Äldre inlägg (arkiv) till 1999-september-25

[Bo Persson]

Släktproblem rörande Kristdala har diskuterats under Gårdveda och Vena.

[Inge Ledje]

Hej alla Krisdalaforskare.
 
Jag har en Annika Duræa f 169(2) och död 1775. Hon var gift med kvartermästare Erik Rode, död 1760. Kan någon tala om vilka som var Annikas föräldrar?
På förhand varmt tack.
Mvh
Inge

[Anders Norin]

Jag efterlyser uppgifter om föräldrar och födelseort för Måns Olofsson, bonde i Äspenäs i Kristdala. Han föddes omkring 1718 och dog 1773-05-31. Måns gifte sig 1742 med Carin Nilsdotter från Äspenäs och anges då komma från Fallebo i Kristdala. Tillsammans hade de bla. barnen Olof och Börje.

[Roger Axelsson]

Beträffande Karin Nilsdotters i Äspenäs ursprung så finns en klargörande släkttavla i Veine Sjöös bok från 1993 om byarna Fallebo, Fallebotorp, Höckhult, Källeryd och Träthult (s 52).
Måns Olofsson var ev född i Bjälebo, Kristdala, och döptes 1719 25/1. Hans föräldrar var Olof Andersson (bördig fr Fallebo, se Sjöös bok s 131) och Kerstin Håkansdotter från Bjälebo
 
mvh
Roger Axelsson

[Anders Norin]

Tack Roger för Dina intressanta uppgifter om Måns Olofsson i Äspenäs. Jag hade mina misstanker åt det hållet, men inte lyckats få det bekräftat.  
 
Anders Norin

[Inge Ledje]

Hej Roger och Anders.
Har Ni möjligen också Ingrid Håkansdotter f 15 maj 1758 i Bjälebo. Hon skall ha varit gift med Olof Samuelsson f 9 feb 1755. de bör ha haft en dotter Catarina Olofsdotter och troligen gift med en Samuel  också från Kristdala.
Mvh  
Inge Ledje

[Britt Maria Ekstrand]

Hej,
Samuel Persson f 17761022 död 18490225 i Tvingsmåla, Kristdala sn.
Enligt dödeboken i Kristdala efterlämnar han inga barn.
Catrina Olofsd. f 17800914 död 1847312 i Tvingsmåla , Kristdala sn.
Enligt dödeboken i Kristdala efterlämnar hon inga barn.
Min ana är Märta Lisken f 1790, syster till Catrina.
 
Mvh
Britt Maria Ekstrand

[Inge Ledje]

Hej Britt Maria.
Jag hade fått ett brev från brasilien och det var lite oklart. Kan det möjligen vara så här:
Catarina och Samuel är syskon och Samuel f. 1784 i Kristdala. Det skulle dessutom ha funnits ytterligare 5 syskon varav den yngste är Nils Olofsson f 10 febr. 1799 i Bråbo Kristdala. Nils gifte sig 1820 med Stina Lisa Larsdotter f 29 maj 1796 (Fogisimala?) Kristdala. De bodde sedan i Libbekulla, Kristdala och fick 9 barn varav Lars Johan (aka?) Nilsson Rotsten utvandrade till Woodhull Illinois, USA och blev grannar med min frus släktingar.
Nu befinner en sentida ättling i vår släkt sig i Brasilien och där är hans närmaste arbetskamrat en ättling till denne Nils. Nu försöker jag att knyta ihop de båda familjerna som båda kom från Kristdala och hamnade på samma ställe i Illinois.
Kan Du ge några mer upplysningar så vet jag två unga män i Brasilien som skulle ropa högt av förtjusning och förvåning.
Mvh
Inge

[Birger Bring]

Hej Inge,
 
Så här förhåller det sig med släkten från Libbekulla.
 
17791226 gifte sig Olof Samuelsson, dräng från Bråbo och Ingrid Håkansdotter från Bjälebo.  
 
Jag har noterat sju barn, men då finns det två Samuel, en född 1784 och en född 1788. Det brukar ju tyda på att den äldre hade dött som barn.
 
Nils föddes 17990210 i Lilla Bråbo
Catarina föddes 17800914 hon blev sedermera gift med Samuel Persson I Tvingsmåla.
 
