Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-28

[Hans Gidoff]

Föräldrar till Annicka Jonsdotter och Påhl/Paul Jonsson i inlägget ovan borde då kunna överensstämma med följande:
 
Föräldrar:
Jon Pärsson Bogström (Ryttare/Rusthållare)
f. c1696
g1. c1719 m. Elisabeth Larsdotter
g2. m. Lisken Jöstarsdotter
? 1765 ?/1 begravd 20/1 Stora Bohult (Gällaryd)  
”den ... dödde och den 20 Jan. begrofs gle rusthållaren och dess hustru, Jon Pärsson och hustrun Lisken Jöstarsdotter från Stora Bohult, Man 69 år född 1 Jan, hust 71 år”
 
Barn:
1. NN  
f. c1720 sannolikt i Biörnaboda (Gällaryd)
? ”1720 Test. efter Rytt. Jon Bogströms barn 4 öre” (Gällaryd Kyrk. Räk. 1720)
2. Annicka  
f. c1723 sannolikt i Biörnaboda (Gällaryd) (Beräknad ålder från dödsattest)
3. Peder  
f. 1726 ?/1 döpt 10/1 Biörnaboda (Gällaryd)
4. Paul  
f. 1729 14/5 döpt 22/6 Biörnaboda (Gällaryd)
5. Maria  
f. 1732 1/1 döpt 6/1 Biörnaboda (Gällaryd)
? 1754 - 1770 (enl. Gällaryd Hfl 1754 - 70 s. 82)
6. Elisabeth  
f. 1734 14/5 döpt 19/5 Biörnaboda (Gällaryd)
7. Gunnel  
f. 1736 15/8 döpt 22/8 Biörnaboda (Gällaryd)
 
Elisabeth Larsdotter
f. c1698
g. c1719 m. Jon Pärsson Bogström
? 1748 (13?)/6 begravd ? Stora Bohult (Gällaryd)
”den 13? Junii blef hustru Elisabeth Larsdotter i Stora Bohult död och begrofs den ... thå hon i werlden lefwa hade 52 åhr”
 
Emottager tacksamt alla kommentarer till ovanstående båda inlägg.  
 
Vidare har jag antagit att Biörnaboda var ett ryttartorp under Bohult. I SOFI:s register över boställen i Gällaryd återfinns endast Björnabohagen som en betesmark. Även här skulle det vara intressant med kommentarer om detta torp.
 
En ryttare Jon i Stora Bohult upptas från 1719 i Gällaryds kyrkoräkenskaper, vilken jag anser sannolikt avser Jon Pärsson Bogström.
 
Mvh Hans Gidoff

[Hans Gidoff]

Tar tacksamt emot alla kommentarer om nedanstående familj i Stora Bohult.
 
Pehr/Peder/Pär Pehrsson  
f. c1683
g1. möjligen 1715 8/5 (Gällaryd Kyrkoräkenskaper) m. Elisabeth Andersdotter (f. c1678 ? 1743 11/2 begravd 20/2 i Stora Bohult)
g2. c1745 sannolikt i Nydala m. Ingrid Arfwidsdotter  
? 1760 2/1 begravd 6/1 i Stora Bohult (Gällaryd)
”Den 2 januari dödde och den 6 begrofs, gamle man Pehr Persson från Stora Bohult död af ålderdomsswaghet 76 år 14 dagar”
 
Barn i 1:a giftet:
1. NN    
? 1719 Stora Bohult (Gällaryd) (Gällaryds kyrkoräkenskaper 1719)
2. NN    
? 1723 begravd 3/2 Stora Bohult (Gällaryd) (Gällaryds kyrkoräkenskaper 1723 3/2)
3. Karin    
f. 1726 18/2 döpt 19/2 Stora Bohult (Gällaryd)
Testes: ”Ryttaren Jon Bogström ...., hustru Kirstin Pehrsdotter, pig Martha ..., pig Elin i Bohult”
? 1728 22/7 begravd 28/7 Stora Bohult (Gällaryd)  
 
