfört med andra namn och Valborg har jag inte tittat på tidigare, men inser nu att det också är ett namn med begränsad spridning.
 
Assar och Arvid är lite knepigare. Det verkar vara  åtminstone en eller två familjer inom Kulltorp som för båda dessa vidare vid sidan av Törestorparna.
Därmed inte sagt att de inte kan ha anknytning.
 
LARS PHILIPSSON I MÅLSKOG
Här håller jag fortfarande på att förstå sammanhangen. Klart är dock att Jöns Larsson i Målskog är son till Lars Philipsson då han i ett mål om en omtvistad 1/16 i Målskog (Västbo AI:8, VT1699, ?78) explicit refererar till sin fader Lars Philipsson.
 
Jöns Larsson var född 166([db]. Hans äldre syster Märta var född 166(2)[db].
Det är inte helt otroligt då att deras far Lars Philipsson gifte sig någon gång under eller i slutet av 1650-talet.
Givet att han gifte sig vid 25-30 års ålder bör han alltså ha varit född kring 1630. Han dör 1705 och det lämnas hela 1 daler i testamente efter honom. Han bör då ha varit åtminstone 75 år gammal eller äldre. Sonen Jöns blev 70 och dottern Märta 76 år. En hyfsat långlivad familj.
 
Den Lars, som av tidsskäl, bör vara far till Jöns Larsson bör i så fall vara halvbror eller möjligen svåger Philip Knutsson. Hustrun heter Ragnel Andersdotter (Västbo AI:4 HT1665) och jag gissar att hon är identisk med den hustru Ragnel i Målskog för vilken det uppförs testamentspengar 1699-05-07 (Kulltorp LI:2 p 123).
 
Här är jag helt med dig. Namnet Ragnel/Rakel förekommer också just hos de som man kan misstänka är barn till Lars Philipsson och Ragnel Andersdotter.  
 
Av tidskäl tror jag inte den Philip i Målskogs som nämns 1634 (Västbo AI:3 ST 1634) då han tillsammans med Lasse Stackebo säljer en systerlott i Törestorp är identisk med Philip i Kalset. Denne förstnämnde kan nog anses vara ”den förste” Lars Philipssons far. Troligt är då att denne Philip var gift med en syster till Lasse i Stackebo och en dotter till Assar Arvidsson.
 
En sak som är tydlig, är att Kalset och Målskog båda har haft Philipssöner och Philip skrivna på sig.
1634 - Philip i Målskog
1656 - Lars Philipsson i Kalset
1656 - Jöns Philipsson i Målskog
1665 - Philip Knutsson i Kalset
1665 - Lars Philipsson i Målskog
1681 - Philip i Kalset (bror till Lars nedan)
1681 - Lars i Målskog  
1685 - Lars Philipsson i Målskog
1685 - Philip i Kalset (far till Lars)
1699 - Lars Philipsson i Målskog
 
ur krk
1686 - Philip Knutsson (kyrkvärd) i Kalset
1691 - Philip (låntagare) i Kalset
 
Av ovanstående ser det snarast ut som om det skett ett byte mellan var de bodde kring 1660-talet och att det känns som om det är mer troligt att det finns två Philip än två Lars.
Philip i Målskog 1634 kan väl mycket väl vara far till Lars Philipsson tidsmässigt, om han sen är den Philip som figurerar på 1690-talet är ju en annan sak.
Hur ser det ut i mtl? Finns det belägg för två stycken Philip i Kalset, eftersom de båda två måste finnas åtminstone kring 1685 då Lars Philipssons far nämns som Philip i Kalset och Philip Knutsson nämns i krk som kyrkvärd.

[Bengt Rydh]

Lena,  
Tack för dina uppgifter och synpunkter.
 
Kan inte ur mantalslängderna finna belägg för två Philip under den aktuella tidsperioden. Såvitt jag kan se dyker Philip upp i Kallset 1664 och finns kvar där till 1696, dock finns en lucka 1656-63 (även senare luckor 1665, 1672-82 och 1684). För 1656 finns Lars och hustru Ragnel förda under Kallset. 1664 finns också en Knut på Kallset som förekommer här från 1636 (den första mantals/boskapslängden jag tittat i).
 
1664 finns Lars och hustru i Målskog.
 
Att jag nog fortfarande vill hävda att det är frågan om två Lars Philipsson beror av följande skäl:
(1) Åren 1683, 1687, 1691, 1692 och 1694 finns ”dubbla” Lars belagda i Målskog under mantalslängden. 1685 nämns dessutom en dräng Lars och 1695 förekommer ”unga Lars”. 1689 och 1690 finns en Lars i Kallset där det också finns en Lars 1698 och 1699.
(2) 1693 namnges Lars Philipssons hustru i Målskog som Kerstin Andersdotter (Västbo AI:7 HT1693 ?11). Ragnel Andersdotter avlider enligt kyrkoräkenskaperna först 1699. I och för sig skulle det kunna vara så att det är frågan om en felskrift i domboken men om så inte är fallet pekar det på förekomsten av två Lars Philipsson.  
(3) Om vi följer ditt antagande att Lars Philipsson (Jöns Larssons far) är född omkring 1630 innebär det att hans far Philip bör vara född under 1600-talets första år. Det kan givetvis vara fullt möjligt att han som 85-åring går i löfte för sin son men tidsgränsen kanske ändå börjar att tangeras. Detta tillsammans med att endast en Philip kan identifieras i mantalslängderna (fram till 1696) gör att jag tror att den Lars som anklagas för ”enfalt hor” 1685 är en annan än Jöns Larssons far. Till saken hör också att Philip Knutsson i Kallset 1688 (Västbo AI:6, HT1688, ?21) själv anklagas för ”enfalt hor”. Anklagelsen framförs av hans hustru Kerstin Larsdotter genom sonen Lars Filipsson. Bostadsort anges inte för sonen. Kanske inte helt sannolikt att en 85-åring anklagas för detta brott även om det teoretiskt kan vara möjligt.
(4) Första gången Philip Knutsson dyker upp i domboken (som jag sett ) är vid HT1665 (Västbo AI:4) i samband med Lars Filipssons köp av Målskog som nämns i ovanstående inlägg. Härefter har jag hittat Filip i ett 20-tal ytterligare notiser där det alltid anges att han bor i Kallset. Notiserna ger bilden av att Philip forfarande befinner sig i sin aktiva period. Det finns inget konkret i den sammantagna bilden av notiserna som ger intrycket av att det skulle vara frågan om mer än en person men givetvis kan man ju inte vara helt säker. Rent tidsmässigt känns det som Philip Knutsson i Kallset tillhör samma generation som Lars Philipsson (Jöns Larssons far) och inte en tidigare generation.
 