Nils gifte sig med Stina Lisa Larsdotter. Hon var född I Färgsjömåla 17960329 (har jag eller Du läst fel på mars och maj ?) Hennes föräldrar var Lars Danielsson från Malghult och Stina Månsdotter ej uppgivet varifrån.
 
Nils och Stina Lisa kom tydligen tidigt till Libbekulla där deras 10 barn föddes. Yngst av barnen var Nils Peter som har ättlingar I Kalifornien. Om du är intresserad att kontakta Barbro Lind Andreason där, så kan Du få adressen på e-mail.
 
 
Tvingsmåla är ett gammalt torp på Libbekulla ägor. I husförhör där 1838 - 1842 finner man Samuel Persson med hustrun Chatarina Olofsdotter samt barnen Nils Petter Viktor född 1813 och Stina Lisa född 1819.
 
 Libbekulla var tillsammans med granngården Dabbekulla militärboställe på Kalmar Regemente. Bruket av båda gårdarna var dock utarrenderat och gick i praktiken i arv inom samma släkter I åtskilliga generationer.
 
Den sista av Olofs-släkten på Libbekulla var Antelia Svensson ,som dog kring 1940. Hennes mormor var syster till Nils Olofsson.
 
Staten (=Domänverket) äger fortfarande det mesta av marken på Libbekulla men husen och ett stycke mark runtom är privatägt, och används som permanentbostad.
 
Torpet Tvingsmåla är idag privatägt och fritidsbostad. Libbekulla, Dabbekulla och Tvingsmåla ligger i socknens norra del nära sjön Tvingen.
 
Att Kristdalabor träffades i Woodhull var nog inte så konstigt. Hundratals utvandrare från Kristdala kom till Woodhull, Victoria och Andover i västra Illinois. I Andover finns en släktforskargrupp som har specialiserat sig på utvandrare från Kristdala. Andover är idag Kristdalas vänort i USA.
 
Hälsningar Birger

[Anders Norin]

Hej Birger,
 
ang. Dabbekulla/Libbekulla. 1749-02-12 föddes Erik Olofsson i Dabbekulla. Han blev senare torpare i Håkanstorp och dog 1823-07-28. Efter vad jag fått fram skall han vara son till arrendatorn Olof Eriksson och Kerstin Olofsdotter i Dabbekulla. Men där tar det stopp. Känner Du till något om Eriks bakgrund?
 
Anders Norin

[Britt Maria Ekstrand]

Hej,
 
 Olof Samuelsson och Ingrid Håkansdotter i Libbekulla.
 
Den finns två Samuel i Hfl 1807  i Libbekulla, Kristdala sn.
Den ena är Catrin Olofsdotters man Samuel Persson f 1776 i L Bråbo.
Den andra är Samuel f 1784 0624 (finns inte antecknad i födelseboken) son  
till ovanstående Olof Samuelsson. Död 18381231 i Malghult. Står antecknad
som nämndeman i dödeboken. Gift 18130425 med  Stina Claesdotter f 17861108
i Malghult död 18390419.
De fick bl a sonen Olof Samuelsson f 18160607 i Malghult. Gift 18391226  med  
Lucretia Nilsdotter f 18230913 i Lilla Bråbo. Familjen utvandrade till Andover,
USA år 1857.
Källor: Kristdala födelse-dödebok och Hfl
PLF:s databas
Björn-Åke Petterssons arbete om emigranter från Kristdala sn.
 
Mvh
 
Britt Maria Ekstrand

[Birger Bring]

Hej Anders,
 
 
Jag är rädd att jag inte kan vara till mycket hjälp om Erik Olofsson och hans föräldrar på Dabbekulla. Dock är Dina uppgifter intressanta och borde nog föranleda lite forskning om Dabbekullas historia på tidigt 1700-tal.
 
Gården Dabbekulla är känd från medeltiden. Den ingick i det komplex av gårdar i Småland och Östergötland som köptes av drottning Margareta år 1400. Sedan dess har den tillhört kronan till in på 1900-talet. De två gårdarna som då fanns på Dabbekulla skatteköptes och är nu privatägda.
 
På en av dessa gårdar fanns då ättlingar till den bonde som övertog arrendet 1722. Det är först nyligen som den gamla Dabbekulla-familjen lämnade gården för gott.
 