Barn i 2:a giftet:
4. Arvid    
f. 1745 20/3 döpt 25/3 Stora Bohult (Gällaryd)
Testes: ”Pehr i Lönåhsen, Ryttare Jacob i Bohult, Daniel i Sandwik, hustru Anna i ..., pig Elin i Sötåsa, pig Maria i Sandwik”
? 1746 begravd ?/7 Stora Bohult (Gällaryd)  
5. Lisken    
f. 1746 30/6 Stora Bohult (Gällaryd)
Testes: ”Peder i Rönåsen, Anders i Bohult, drengen Daniel i Sandwik, drengen Jon i Bohult, hustru Kierstin i Elmhult, pigan Maria i Sandwik, pigan Britta i Sandwik, pigan Annicka Jonsdotter i Bohult, pigan Kierstin i Bohult”
? 1763 11/11 begravd 20/11 Stora Bohult (Gällaryd) av Lungsot
6. Petter
f. 1748 4/2 Stora Bohult (Gällaryd)
Testes: ”Håkon i Elmhult, Anders i Bohult, drengen Sven i Bohult, hustru Annicka i Lönåhsen, pigan Martha i Bohult, pigan Maria i Sandwik”
7. Anna  
f. 1750 18/1 döpt 21/1 Stora Bohult (Gällaryd)
Testes: ”Peder Swensson i Stora Bohult, drengen Sven Pehrsson i Stora Bohult, drengen Pehr Jonsson i Stora Bohult, drengen Jonas Swensson i Enebacken, hustru Maria Pehrsdotter i Stora Bohult, pigan Maria Jönsdotter i Koxnaboda, pigan Kierstin Pehrsdotter i Bökarg., pigan Annicka Jonsdotter i Bohult”
? 1750 19/5 begravd 3/6 Stora Bohult (Gällaryd)  
8. Arvid  
f. 1751 12/4 döpt 21/4 Stora Bohult (Gällaryd)
Testes: ”Peder Carlsson i Lönåhsen, Anders Larsson i Bohult, drengen Sven Pehrsson i Bohult, hustru Maria Arfwidsdotter i Swänsbygd i Nydala socken, pigan Elisabeth Pehrsdotter i Lönåhsen, pigan Brita i Sandwik, pigan Kierstin Pehrsdotter i Bohult, pigan Lisken Jonsdotter i Bohult”
9. Stina
f. 1756 18/1 döpt 25/1 Stora Bohult (Gällaryd)
Testes: ”Byggem. Pär Swensson och Jon Pärsson från Stora Bohult, dito drengen Påhl Pärsson, hustru Maria Pärsdotter och pigan Kierstin samt pigan Gunnil Pärsdöttrar från Stora Bohult”
? 1764 2/4 begravd 8/4 Stora Bohult (Gällaryd) av Koppor
 
Ingrid Arfwidsdotter
f. c1715 sannolikt i Sandwik (Nydala)
g. c1745 sannolikt i Nydala m. Pehr/Peder Pehrsson från Stora Bohult
? 1788 3/6 begravd 8/6 i Stora Bohult (Gällaryd)  
”Den 3/6 dog och den 8/6 begrofs Enkan Ingrid Arwidsdotter i Stora Bohult 73 år av ålderdomsbräcklighet”
 
Peder/Pehr Pehrsson (c1683 - 1760) i Stora Bohult är väl?? son till Rusthållaren gamle Pehr Pehrsson i Stora Bohult som avlider 1739 9/2 i Stora Bohult 76 år gammal?
 
Hustrun Ingrid Arfwidsdotter anser jag, med utgångspunkt från dopvittnen ovan, ha sitt ursprung i Sandwik (Nydala).  
 