Inser faran med att bedriva den typ av ”spekulativa” resonemang som jag gör ovan. De får ses som en hypotes i utforskandet av en tid där många av ”pusselbitarna” sannolikt för alltid är försvunna. Kanske kan en genomgång av andra typer av längder och förteckningar ge ytterligare någon ”pusselbit” som kan leda till en större säkerhet.

[Lena Mårtenson Tingstam]

Du har rätt i att det verkligen behövs ytterligare pusselbitar för att få tillräckligt mycket på fötterna när det gäller Kalset/Målskog och Philipparna.
 
Att jag nog fortfarande vill hävda att det är frågan om två Lars Philipsson beror av följande skäl:
(1) Åren 1683, 1687, 1691, 1692 och 1694 finns ”dubbla” Lars belagda i Målskog under mantalslängden. 1685 nämns dessutom en dräng Lars och 1695 förekommer ”unga Lars”. 1689 och 1690 finns en Lars i Kallset där det också finns en Lars 1698 och 1699.
 
Den Lars som förekommer i Kalset 1698 och 1699 heter Lars Persson och nämns första gången i krk 1696. Han dör 1710 och hans änka heter Kerstin Jönsdotter (~1664-1763)
 
(2) 1693 namnges Lars Philipssons hustru i Målskog som Kerstin Andersdotter (Västbo AI:7 HT1693 §11). Ragnel Andersdotter avlider enligt kyrkoräkenskaperna först 1699. I och för sig skulle det kunna vara så att det är frågan om en felskrift i domboken men om så inte är fallet pekar det på förekomsten av två Lars Philipsson.
 
Förra gången du nämnde den här Lars så skrev du såhär: Den Lars som i så fall är son till Philip i Kalset kan då vara identisk med den Lars i Kalset som 1680 anklagas för att ha stulit ett sto i Lekeryds socken (Västbo renoverad dombok 9b ST 1680). Hustrun till denne Lars hette Kerstin Andersdotter (Västbo häradsrätt, AI:7, HT1693, §111).
 
Nämns Lars i Kalset 1680 med patronymikon? Gör Lars gift med Kerstin Andersdotter det? Och står det då 1693 att Lars bor i Målskog?
Dvs, hur knyter du ihop Lars i Kalset 1680 med Lars i Målskog 1693 gift med Kerstin Andersdotter?
 
(4) Första gången Philip Knutsson dyker upp i domboken (som jag sett ) är vid HT1665 (Västbo AI:4) i samband med Lars Filipssons köp av Målskog som nämns i ovanstående inlägg. Härefter har jag hittat Filip i ett 20-tal ytterligare notiser där det alltid anges att han bor i Kallset. Notiserna ger bilden av att Philip forfarande befinner sig i sin aktiva period. Det finns inget konkret i den sammantagna bilden av notiserna som ger intrycket av att det skulle vara frågan om mer än en person men givetvis kan man ju inte vara helt säker. Rent tidsmässigt känns det som Philip Knutsson i Kallset tillhör samma generation som Lars Philipsson (Jöns Larssons far) och inte en tidigare generation.
 
Bara det faktum att han tydligen så ofta har sitt patronymikon visar ju på att han behöver skiljas ut från en annan Philip (d.ä?). Märkligare är det då kanske med Lars i Målskog som om det ska stämma förekommer både i en äldre och en yngre upplaga. Om Philip Knutsson är i samma generation som Lars Philipsson far till Jöns Larsson, så bör ju Lars Philipsson den yngre ha utmärkts på något vis i domböckerna, speciellt om det då fanns två Lars med samma patronymikon i samma gård.

[Bengt Rydh]

Lena,
Här följer en sammanställning kring av hur Philip och Lars benämns i domböckerna.
 