Sven Pettersson var den som övertog arrendet på Dabbekulla 1722. Hans föräldrar var Petter Svensson och Chatarina Roback, dotter till löjtnant Clas Roback. Sedan dess har som sagt Sven Petterssons ättlingar i släktled efter släktled brukat Dabbekulla. Det har visserligen funnits flera familjer på gården under långa perioder, men så vitt jag känner till har de tillhört familjen.  
 
I födelse- och döds-längder har det också funnits en hel del löst folk som är svåra att placera in i den gamla Dabbekulla-släkten, men det kan ju ha rört sig om inhysespersoner, torpare, anställda och liknande.  
 
Jag har varit av den uppfattningen att Sven Pettersson tog över hela arrendet 1722, men när jag hör dina uppgifter om Olof Eriksson som arrendator i Dabbekulla blir jag tveksam.  
 
Varken Olof Eriksson eller Kerstin Olofsdotter finns med bland de två nästa generationerna i Sven Petterssons släkt.
 
Däremot finns faktiskt en Maria Olofsdotter från Dabbekullatorp som gifter sig med en Simon Larsson 1708. Dessutom finns en Olof Eriksson från Dabbekulla som gifter sig med Ingiäl Månsdotter 1720. I denna riktning pekar också ett domstolsprotokoll om en äng i Dabbekulla som påstås ha tillhört kyrkan. Rättegången är från 1720 och då fanns på Dabbekulla Per Olofsson och änkan Elisabet.  Hur dessa personer med Olofs-namn hör ihop, om de nu gör det, är mig obekant.
 
Uppenbarligen fanns arrendatorer med namnet Olof före Sven Petterssons tillträde. Det underliga är då att Erik Olofsson uppges vara född i Dabbekulla. Kan det trots allt vara så att Sven Pettersson inte tog över hela arrendet utan delade med den tidigare arrendatorn ?
 
Förmodligen har jag nu bara rört till Dina cirklar ytterligare, men så här ju släktforskning ibland.  
 
Jag tillhör också den gamla Dabbekulla-släkten så om Du har ytterligare uppgifter så är jag intresserad.
 
 
Birger

[Ingrid Björkudd]

Aron Roback, Premiärryttmästare.
Kvartermästare vid Smålands kav.-reg. kornett därst.17020218; Löjtn. därest 17030831; reg.-kvarterm. därst 17050211; sekundryttm. därst.17060314; premiärryttm. därst s.å. 0716  avsked 17070721 för sina blessyrer  
 
Denne man har en son vid namn Clas, kan det
vara samma Clas som omnämnts tidigare?
Aron hade bl a en broder vid namn Didrik
död i Narva 1714 och anfader till min make.

[Bo Persson]

Den tidigare omnämnde Clas Roback var styvfar till Aron Roback. Denne samt den ovannämnda Catharina Roback (g.m. Petter Svensson, slutl. i Dabbekulla), var barn till Clas Robacks hustru Märta Nilsdotter i hennes första gifte med Didrik Liebenhudi och hade upptagit styvfaderns namn med hans tillåtelse.

[Elsie Ekstrom Martin]

Undrar om någon har interesse av en svensk, Carl Johan Nilsson, född 05-22-1811 eller 11-22-1881.  Han föddes i Kristdala och bodde på en gard, Fallebo. Eventuellt reste
han till USA, tog namnet Dr. C. W. Roback,
blev medicin handelseman i Boston området, och tjände mycket pengar.  Historien är uppskriven i The Swedish Pioneer Historical Quarterly, Vol. XXVII, January 1876, #1.
Mvh,
Elsie Ekström Martin
Minneapolis, MN
 
 
@

[Elsie Ekstrom Martin]

OBS-Har tittat på min inläggning och ser att jag har skivit år 1876 förr tidskriftet SPHQ.  Det heter istället 1976.
Elsie Martin
Minneapolis, MN

[Birger Bring]

Hej Elsie,
 
Jo visst är vi intresserade av Doktor Roback. Han var inte alls släkt med krigarsläkten Roback som har diskuterats här tidigare, men han är en av de mest underhållande utvandrare man kan tänka sig, om än inte helt hederlig.
 
Han hette alltså Karl Johan Nilsson, född i Fallebo by i Kristdala 1811-05-22 . Hans far tillhörde en gammal bondesläkt i byn och hans mor kom från Sjökrok också i Kristdala socken. Karl Johan började som bonde i Fallebo, men hade större vyer. Han flyttade till Döderhultsvik, nuvarande Oskarshamn, och blev handlare. Snart bedrev han omfattande handel med utländerna i spannmål, järn, brännvin och mycket annat. Metoderna var inte helt hederliga så 1843 var Nilsson, alias Fallenius, alias Fallebogöken (som var kristdalabornas öknamn på handelsman Nilsson) tvungen att brådstörtat resa till Amerika.
 