Mvh Hans Gidoff

[Hans Gidoff]

En tänkbar familjebild för Ingrid Arfwidsdotter i inlägget ovan. Med utgångspunkt från dopvittnena till hennes barn liksom dopvittnena till hennes syster Kirstin Arfwidsdotter i Elmhult (Fryele), kan följande familjebild uppställas:
 
Far:Arfwid NN i Sandwik (Nydala).  
Not: Det finns som dopvittne till Peder Carlssons ohh Annicka Håkansdotters barn i Lönåhsen (Gällaryd) 1746 7/12 en Arvid i Sandwik.
 
Barn till Arfwid i Sandwik:
 
1. Daniel Arfwidsson  
Lever sannolikt i Sandwik (Nydala)
2. Anna Arfwidsdotter
f. c1715
g. m. Pehr Bengtsson i Intäckt (Nydala) (f. c1706 d. c1790 i Intäckt)
d. 1802 i Intäckt (Nydala)
3. Ingrid Arfwidsdotter
f. c1715
g. c1744/45 m. Peder/Pehr Pehrsson i Stora Bohult (Gällaryd)
d. 1788 3/6 i Stora Bohult (Gällaryd)
4. Kirstin Arfwidsdotter
f. c1718
g. c1745 m. Håkan Johansson i Elmhult (Fryele) (f. c1712 d. 1791 begravd 2/1 i Elmhult)
d. 1802 begravd 10/4 i Mjöhult (Fryele)
5. Maria Arfwidsdotter
f.  
g.

[Hans Gidoff]

Torparen Pehr Månsson, med nedanstående familjebild, anges i [Gällaryd Hfl 1805-15 s.122 (stämplat sid-nr) Fol. 61]: ”Pehr Månsson f. 1763 den. 15 Jan. varit på Christiansstads fästning, h. Lisbeth Jonsdotter f. 1758 1 Sept. hon slipper ...”.  
 
Pehr Månsson (Torpare)
f. 1763 15/2 döpt 20/2 Hultet (Gällaryd)
g. 1788 1/3 i Gällaryd m. Lisbet Jönsdotter i Löfhult (Gällaryd)
”Den 1 Martii Dr. Petter Månsson på torpet Snabbhemmet och Pigan Lisbet Jönsdotter i Löfhult. Båda socknens barn”  
? 1832 18/1 begravd 29/1 Petersberg, Gimmarp (Gällaryd)  
 
fader: Måns Erlandsson
moder: Carin Månsdotter  
 
Barn:
1. Johannes f. 1789 7/5 döpt 10/5 Snabbhemmet/Snabben, Ohs (Gällaryd)
2. Annica f. 1791 13/3 döpt 20/3 Snabbhemmet/Snabben, Ohs (Gällaryd)
3. Stina f. 1793 4/4 döpt 7/4 Snabbhemmet/Snabben, Ohs (Gällaryd)
4. Daniel f. 1798 13/11 döpt 18/11 Gripenberg (Gällaryd)
5. Gabriel f. 1801 26/2 döpt 28/2 Petersberg, Gimmarp (Gällaryd)
6. Nils f. 1803 10/11 döpt 12/11 Petersberg, Gimmarp (Gällaryd) ? 1805 26/8 begravd 1/9 Petersberg, Gimmarp (Gällaryd) Bröstfeber och Tvinsot
 
Hustru Lisbet Jonsdotter
f. 1758 1/9 döpt 3/9 Svenamo (Gällaryd)
g. 1788 1/3 i Gällaryd m. Lisbet Jönsdotter i Snabbhemmet (Gällaryd)
? 1836 26/5 begravd 5/6 Petersberg, Gimmarp (Gällaryd)  
 
fader: Jon Nilsson
moder: Annica Jonsdotter
 
Känner någon till orsaken till denna Pehrs vistelse på Kristianstads fästning, till vilket brott hustrun Lisbeth tydligen också varit delaktig, dock att hon slipper såsom det anges i Hfl.  
 