PHILIP KNUTSSON
Nedan följer en kort sammanfattning av det som finns om Philip Knutsson i domböckerna, efter årtalet anges den benämning som används i domboken:
1665: Philip Knutsson (omtalas som ägare an 1/8 Målskog). Ort ej angiven.
1672: Philip Knutsson i Kalset (omtalas i egenskap av rättare för Anna Christina Fleetwood)
1673: Philip i Kalset (landsköpsmål, Philip har förvarat ett par oxar)
1675: Philip i Kalset (anklagas för att ha skjutet ett rådjur men hävdar att han haft tillstånd av sin husbonde Anna Fleetwood)
1681: Philip Knutsson i Kalset (uppbud av ? Kalset som Philip Knutsson tillhandlat sig av Anna Christina Fleetwood)
1681: Philip Knutsson i Kalset (mål om kyrkstöld)
1681: Philip i Kalset (fortsättning mål om kyrkstöld)
1683: Philip Knutsson i Kalset (fortsättning mål om kyrkstöld)
1684: Philip i Kalset (fortsättning mål om kyrkstöld)
1684: Philip i Kalset (fortsättning mål om kyrkstöld)
1685: Philip i Kalset (nämns som far till Lars Philipsson i Målskog)
1688: Philip Knutsson i Kalset (mål om ”enfalt hor”)
1689: Philip Knutsson (Lars Persson i Bohult uppbudar ? skattegården Kalset för böter jan erlagt för Philip Knutsson)
1690: Philip i Kalset (Lars Persson i Bohult uppvisar obligation på 40 dlr (mot pant i Kalset) och 16 dlr (mot pant i Målskog) mot vilka Lars Persson betalt pant för Philip i Kalset)
1689, 1689: Philip i Kalset (Sven Börjesson i Bobacka uppbudar frälserätten i Kalset som Anna Christina Fleetwood pantsatt till Philip i Kalset)
1691: Philip Knutsson (Sven Börjesson i Bobacka uppbudar ? hemmanet Kalllset som han tillpantat sig 1681 av Philip Knutsson)
1690: Philip i Kalset (böter för att inte ha inställt sig i mål mot prästänkan i Kulltorp)
1691: Philip i Kalset (böter för att inte ha inställt sig i mål mot Lars Persson i Bohult angående skuldfodran)
1691, 1692 Philip Knutsson (3 uppbud i Kalset där det anges att Philip Knutsson är nöjd med Lars Perssons betalning för panträttigheten)
 
Av ovanstående sammanställning framgår tydligt att samme person omnämns ibland som ”Philip Knutsson i Kalset” och ibland som ”Philip i Kalset” (i domboken används namnformerna Kalsiö, Kalse och Kallse).
 
Slutsats: Varken mantalslängd eller domböcker innehåller några som helst belägg för att det skulle vara frågan om två stycken Philip i Kalset under den aktuella tidsperioden. På denna punkt känner jag ingen osäkerhet.
 
LARS PHILIPSSON
Nedan följer en kort sammanfattning av det som finns om Philip Knutsson i domböckerna, efter årtalet anges den benämning som används i domboken:
1656: Lars Philipsson i Kalset (försäljning av Törestorp Mellangården till Jöns Glasmästare [Larsson])
1665: Lars Philipsson och hans hustru Ragnel Andersdotter (köp av Målskog, undantagandes den del Philip Knutsson äger)
1680: Lars Philipsson i Kalset (anklagelse för häststöld)
1680: Lars i Kalset (böter för att inte ha inställt sig för mål om tjuveri)
1681: Lars i Målskog (mål om kyrkstöld där Lars nämns som bror till Philip)
1683: Lars i Kallset (fortsättning mål häststöld)
1685: Lars Philipsson Målskog (mål enfalt hor, Philip i Kalset går i löfte för böterna)
1685: Lars Philipsson (böter för att inte ha inställt sig i ett mål om en stulen not)
1693: Lars Philipssons i Målskog hustru Kerstin Andersdotter (mål om att ha ”utgrott” säd på grannens åker)
1694, 1695: Lars Philipsson (Länsman Johan Duva låter uppbuda 1/8 i Målskog för 10 dlr saköreslösen som Lars Filipsson är fällt för, ”bördemannen till lösen”).
1699: Lars Filipsson (Tvist mellan Lars Persson i Kalser och Jöns Larsson i Målskog om inlösningsrätten i 1/16 Målskog. Jöns Larsson anger att hans far Lars Philipsson köpt denna dne 26 februari 1695)
 
Slutsats: Här är bilden mer splittrad som framgått av tidigare inlägg. Tyvärr är det en lucka i mantalslängderna 1672 till 1684 med undantag av 1683. 1683 finns två Lars i Målskog men ingen i Kalset. Fortfarande tycker jag att det mest konkreta som pekar på att det är frågan om två Lars är uppgiften om ”Lars Philipssons i Målskog hustru Kerstin Andersdotter” 1693, en tidpunkt då Ragnel Andersdotter fortfarande levde. Också uppgifterna om att Philip nämns dels som bror till Lars i Målskog (i samband med häststölden) och som far (i samband med ”enfalt hor”) pekar i denna riktning särskilt som jag tycker det är ställt ”utom allt rimligt tvivel” att det endast förekommer en Philip under den aktuella tidsperioden.
 
Du säger också i ditt inlägg att någon form av utmärkning av olika Lars Philipsson borde skett i domböckerna. Tyvärr är min erfarenhet av Västbos domböcker (...och jag har gått igenom samtliga under 1600-talet) att man inte kan förvänta sig någon utmärkning när personer har samma namn och bor på samma ort. För större byar, t.ex. Hillerstorp i Kävsjö som jag tittat en del på, är det ofta svårt att skilja mellan personerna och det är mycket lätt att gå fel.

[Lars Bergqvist]

Hej !
 
Pär Johansson föddes 1778-08-30 på gården Bobacka,i Lanna by, Kulltorp socken, som nummer två bland sju syskon.Se Kulltorp C:1 p 339. Pär avled redan 1822-07-26 i lungsot, vilket framgår av Kulltorp C:2 p 302.
 
Han gifte sig i Kulltorp kyrka 1817-12-06 med Maria Jönsdotter, från Tyngel Gåsagård. Maria föddes 1793-03-08 vilket framgår av Kulltorp C:1 p 367.  
 
Om vi återgår till Pär, så var Pär:s far Johan Persson född 1732 och modern Stina Larsdotter född 1740. Detta är tyvärr det jag vet om föräldrarna, så om någon vet något mer om dessa tar jag tacksamt emot uppgifterna.  
 
Med vänlig hälsning
 
Lars

[Lena Mårtenson Tingstam]

Hej Lars.
 