I Amerika kallade han sig Doktor Roback och bedrev kvacksalveri med stor framgång. Han sålde kärlekspulver, flytande elektricitet och undermedel av alla slag. Ett av hans trick var att ha en anställd person som tog in på hotell varpå denne hastigt insjuknade ock dog. Innan den sjuke gav upp andan krävde han att få hjälp av Doktor Roback, som händelsevis befann sig i närheten. Doktorn kom och uppväckte den döde med ett livselexir. Den lyckliga tilldragelsen firades med nattvickning med porter och händelsen basunerades ut i lokalpressen. Naturligtvis fanns ett antal flaskor med det undergörande elexiret till salu.
 
Doktor Roback hade enligt egen utsago stora kunskaper i astrologi, psykologi, magi, medicin, grafologi, astronomi m.m. Hans förfäder hade på 1400-talet upptäckt Amerika, vilket han bevisade med en bild av ett vikingaskepp. Bilden hade han hämtat ur Fritjofs Saga !
 
Många amerikaner blev botade av doktor Robacks magiska trollformler på ett okänt språk. Det hela avslöjades dock när en svensk journalist besökte Roback i New York, och utgav sig för att vara hjälpsökande amerikan. Doktorn lade handen på den hjälpsökande och sade Det här är Fallebogök som lägger handen på din lök.
 
 
En hel del finns skrivet om denne märklige man. 1865 skrev Måns Henrik Hultin en liten skrift kallad Doktor Roback. I tidningen Vi skrev författarinnan Barbro Lindgren för ca. 20 år sedan en serie artiklar om göken, som är en av Barbros anfäder.  
 
Herb Anderson i Cincinnati meddelade mig i mail för ett par år sedan att han hade hittat doktor Robacks dödsruna.
 
From the Cincinnati Daily Gazette, 10 May 1867:
 
ROBACK  On Thursday morning, May 9, 1867, at the residence of John A. Williams, Esq., in Avondale, of congestion of the lungs, Dr. C. W.
Roback. Funeral services on Sunday, at 2 P. M.  Carriages will be
in waiting at 1 o'clock, at the office of J. P. Epply, corner of Plum and
Ninth streets, to convey the friends to and from the late residence of the
deceased.
 
En av Doktor Robacks undermediciner, eller snarare flaskan till denna kan beskådas på:  http://www.antiquebottles.com/bitters/Robacks.jpg
 
Jag skulle ytterst gärna vilja läsa artikeln Du hänvisar till. Hur kan jag få tag i den här i Sverige?
 
 
Birger Bring
Kristdala

[Elsie Ekstrom Martin]

Många hälsningar Birger,
Visst uppträder Doktor Roback i tidskriften,
The Swedish Pioneer Historical Quarterly,  
Volume XXVII, January 1976, #1.  Det finns att kontakta tidskriften genom inter-library
loan och okså genom addressen till
The Swedish-American Historical Quarterly
5125 Spaulding Avenue
Chicago, Illinois 60625
Telefon-312-583-5722
Elsie Ekström Martin
Minneapolis, MN, USA

[Elsie Ekström MartinMartin]

Birger och andra som är intresserad,
Artiklen som handlar om Dr. Roback heter
The Knave of Fallebo, skriven av Sten Almqvist.
Du kann hitta artiklen genom inter library loan eller köpning från Swedish American Historical Quarterly, 5125 North Spaulding Avenue, Chicago, IL 60625.
MVH
Elsie Ekström Martin
Minneapolis, MN

[Gudrun Hagström]

Har anor i Färgsjömåla, som ligger antingen i Målilla el. Lönneberga. Känner ngn. till mera exakt var det ligger?

[Bo G Dahlgren]

Gudrun
 
Jag känner till ett Färgsjömåla i Kristdala socken Oskarshamns kommun. Det ligger längs en liten väg rakt öster om sjön Hummeln. Om man åker vägen mellan Kristdala och Fårbo står det en vägvisare söderut mot Färgsjömåla. Leta efter halvön Älgenäs i sjön Hummeln och gå rakt österut så hittar Du byn.
 