Mvh Hans Gidoff

[Bengt Rydh]

Söker uppgift om varifrån Petter Persson (1755-1808) i Hult Mellangård kom ifrån.
 
Petter bodde på Hult Mellangård från 1799 och hade dessförinnan bott på Ivars kvarn dit han kom 1787. I Gällaryd AI:2 (p 266) finns en anteckning 15 år i sochn från Sjuhult. Gissar här att det är Sjuhult i Mistelås men har inte funnit honom i Mistelås kyrkböcker.
 
Födelsedatumet för Petter anges till 19 april 1755.
 
Petter var gift två gånger. Första gången med Stina Persdotter, d 1793, och andra gången 1793 med Katarina Nilsdotter (1773-1832) som kom från Dammarna i Slätthög.

[Rune Johansson]

Bengt! Du kan säkert höra den uppgivna sucken när jag fann varifrån Petter kom. Jag liksom alla de som hjälper dem med rötter i Gällaryd med omnejd samt de med rötter i samma trakter får se att vederbörande kommer från Voxtorp socken.
 
1778-10-25 vigsel drängen Peter Persson från Rusarebo och pigan Stina Persdotter, Stora Hult.
 
Av en god vän har jag fått några mikrokort av mantalslängder olika år där Rydaholm finns med. På några kort finns grannsocknar med och för år 1768 finns Voxtorp och i Rusarebo bor Per med hustru samt sonen Jonas och dottern Karin.
 
Längre än så här lär man inte komma. Möjligheten finns dock att gå igenom de mikrofilmade domböckerna för Östbo härad. Eftersom Rusarebo är en gård kanske det kan finnas ett gårdsuppbud.
 
Mvh/Rune

[Bengt Rydh]

Rune,
Tack för uppgiften och kan inte annat än instämma i din suck ... har 3/16 av min antavla från Voxtorp och Värnamo så någon gång får jag nog ta itu med domböckerna.
 
/Bengt

[Hanna Dahl]

Söker en Sofia Charlotta Sagerholm... kan tänkas vara född kring 1820. Vet att hon flyttade till nissafors i öreryd och gifte sig osv. Men jag skulle vilja veta var hon föddes hennes mor, far och eventuella syskon.
 
Tack på förhand
Mvh
Hanna

[Weino Sandh]

Hej Hanna !
 
Sofia Charlotta Sagerholm * 18230509 Hovmantorp.
 
GID 229.31.16500.
 
Dotter till Johan Zackrisson Sagerholm och Beata Christina Liljegren.
 
Mvh
 
Weino Sandh

[Weino Sandh]

Hej Hanna !
 
Sofia Charlotta Sagerholm * 18230509 Hovmantorp.
 
GID 229.31.16500.
 
Dotter till Johan Zackrisson Sagerholm och Beata Christina Liljegren.
 
Mvh
 
Weino Sandh

[Stefan Helgesson]

Hej Hanna,
Här är Sofia Charlotta Sagerholm med make.  
Källa: Sveriges befolkning 1890.
Mvh.
Stefan
 
Post 1038368
Sagerholm, Sofia
f. 1823 i Hovmantorp (Kronobergs län, Småland)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
Dalen
Stengårdshult (Jönköpings län, Småland)
Födelseort i källan: Hofmantorp, Kronob. l.
 
Post 1038367
Lindström, Anders
f.d. hammarsmed
f. 1819 i Åsenhöga (Jönköpings län, Småland)
Gift man, far i familjen
Dalen
Stengårdshult (Jönköpings län, Småland)
Födelseort i källan: Åsenhöga, Jönk. l.

[Kettie Gustavsson]

Jag söker uppgifter om Anton (Antonis) i Svenamo som kom från Mecklingburg under 30-åriga kriget
han är begravd i Gällaryds kyrka 1666
alla uppgifter mottages tacksamt
MVH Kettie Gustavsson

[Rune Johansson]

Kettie!
 