Jag antar att du hittat uppgifterna om Pär Johanssons föräldrar i AI:1 för Kulltorp? Den är ju lite svårtydd på sina håll och Pär Johanssons mor heter Stina Persdotter.
 
Sen undrar jag var du fått uppgiften om nummer två bland sju syskon ifrån. Pär Johansson föddes som nummer 6 i en syskonskara om 8. Han är dock son nr 2 och det kanske är det som åsyftas.
 
Här kommer hursomhelst lite uppgifter om Johan Persson och Stina Persdotter.
 
Johan Persson f.1732-03-08 i Bobacka
gift 1762-06-06 i Kulltorp med
Stina Persdotter f.1740-03-25[HFL].
 
Johans äldre bror Anders Persson f.1727-03-23 gifte sig 1758-06-04 med Stinas äldre syster Karin Pärsdotter f.1737[HFL].
 
Stina och Karin var döttrar till Pär Larsson f.1694-02-18[HFL] och Martha Svensdotter f.1701-03-12[HFL] i Lanna Hagagård. I mina noteringar på familjen har jag bara skrivit till Lanna Hagag. före 1750 Stina och Karin hade ytterligare en syster Anna f.1743-03-24[HFL] som gifte sig 1765-12-29 till Albo Sjögård.
Fadern Pär Larsson dör 1777-12-09 i Lanna Hagagård och då flyttar modern Martha Svensdotter till sin dotter Karin och svärson Anders i Bobacka. Hon avlider sen 1783-09-23.
 
Johan Persson och Anders Persson var söner till Pär Andersson och hans första hustru Karin Johansdotter.
 
Pär Andersson f.1700[db] d.1753-01-03 i Bobacka gift först omkring 1722 med Karin Johansdotter f.1701[db](ev. från Hillerstorp, Kävsjö fs) d.1741-01-23 i Bobacka gift andra gången 1742-12-28 med änkan Anna Knutsdotter f.1718-03-05[HFL] från Bredaryds församling. Anna Knutsdotter gift andra gången 1754-06-16 med änklingen Pär Uddesson i Österskog.
 
Pär Andersson fick följande barn i sina två äktenskap - alla födda i Bobacka:
 
Anders f.1723-02-26 d.1724-02-28
Elin f.1724-11-09 gift 1749-10-29 med Pär Pärsson från Åsehöga fs (bosatta i Bobacka)
Anders f.1727-03-23 (se ovan)
Håkan f.1730-01-03 d.1731-07-01
Johan f.1732-03-08 (se ovan)
Brita f.1734-10-30 d.1740-10-04
Karin f.1743-12-24 gift 1763-11-20 med Jöns Jönsson från Hambra i Bredaryd fs.
 
Pär Andersson kom ursprungligen från Brännehylte där han finns i mtl första gången 1715 och figurerar som dopvittne 1717-1720.
 
Följande är spekulativt och måste beläggas via uppgifter i andra källor.
 
I Brännehylte bor Måns Nilsson och Elin Håkansdotter. De gifte sig troligen 1711-01-01 och Elin nämns som änka i krk 1710. Hennes förre make var troligen Anders Persson som lämnas testamente efter 1709-11-28 enligt krk. Måns och Elins äldste son, Anders Månsson f.1711-11-26[HFL], är troligen namngiven efter hennes förre make.
 
Pär Andersson ger sina äldsta barn namnen Anders, Elin och Håkan vilket överenstämmer bra med de troliga föräldrarna.
Elin Håkansdotter dör 1756-04-08 i Brännehylte i en ålder av 74 år och 2 månader.
 
Jag har skrivit lite om just det här tidigare på forumet under ett äldre inlägg.

[Lars Bergqvist]

Hej Lena !
 
Tack för ditt inlägg, som vanligt fyllt med förstklassiga uppgifter.
 
Det är riktigt att jag funnit uppgifterna om Pär Johanssons föräldrar i AI:1. Jag har kompletterat gamla nedtecknade anteckningar som mina släktingar gjort, med att få dessa kollade med kyrkböckerna, för att vara säker på saken. Just uppgiften nummer två bland sju syskon är en sådan anteckning.
 
Jag har några kompletterande uppgifter:
Johans äldre bror Anders (f 1727-03-23) som ju gifte sig med Karin Pärsdotter, levde till 1804-04-02, då han gick ur tiden på Bobacka-gården.
Karin levde till 1812-06-04.
 
Makarna fick bl a sonen Sven, som föddes 1769 i Bobacka. Sven gifte sig med Malin Andersdotter, som var född 1771 i Lanna Nästagård. Detta par fick tre pojkar Petter f 1802, Anders f 1808 - d 1812, och så en Anders igen 1813-11-23.  
 
Jag återkommer ev med synpunkter kring Brännehylte-spåret.
 
Lars

[Lars Bergqvist]

Hej !
 
Jag söker kompletterande uppgifter om makarna Sven Larsson och Ingegerd Eriksdotter, vars dotter jag stött på i min forskning.
 
Sara Svensdotter är dotter till makarna, och är född 1754-05-11 i Hästhult, Kulltorp. Sara gifte sig med Jöns Jönsson från Tyngel Gåsagård 1781-06-24. Jöns föddes 1748-04-27.
 
I familjen föddes tre barn, Johannes 1782, Magnus 1787 och Maria 1793.
 
Jöns avled 1810-06-21, i Tyngel Gåsagård, eftersom han var sjuklig, enligt böckerna.
 
Sara drunknade av våda i Tyngels Lillå och efter ett utslag i Västbo häradsrätt den 30 maj 1821, begravdes hon den 11 juni samma år.
 
Jag är klart intresserad av mer uppgifter kring Sven Larsson och Ingegerd Eriksdotter.
 