Om det dessutom finns något Färgsjömåla i Målilla eller Lönneberga känner jag inte till.

[Elisabeth Thorsell]

Enligt Svenska Ortnamn så finns den enda platsen med detta namn i Kristdala.

[Bo Persson]

Svenska Ortnamn är ju en presenslista och kan som i detta fall vara direkt vilseledande. Det Färgsjömåla som Gudrun efterlyser är troligen det som jag omnämnt under Målilla. Stället fanns kvar ännu på 1920-talet.

[Sam Blixt]

Det finns även ett Färgsjömåla under Bokara, Mörlunda socken.
 
MVH/Sam Blixt/Oskarshamn

[Birgit Gahnström Hallström]

Hej
Finns det någon som forskat på på Hällen och Ävernäs.Har Sven Andersson f. 1702 d. 1773 gift
3 ggr.173?med Elisabeth f.1711 d. 1742,2:o 1743,3:o 1768 Hällen
Nils Persson Ävernäs 17181130 d.1769 gift 1:o1740
med Kerstin Persdotter f. 1706 d. 1768 Har dotter
Elisabeth f. 1740 Per 1742, Kari 1746, Ingrid 1748
MVH Birgit

[Inge Ledje]

Erik Samuelsson  och Nils Erik Samuelsson skall ha bott i Kroxhult resp Höghult kring 1800. Jag har inte kunnat hitta någon av dem t.ex i Sjöös böcker.
Erik Samuelsson f. i Spjutshult Hjorted gifte 1779 sig med Maja Nilsdotter f 5 juli 1747 i Boarum Kristdala. Hennes far var Nils Larsson och moder Helena Knutsdotter. När de gifte sig bosatte de sig i Malghult.
Efter 11 år, d.v.s. ca 1790 flyttade de till Kroxhult där de skall ha bott i 17 år.
Var bodde de i Kroxhult och har någon ytterligare information om dem. Nils Erik kan vara född 23 okt 1814.
Mvh
Inge Ledje

[Marianne Lindén]

Jag vet inte om detta är rätt familj men jag har varit inne på dem för en dotter gifte in sig i Sabelskjöldsfamiljen.
Kurehorva VENA
Samul Eriksson 17861105 Kristdala
hustru Katarina Knutsdotter 17870121 Vena
son Nils Erik 18141023
son Peter Johan 18170915
Sven Magnus 18200916
dotter Maria Elisabeth 18231007
Fadern Erik Samuelsson 17580426 Vena
hustru Maria Nilsdotter 17470705
 
Erik Samuelsson hade en dotter Lisken född 17810523 som gifte sig med Peter Nilsson i Gumsebo

[Inge Ledje]

Hej Marianne.
Det är rätt familj, men har du hittat den i Kristdala. Erik Samuelsson har själv skrivit att familjen bodde 11 år i Malghult och 17 år i Kroxhult Kristdala, men jag har inte hittat dem där. Har Du någon ytterligare information som kan hjälpa.
Sven Magnus är född 18200416.
Mvh
Inge

[Gudrun Hagström]

Mer om Färgsjömåla.
Har åkt land och rike runt för att se var fäderna  bott. Besökte för 3 år sedan Målilla och Stensryd i försök att hitta Färgsjömåla. Talade med flera människor i omgivningen, men ingen hade hört talas om stället. Åkte då till gården Stensryd och talade med ägaren, och fick veta, att stället inte fanns på hans ägor.  Hade inte heller hört talas om Färgsjömåla.  
Har Hultsfreds kommunkarta, och där finns ett Färgshult utmärkt intill Färgsjön, c:a 6 km n. om Stensryd. Är det ett orimligt antagande att stället bytt namn??
Besökte vid samma tillfälle torpet Hammarsjöryd under Hammarsebo, men det är ju en annan historia.

[Bo Persson]

Erik Samuelsson i Vederhult var, som redan Mariannes redovisning av sonens familj visar, inte född i Hjorted utan i Vena sn, närmare bestämt i Basebo. Jag lägger in en antavla för Samuel Erikssons barn under Vena. En korrigering till Inge: Sven Magnus Samuelsson var, som Marianne riktigt anger, född 1820 16/9, på hemmansdelen Kurehorva i Vederhult.
 
Vad gäller Färgsjömåla: se Målilla!