I tidskriften Glimten fanns för flera år sedan en artikel om Antonius Hermansson. Intressant är teckningen av gravhällen i gjutjärn, som på 1840-talet var i nästan helt skick. Numera är endast delar av hällen bevarad, uppsatt utvändigt på fasaden till Gällaryds kyrka.
 
Tyvärr har jag inte funnit mina kopior av  artikeln, så jag vet inte när den publicerades, men andra forskare hjälper säkert till.
 
Mvh/Rune

[Hans Gidoff]

Vad gäller Antonius Nilsson i Swenamo, som eftersöks ovan, kan jag bifoga två utdrag ur 2:a hands infomation i min ägo. Den första avser den artikel om Johan Gustaf Liljegren i Glimten, som Rune Johansson omnämner ovan, vilken i utdrag lyder:  
 
Teckningen föreställer en stor och tung, gjuten järnhäll. Troligen gjord av myrmalm från sjön Rusken som ligger strax intill. När Liljegren ritade av hällen vilade vår gemensamme anfader Antonius Nilsson, under denna. Redan 1836 var järnhällen sprucken, vilket framgår tydligt av JGL:s teckning som även återger utsmyckningen och den text den försetts med. Antons gravtext lyder, så långt man nu kan återge den ålderdomliga texten på en modern skrivapparat:
 
IESVS:CHRISTS AER MIN:FRELSA RE SKAL : MIGH OCH ALA VPVACA OCH ALA MINA PA THEN YTHERSTA DAGEN:ANTONIS:N:s D:ANNO 1666
 
Med modern stil:  Jesus Kristus är min frälsare skall mig och alla uppväcka och alla mina
på den yttersta dagen Antonis N:s Död 1666
 
När man vet att Johan Gustaf Liljegren, vid denna tid, var en märkt och prövad människa anar man hur han drömde och diktade om personen under hällen medan han satt där och ritade. Möjligen var hällen då fortfarande placerad inuti Gällaryds kyrka, som tyvärr - några årtionden senare - kom att förstöras av brand. Den sakrala stämningen gav kanske den tröst och lisa han så väl behövde. Samtida vittnen anger att Johan Gustaf Liljegren var av en djupt religiös och allvarlig natur. Och efter den lista som jag själv funnit på ATA, framgår att han redan som tonåring predikat i många av de småländska kyrkorna.
Vid återuppförandet av Gällaryds kyrka på 1870-talet tog mindre nogräknade personer och placerade Antonius häll i skolhusets bakugn. Där gjorde den tjänst i åtskilliga år. När så skolhuset, gammalt och skröpligt revs på 1960-talet, kom järnhällen åter fram och blev då återbördad till kyrkogården - där den nu lutar sig mot kyrkväggen.  
Ena hörnet saknas, men tack vare JGL:s skiss och min egen tur att finna densamma, gör att vi idag vet hur den såg ut och vad som stod på hörnet. Sprickan i hällen, som JGL en gång ritade av, utgör just gränsen för det saknade hörnet.
Om mannen som vilat under hällen, hans mf ff f skrev Liljegren:
Anton var Tysk inkommen ifrån Mecklenburg under 30-åriga kriget. Satte sig ned i Sverige och ägde flera betydliga gårdar inom Gällaryds. Slätthög och Mittelås Socknar. Han bodde mest i Groperna och i Gunnamo på hvilket sistnämndas ägor han anlade Ohs jernbruk. Han ligger begrafven i Gällaryd, under en järnhäll, föranstaltad af dess son.
J.G. Liljegren var endast drygt 45 år när han den 1 Aug 1836 besökte Gällaryd och ritade av järnhällen. Utöver dekoren, ett upphöjdt kors krönt med de tre bokstäverna IHS, är fyra franska liljor. Dessa är placerade i de fyra hörnen innanför textremsan.
Liljegren anger i sin citerade text att Anton anlade Ohs bruk. Sentida forskare har fråntagit Anton(ius) den äran och förlagt grundandet av Ohs till strax efter hans död. Här bör man nog lita mer till Liljegren som ligger 150 år närmre Anton(is) i tiden.  
Som historiker av facket skulle Liljegren knappast angett Anton som grundare om han ej funnit skäl därtill. Att det inte var en vanlig enkel bonde som blev hedrad med att begravas under en järnhäll kan vi ana.  
En järnhäll är väl det naturliga äreminnet över en man som anlagt ett järnbruk.
Jag undrar om Liljegren läst den domboksnotis från den 30 jan 1666 som berättar att Anton(is) är sjuk efter att ha blivit slagen på Värnamo marknad. Detta anges som skäl då han ej inställt sig till tinget. Var det sviterna av slaget på Värnamo marknad som ändade livet på den som klarat sig helskinnad ur 30-åriga kriget? Järnhällen anger ju hans död till samma år, 1666 som domboken nämner.  
 