Med vänlig hälsning
 
Lars

[Bengt Rydh]

Har hittat en del kompletterande uppgifter kring Simon Jönsson i Törestorp Mellangård som berörs ovan under 2006-05-02 och i den följande diskussionen. De nya uppgifterna är hämtade i Kävsjö C:1 där det ingår flera personförteckningar i vilka Knut Larsson och Lars Knutsson i Uppbo kan identifieras.
 
Problemet är dock att hur man än ”vänder och vrider” på alla uppgifter finns det ett antal direkta motstridigheter som jag har svårt att förstå.  
 
Försöker mig här på att göra en sammanställning (även om en del av uppgifterna också finns ovan) i förhoppningen om att någon kan ha kompletterande uppgifter.
 
Utgångspunkten är en försäljningen av ? Stackebo, Gnosjö 1702-12-06 (Västbo VT1705 ?64) till Samuel Persson i Stackebo. Säljare är:
- Måns Jönsson i Kvarnabo, en broderslott för 20dlr
- Simon Jönssons i Törestorp arvingar för deras ”faderslott” 20dlr
- Systrarna Valborg och Britta Jönsdotter 20dlr
- Systern Ingegerds arvingar 10dlr
 
Köpet klandras långt senare 1723 av Jöns och Mattis Simonsöner i Törestorp (Västbo ST1723 ?6).  Kärandena hävdar att köparen inte haft någon börd och begär att få återlösa. Här står angående ? skattejord dersammstädes till hwilken deras fader Ryttaren Simon i Törestorp och Måns Jönsson i Qwarnabo jemte flera deras Sysskon woro arftagare.  
 
Med ovanstående kan slutsatsen dras att Måns, Simon, Britta, Valborg och Ingegerd är syskon.
 
I målet 1723 refereras köpebrevet 1702-12-06 varvid följande säljare nämns:
- Kärandens faderbroder Måns i Kvarnabo
-  Kärandens broder Jöns Simonsson
- Lars Nilsson, Lars Knutsson och Jöns Knutsson på deras hustrurs vägnar
 
Till ovanstående information kan läggas Simon Jönssons och Lars Simonssons köp av Törestorp Mellangård 1702 (Västbo HT1702 ?9 och ST1704 ?69) där säljare är:
- Märta Jönsdotter 1/16 för 9dlr och tre års erlagd skatt
- Knut Larsson och Lars Knutsson i Uppbo två systerlotter för 20dlr
- Lars Nilssons hustrus arvslott för 15 dlr. Hustrun Valborg har först inte velat sälja vilket fått Lars Simonsson att anföra besvär mot Valborgs man länsmannen Lars Nilsson (Västbo ST1702, ?67).
 
Av Kävsjö C:1 framgår följande:
- Lars Knutssons hustru hette Britta Jönsdotter. I en förteckning gjord 1707 uppges de vara 50 år d.v.s. födda omkring 1657
- Knut Larssons hustru hette Ingegerd Jönsdotter och dog 1698. Knut Larsson uppges i en förteckning från 1704 vara 96 år d.v.s född omkring 1608. Här framgår också att det finns en son Jöns Knutsson
 
Givet ovanstående, kompletterat med uppgifter från ovanstående diskussion kan följande sammanfattning av syskongruppen göras:
- Måns Jönsson, Kvarnabo
- Simon Jönsson, Törestorp, d 1702, gift med Brita d 1704
- Britta Jönsdotter, f omkring 1657, gift med Lars Knutsson i Uppebo, Kävsjö
- Ingegärd Jönsdotter, d 1698, gift med Knut Nilsson i Uppebo, Kävsjö
- Valborg Jönsdotter, gift med länsmannen Lars Nilsson i Törestorp, d 1708
 
Så har långt hänger uppgifterna ihop givet att Jöns Knutsson, vars namn enligt målet 1723 nämns i köpebrevet från 1702, vid denna transaktion företrätt sin far.
 
Vem var då syskonens far?  
 
1673 köper (Västbo ST1673) en Jöns Arvidsson Stackebo ”halva gård”. Jöns har själv arv i gården (vilket i och för sig också kan avse hans hustru). Mellan 1673 och 1702 finns inga gårdstransaktioner nämnda för Stackebo vilket gjort att jag tolkat det som att Jöns Arvidsson är fader. Jöns hustru hette Elsa.
 
Kring denna tolkning finns några motstridigheter:
 
(1) Knut Larsson nämns som måg till Jöns Larsson i Törestorp 1679 (Västbo VT1679)
(2) Assar Jönsson i Törestorp, Jöns Larssons son, nämns som svåger till länsmannen Lars Nilsson (Västbo HT 1703 ?115)  
(3) Valborg Jönsdotter nämns som ”kärandens syskonbarn” i relation till Lars Simonsson, Simon Jönssons son (Västbo ST1702, ?67).
 
Uppgifterna (1) och (2) pekar mot att syskonen skulle vara barn till Jöns Larsson i Törestorp. Uppgiften (3) är svårtolkad då ”syskonbarn” vanligtvis vid denna tid avser kusin.
 
En annan fråga är också hur Jöns Larssons son Assar Jönsson kommer in i sammanhanget. Om Assar finns följande relaterade uppgifter.
- Nämns (Västbo HT1695 ?109) som ”medarvinge” till Jöns Larsson i Törestorp i en arvstvist med barnen till Mattis Jönsson, en annan son till Jöns Larsson. Mattis hade 1681 dräpt en Gudmund Jacobsson i Törestorp och dömts till döden (Västbo ST1681 ?12) men fått ”lejd”.
- Assar ägde också en broderslott i Stackebo (Västbo HT1704 ?35) som säljs till Arvid Andersson för 5 dlr 1700.  
 
Om Jöns Larsson är fadern  till syskonen är frågan hur Jöns Arvidsson i Stackebo kommer in i sammanhanget och vad som hände med den del av gården han köpte.
 
Kommentarer mottages tacksamt.

[Lena Mårtenson Tingstam]

Angående Sven Larsson och Ingegerd Eriksdotter.
-----------------------------------------------
 
Mina anteckningar kring det här paret är riktigt kluddiga måste jag erkänna. Det är ju nu kring 20 år sen jag höll på med Kulltorp och i det här parets fall ser det ut som om jag dessutom använt kort från Åsenhöga församling för att få till det med var de kom ifrån.  
 
Sven Larsson f.1708-09-26 [HFL] (uppenbarligen har jag inte bekräftat hans födelse någonstans)
gifter sig i Åsenhöga församling 1734-05-26 med Ingegerd Eriksdotter f.1715-01-24 i Smedjebo, Åsenhöga dotter till Erik Månsson och Kerstin Svensdotter. Sven Larsson uppges vid vigseln komma från Mo, troligen det Mo som finns i Åsenhöga men det kan ju även vara det i Gnosjö eftersom jag uppenbarligen inte hittat honom i Åsenhögas födelsebok.
 
Paret finns senast från december 1734 i Hästhult i Kulltorps församling då deras äldste son föds. De får enligt mina anteckningar 9 barn alla födda i Hästhult.
 
Lars f.1734-12-23 d.1735-01-31
Britta f.1735-12-29 gift 1761-06-07 till Åkers fs
Måns f.1739-10-04 gift i annan fs - kvar med familj i Hästhult 1789
Lars f.1742-09-01 d.1743-09-13
Gunnil f.1744.07-09 gift 1767-06-11 till Åkers fs
Sven f.1747-03-29  - till okänd ort
Stina f.1749-09-15 gift 1779-06-06 till Albo Skattegård
Sara f.1754-05-11 gift 1781-06-24 till Tyngel Gåsagård
Erik f.1757-08-16 - kvar med föräldrarna i Hästhult 1789
 
Som dopvittnen figurerar dr Jöns Larsson i Mo 1735, h Elin Larsdotter i Kvarnstorp, Åsenhöga 1739 och h Kerstin Larsdotter i Gynnås, Åsenhöga 1742.
 
Mycket mer än så vet jag tyvärr inte om dem.

[Lena Mårtenson Tingstam]

En första reflektion kring ägarförhållandena i Stackebo och Törestorp Mellangård.
 
Assar Jönssons broderlott i Stackebo betingade bara 5 dlr medan Måns och Simons gav 20 dlr. Måns och Simon hade motsvarande 1/14 var i gården och Assar kan inte haft mer än 1/56 (i runda slängar). Om han nu inte i ett tidigare arvskifte fått mer i Törestorp och därför hade en såpass liten lott i Stackebo.
 
Detsamma gäller också Törestorp. Valborg Jönsdotter hade 1/8 medan de lotter som kallas systerlotter enbart var på 1/16. Lars Simonsson hade alltså redan 3/16 då han började lösa ut de övriga ägarna.
 
Valborg Jönsdotter har en _arvslott_, Märta Jönsdotter hade 1/16 och de övriga två hade systerlotter. Det känns nästan som om även om det står att Lars Simonsson köpt av sina syskon när han klagar på ST 1702 och vill köpa den sista delen, att det tvärtom är så att vi vet att det INTE är syskonen han köpt av och troligen inte ens sin fars syskon, utan de övriga i _den_ syskonskaran.
 
I Stackebo-försäljningen är det Lars Knutsson och Jöns Knutsson samt Lars Nilsson å deras hustrurs vägnar. Sägs det uttryckligen att det är Lars Nilsson i Törestorp det gäller?
 
Rent intuitivt så känns det som att Måns, Simon och de tre systrarna hade större delar i Stackebo och därför troligare är barn till Jöns Arvidsson och att Valborg, Märta och Knut Larssons hustru hade större delar i Törestorp M-gård och skulle då vara barn till Jöns Larsson.
 
Namnet Valborg förekommer ju bland alla de efterkommande så det är ju mycket troligt att det även i Assars och Simons generation funnits i flera familjer.

[Bengt Rydh]

Lena,
När det gäller kopplingen mellan de systrar  (Valborg, Britta och Ingegärd) som säljer Stackebo och de två systerlotter som säljs av Knut Larsson och Lars Knutsson i Uppebo respektive Lars Nilssons hustru i Törestorp, finns, som framgår av din diskussion, helt klart en del frågetecken.
 
I fallet med Britta och Ingegärd kan jag dock inte se annat än att det rör sig om samma personer.  
 
Om vi börjar med Britta framgår det av Kävsjö C:1 (p12, p 18, p75), som täcker den aktuella perioden, att Lars Knutssons hustru hette Britta Jönsdotter (patronymikonet ges på p 62). Någon ytterligare Britta finns inte här och Lars Knutsson refereras i samband med båda försäljningarna. Här tycker jag nog att det är ”ställt utom allt rimligt tvivel” att det rör sig om samma person.
 
I fallet med Ingegärd är det något mer oklart då en Jöns Knutsson förekommer vid köpet av Stackebo (då köpebrevet från 1702 refereras 1723). Av Kävsjö C:1 framgår att Knut Larsson har en son Jöns, som också bor i Uppebo, och vars hustru heter Kerstin och att han gift sig med henne efter 1699, före detta anges han som sonen Jöns Knutsson och inget tyder på att han varit gift tidigare. Den rimliga tolkningen här är att Jöns Knutsson företrätt sin far Knut Larsson vid försäljningen (även om åldersuppgiften 96 år för Knut kan vara något överdriven kan ändå förmodas att han varit relativt gammal vid detta tillfälle). Här kan förövrigt nämnas att Knut också har en dotter Valborg.
 