En annan släkting och medforskare på Gällaryd har givit mig följande information om Antonius Nilsson: Anton var tysk, inkommen från Mecklenburg under 30-åriga kriget, satte sig ned i Sverige och ägde flera betydliga gårdar inom Gällaryd, Slätthög och Mistelås socknar. Han bodde mest i Groperna (=Kexås i Mistelås) och i Gunnamo (skall vara Svenamo) på vilket sistnämndas ägor han anlade Ohs Jernbruk. Han ligger begraven i Gällaryd under en jernhäll föranstaltad af dess son. Järnhällen finns i dag uppsatt på sakristians yttervägg. Gift. Död 1666 i Svenamo, Gällaryd.”  
 
Antonius Nilsson hade åtminstone sonen Nils Antonsson. Levde i Svenamo, Gällaryd. Gift med Maria f. c1639 d. 1720 1/5 i Mjöhult (Fryele). De hade i sin tur åtminstone sonen Anton Nilsson f. c1672 d. 1740 27/2 i Mjöhult (Fryele).  
 
Jag förmodar att det är Johan Gustaf Liljegrens text om hans förfader Antonius Nilsson som ligger till grund för antagandet att han inkom från Mecklenburg.  
 
Mvh Hans Gidoff

[Hans Gidoff]

Antonius Nilsson 2:
 
Min egen reflektion över den information som finns om personen Antonius Nilsson i Swenamo, så verkar det som 2:a hans informationen har samma källa, nämligen de efterlämnade handlingar efter Riksantikvarien Johan Gustaf Liljegren, som förvaras på Antikvitets- och Topografiska Arkivet (ATA) i Stockholm och där Liljegren listar sina anor vilka alltså bl.a. inbegriper Antonius Nilsson.
 
Jag har även en kopia på den bild av gravhällen efter Antonius Nilsson, som också härstammar från Glimten och samma artikel som nämnt ovan. Jag har försökt kopiera in den i inlägget, dock utan att lyckas.  
 
Mvh Hans Gidoff

[Bengt Rydh]

Om grundandet av Ohs bruk står en del i Småländska Kulturbilder 1976-77. Här kan bl.a. läsas:
Privilegium för Christoffer Hämpell (Hempel) på ett järnbruk, Oos benämnts, i Småland beläget utfärdades den 8 april 1668. Som källa anges Riksarkivet, Bergskollegii arkiv, Registratur 1668, sid 41-43.
 
Här anges också att järnbruket anläggs på säteshemmanet Oos, ägt av Gustav Adolf Strömfelt.

[Niclas Rosenbalck]

Namnet Antonius kan inte ha varit vanligt i denna trakt på 1600-talet så min undran är nu ifall ryttarna vid Sunnerbo härads kompani och Smålands kavalleriregemente Daniel Antonisson som red för rusthållet nr 104 Rävsebo, Rydaholm sn och Jon Antonisson som red för rusthållet nr 125 Långstorp, Rydaholm sn år 1692 är söner till ovannämde Antonius Nilsson ?