Ett ytterligare indicium på att det är samma Britta och Ingegärd i ”Törestorpsaffären” som i ”Stackeboaffären” är formuleringen i domboken ”Noch kiöpt af Knut Larsson och Lars Knutsson i Uppebo twå systerlotter tillhopa 20 Dr smt, bref d 10 Maij 1702” i samband med ”Törestorpsaffären”.
 
När det sedan gäller Valborg är bevisföringen något svagare. Om jag inte missat något i min avskrift från domboken 1723 står det inte explicit att den Lars Nilsson som nämns kommer från Törestorp. Hypotetiskt skulle det alltså kunna vara så att det finns två Valborg Jönsdotter som båda är gifta med män som heter Lars Nilsson. Här skulle man möjligen kunna utforska mantalslängderna en del för att eventuellt kunna hitta möjliga kandidater.
 
Sedan pekar du i ditt inlägg på att Assar endast haft 1/56 i Stackebo och att Valborg Jönsdotter haft 1/8 i Törestorp medan de övriga systerlotterna var på 1/16. Detta är som du säger uppgifter som pekar på att varken Assar eller Valborg tillhör ”Stackebosyskonen”. Sedan kan det ju vara så, som du också påpekar, att arvet delats upp på olika sätt i Stackebo och Törestorp varför någon definitiv slutsats inte kan dras (har i andra fall sett exempel på ”asymmetrisk” arvsfördelning som t.ex. varit orsakad av förtida uttag av arv i samband med giftermål).
 
En anledning till att Valborg har 1/8 skulle också kunna vara att hon själv tidigare löst ut delar i gården. Möjligen kan hennes ovilja att sälja peka i riktningen mot att hon haft ”egna planer”. Som jag förstått det fanns inget krav på uppbud när transaktioner gjordes inom släkten varför det inte är självklart att det finns spår i domboken efter denna typ av transaktioner. Detta är dock högst hypotetiskt och duger inte i en bevisföring.
 
Avslutar med ytterligare två hypotetiska funderingar.
 
Uppgiften att Knut Larsson är måg till Jöns Larsson är från 1679.  Första uppgiften om att Knuts hustru heter Ingegärd i Kävsjö C:1 är från 1688. Rent hypotetiskt skulle Knut kunna haft en tidigare hustru och sedan gift om sig på ”gamla dar”.  Tyvärr finns en lucka i mantalslängderna mellan 1672 och 1683 men eventuellt skulle mantalslängden för senare delarna av 80-talet kunna ge någon ledning här.
 
När det sedan gäller uppgiften att Assar Jönsson och Lars Nilsson är svågrar behöver detta inte nödvändigtvis vara relaterat till Valborg.  Lars Nilssons första hustru hette Britta Olofsdotter och Assar Jönssons hustru hette Anna Olofsdotter så möjligheten finns ju att de var systrar. Har inte full koll på när Lars gifte sig med Valborg mer än att detta måste skett före 1690-03-11 (Västbo VT1690 80) då han testamenterar 100 rdr courant och en silverkanna till sin ”k hustru Gudsfruchtig och dygdälskandhe h Walborg Jönsdotter”. Här framgår också att han inte har några barn med henne.

[Lena Mårtenson Tingstam]

Jag känner att det här tål verkligen att klura på, men återigen är det ett par saker som förbryllar och gör att somt känns helt oklart.
 
Det har alltid känns väldigt hattigt tycker jag med Assar Jönssons anor som skuttar mellan Stackebo och Törestorp som hoppetroll.
 
Begreppet svåger kunde väl fortfarande vid den här tiden betyda nästan vilken manlig ingift som helst? Eller i vartfall inte nödvändigtvis det vi idag kallar svåger, dvs systers man. Måg däremot kan enbart gälla svärson har jag förstått det som. Måguppgifterna torde därför vara säkrare att avgöra släktskapet exakt med än svåger- eller syskonbarnuppgifterna.
 
Om det är den avlidna systern Ingegärds arvingar som står som säljare, är det då verkligen mannen som är arvinge? Jag trodde enbart de hade giftorätt som idag?
 
Vem är Märta Jönsdotter?

[Bengt Rydh]

Lena,
Vore intressant om någon vet när i tiden ungefär begreppet svåger började användas i sin nuvarande mening.
 
Måguppgiften kan nog betraktas som helt säker då domboksnotisen även innehåller begreppet svärfar:
Der näst effter framstegh för Rätten upbördsmannen Per Larsson i Törstorph, fullmechtigh af Knut Larsson i uppebodh, kierandes till sal, Cornetens Hans Möllers effterlefwerska hustru Margareta Larsdotter i Öllmestadh om tree Lodh Silfwer hennes Man Corneten af Kunts Swerfadern Jöns Larsson i Törestorph emottagit hafr, att giöra Snörelijfs Malljor af, det hustru Margareta förgifwer sigh intet weeta, dy producerade klaganden Länsmannen Lars Nilsson i Thörestorp till witnes Emoth hwilken hustre Margareta Larsdotter intet hade at excipera hwilken effter aflagdh Edh å Book wittnade at Sal. Corneten Hans Möller emotogh tree Lodh Sölfr af Jöns i Thörestorph at uparbeta till Mallior, hwilket han eller hans Mågh Knut intet hafwa igenbekommit, dy resolverade Rätten at bemte 3 lodh Sölf betahlas aff Sal. Hans Möllers qwarlåtenskaph medh 18 öre Smt Lodet der medh Parterne woro åthnögde och togo affträde.
 
Kan vara så att man ska se Lars Knutsson respektive Jöns Knutsson som representant för samtliga arvingar. Har en känsla av (...och har sett exempel på) att skrivingen i domboken är summarisk och sammanfattande gentemot vad som står i köpe- och fastebrev. Tyvärr är väl möjligheten att köpe- eller fastebrev skulle vara bevarade närmast obefintlig. Kan dock vara ide att kolla inneliggande handlingar vid de berörda tingen. Ska försöka göra detta någon gång i sommar.
 