[Hans Gidoff]

Antonius Nilsson:
 
I min egen forskning har jag följt släkten utgående från Antonius Nilssons son Nils Antonsson. Namnet Anton återkommer i varje generation långt in på 1800-talet. Min erfarenhet är att personer med namnet Anton i Fryele sn räknar sitt urpsrung på ett eller annat sätt från just Nils Antonsson. T.ex. Johan Gustaf Liljegren hade själv en broder med namnet Anton, liksom hans moder Catharina Nilsdotter hade en broder med detta namn.  
 
Ryttaren Daniel Antonisson som Niklas nämner, överensstämmer möjligen med den Daniel Antonysson som avlider i Hordha i Rydaholm 1694 30/10 och begravs 23 Trinitatis (11/11). Han anges vid tidpunkten vara 39 år gammal, således f. c1655, vilket ju tidsmässigt klart möjliggör att det kan avse ytterligare en son till Antonius Nilsson.  
 
I Bengt Hildebrands verk C. J. Thomsen och hans lärda förbindelser i Sverige 1816 - 1837, Stockholm 1937, sid. 364 - 365: används källan Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (VHAA) Liljegrens Biographica band 3-5, som innehåller koncepter och släktanteckningar. Utdraget av dessa Liljegrens släktanteckningar som Hildebrand återger lyder:  
 
I Fryeleds socken av Jönköpings län föddes den 27 febr. 1791 en hemmansbrukaren Jonas Johanssons i Lilla Hyltan och hans hustru Cathaina Nilsdotters son, som för eftervärlden är känd under namnet Johan Gustaf Liljegren. Jon, som han kallas i dopboken, var näst yngst av 12 syskon, av vilka 1830 endast 3 söner och 2 döttrar kvarlevde. Födelsesocknen ligger öster om Värnamo och väster om det forna Nydala kloster och sjön Rusken. Barnen i det fattiga allmogehemmet på Lilla Hyltan voro på fädernet av gammal bondestam från Slätthögs socken på andra sidan länsgränsen. Modern var rusthållardotter från Mjöhult i Fryeled, hennes stamfader uppges ha invandrat från Tyskland, anlagt Os järnbruk och vid sin död 1666 begravts i Gällaryds kyrka. Familjen hade även ecklesiastika förbindelser. Jonas Johanssons morfar hade äktat systern till en präst. Den unge Jons moder åter var kusin till Catharina Jonasdotter Ekman, gift med klockaren i det närbelägna Rydaholm Nils Persson Hjelmqvist. Genom sin son, sedermera kyrkoherden Anders Hjelmqvist, blev detta par stamfäder för den bekanta släkten Hjelmqvist.
 
Mvh Hans Gidoff

[Kettie Gustavsson]

Ett stort tack till alla som kommit med uppgifter om Anton och hans familj
Anton är morfars, farfars, morfars, farfar, till min far som kommer från Norrhaga i Gällaryd
min farmor Emma Nilsdotter kommer från Fryele
så detta är mycket intressesat.
Min farfar och två av mina farbröder har under många år arbetat som kyrkvaktmästare i Gällaryd, tänk om dom känt till allt detta om Anton
På tordfag skall jag till Gällaryd och titta på hällen.
Än en gång tack för allt, dyker det upp mera är det alltid intressant.
MVH Kettie

[Kettie Gustavsson]

Hej igen
Jag läste någonstans om Välburne Antinios Decurtin från Mjöhult
Kan det ha varit samme man??
'Svar till Hans Gidoff
jag skall sända dig en bild
MVH Kettie

[Hans Gidoff]

Antonsöner i Mistelås, Rydaholm, Gällaryd och Fryeleds sn:
 