/Bengt

[Torvald Nymark]

Vem är Johan Pehrsson och vem är hans maka Anna Mattsdr. Enligt kyrkboken var de bosatta på Taklax hemman i (Harrström)Taklax, Korsnäs och hade 3 barn, sonen Peter (Petrus) född 22.10.1782, sonen Matts född 3.12.1785 och dottern Lovisa född 21.1.1785.

[Bengt Rydh]

Lena,
I inneliggande handlingar till sommartinget 1702 (Västbo FIa:14) finns Lars Nilsson i Törestorps fullmakt till länsmannen Johan Dufva avseende försäljningen av hustrun Valborg Jönsdotters del i Törestorp Mellangården. Med denna tar den ovanstående diskussionen ett steg framåt och Valborg kan definitivt inlemmas i syskonskaran.
 
Av fullmakten framgår att Valborg med ”2ne sina systrar” ärvt ? av ? i gården och att bröderna ärvt 2/4 delar av av ?. Med gällande arvsregler bör då slutsatsen kunna dras att det fanns 3 bröder.  
 
Förklaringen till att Valborg fick 15 daler medan systrarna fick 10 daler finns i fullmakten. Enligt denna hade Lars Simonssons föräldrar och en Inger Assarsdotter under tolv års tid brukat Valborgs andel i Törestorp ” och aldrig gifuett oss dher för någon pennings wärde, och mindre frågat oss derefter om dhe få bruka Jorden längre eller om wij willie sällia henne”. Till slut hade dock Lars Simonsson frågat om han fått köpa arvslotten för 10 daler vilket Lars Nilsson och hans hustru inte då hade velat. Istället kom Assar [Jönsson] och frågade om han fick köpa arvslotten för 15 daler på sin sons Mats Assarssons vägnar vilket man gick med på och några dagar senare bekräftades detta köp med handsträckning mellan Lars Nilsson och Mats Assarsson. Lars Simonsson gav dock inte upp utan erbjöd sig fortfarande att köpa arvslotten för 10 daler men fick åter ett nekande svar. Efter ytterligare några dagar kom, Lars tillbaka och bjöd även han 15 daler. Det Lars Nilsson gjorde i detta läge var att låta tingsrätten avgöra vem som skulle få lösa ut gårdsdelen.
 
Räknat på hela gården bör ovanstående ge följande andelar:
? 1/16 Valborg Jönsdotter
? 1/16 Britta Jönsdotter
? 1/16 Ingegärd Jönsdotter
? 2/16 Simon Jönsson
? 2/16 Måns Jönsson
? 2/16 ”Tredje brodern”
Vilket då ger att hela arvet bör avse 9/16 av hela gården.
 
När fastebrev slutgiltigen utfärdas vid sommartinget  1704 (Västbo AI:8 ST1704 ?69) avser detta halva gården. Fortfarande finns frågetecken:
? Vem var Märta Jönsdotter som sålde 1/16 och hur kommer hon in i sammanhanget? Det är väl i och för sig inte självklart att detta är en del i 9/16-dels arvet utan skulle också kunna vara en del i de resterande 7/16-delarna.
? Varför refereras inte köpebrev för ytterligare 1 broderslott (2/16) som krävs för att få ihop den ”halva gården”?  
 
Slutligen är också frågan vem den tredje brodern var.  
 
Var det Assar Jönsson? För detta talar:
? Assar nämns som svåger till Lars Nilsson (se föregående inlägg)  
? Ingegärd Jönsdotters man Knut Larsson i Uppebo nämns som måg till Jöns Larsson. (se föregående inlägg)
Mot detta talar
? Assar hade en bror Mattis (se föregående inlägg). Möjligen innebar den dödsdom han fick att han förlorat arvsrätten. Möjligen kan följande skrivning (Västbo AI:7 HT1695 ?109) peka på detta ” att kieranden då bewijsa måtte om Mattis Jönsson, effter hwilken arfwet till barnen nu sökias, hafr fått legd för dett begågne dråp han här i häradet giordhe” i samband med det mål där Magdalena Persdotter i Stockolm söker arvet för sina barn efter farfadern Jöns Larsson i Törestorp.
 
Tyvärr är det en lucka vad gäller inneliggande handlingar för 1723 så här finns inga ledtrådar att hämta som eventuellt skulle kunna ha funnits i samband med målet om återlösen av Stackebo.
/Bengt

[Robert Karlsson]

Hej
 
Vem vet något om Kerstin Danielsdotter som levde i Lanna, och dog ca 1817 i Nästagård. Gift med ?.
 
Jag har börjat och släktforskat, och nu stött på problem.  
 
Robert

[Sten Myrberger]

Kerstin Danielsdotter föddes ca. 1746 och dog 1817-01-31. Hon var gift med Anders Andersson från Albo Sörgård (f. 1738-05-07, d. 1799-11-21.
Deras barn:
Malin (f.1767-07-22, d. 1767-09-07)
Malin (f. ca. 1771, d. 1844-01-10)
Stina (f. 1776-12-05, d. 1776-09-07)
Anders (f. 1779-11-13)
Stina (f. 1784-08-31)
 
Mvh
Sten Myrberger

[Sten Myrberger]

Det blev fel med Stina nr. 1 dödsdatum. Skall vara 1776-12-05.
 
Sten Myrberger

[robert.karlsson@zetaplast.se]

Sten Myrberger
 
Har du också kontroll på hennes föräldrar, och vem kan Anders Anderssons föräldra vara ?
 
Hälsning
 
Robert Karlsson