Mistelås sn:
Som framgår i ovanstående inlägg om Antonius Nilsson, med Liljegrens Biographica som källa, skall Antonius Nilssons huvudsakliga hemvist varit Groparna i Mistelås sn. I kyrkoräkenskaperna för Mistelås återfinns Joen i Groparna från 1669 och framåt. År 1669 upptecknas ”Joen i Groparna efter sin Moder”. På ett annat ställe i Mistelås Kyrkoräkenskaper återfinns för år 1669 ”Inkommit af gammal Giäld: Jon i Groparna i Testamente efter sin Moder”.  Anser det sannolikt att denne Joen i Groparna har patronymikon Antonysson och alltså är en son till Antonius Nilsson. Vidare torde Joen i Groparna då överensstämma med den Jon Antonysson som i Gällaryds Kyrkoräkenskaper för år 1677 anges med ”Brudgummen Jon Antonysson”. Utifrån Mistelås Hfl 1731-34 Groparna s. 16 skall Joens i Groparna hustru vara Elisabeth Sigfridsdotter. Enligt samma sida finns också sonen Sigfrid Joensson, liksom en Antonius Andersson med hustru. Vidare i Mistelås Hfl 1731-34 Norra Kexåhs s. 20 finns familjen Anders Joensson ohh Sara Joensdotter vilka har sönerna Håkan Andersson och Antonius Andersson. Dessa båda söner blir senare brukarna av gården Groparna och bland deras barn märks namnet Antonius eller Anton.  Möjligen överensstämmer Joen i Groparna med den Jon Antonisson som red för rusthållet nr 125 Långstorp, Rydaholm sn år 1692, vilken Niclas Rosenbalck nämnde i sitt inlägg.
 
Hypotetiskt kan då följande familj i Groparna uppställas:
 
Antonius Nilsson d. 1666 (gravhäll) g. m. NN d. c1669 (Mistelås Kyrk. Räk)
 
Son Joen Antonysson d. 1731 sannolikt begravd 27/12 i Groparna (Testamentspeng i Mistelås Kyrk. Räk.)  
g. 1677 i Gällaryd (Gällaryd Kyrk. Räk.) m. Elisabeth Sigfridsdotter d. 1732 sannolikt begravd 17/9 i Groparna  (Testamentspeng i Mistelås Kyrk. Räk.)
 
Deras son Sigfrid Joensson förekommer från 1698 i Mistelås Kyrk. Räk. Sannolikt ogift, benämns dräng, och framlever sitt liv i Groparna. Dör 1753 begravd 19/6, anges vara 80 år gammal. Åldersangivelsen anser jag vara en uppskattning, eftersom han redan 1749 i Mistelås Hfl Groparna s. 106 anges vara 80 år gammal. Troligare att han föds strax efter vigseln 1677.
 
Anser det sannolikt att endera Anders Joensson eller hh Sara Joensdotter i Norra Kexåhs också är barn till Joen i Groparna. Deras barn Håkan och Antonius Andersssöner övertar Groparna och bär vidare namnet Antonius i kommande släktled. Anton Andersson f. c1706 d. 1763 5/7 i Groparna. Håkan Andersson f. c1709 d. 1796 11/2 i Groparna.  
 
En annan tänkbar son är Ryttaren Håkan Joensson i Groparna, vilken förekommer i Mistelås Kyrk. Räk. mellan 1698 - 1701.  
 
Vidare finns i Mistelås Kyrk. Räk. 1696 ”Testament. efter Joens barn i Groparna” .
 
Gällaryds Sn:
 
Gällaryd Kyrk. Räk. 1677 ”Brudgummen Jon Antonysson”, vilket torde avse Joen i Groparna  ovan.  
 
Rydaholms sn:
 
I Horda återfinns Inhysesmannen Herman Antonysson, vars första hustru NN dör 70 år gammal 1700 16/10. Herman Antonysson g2. 1701 8/9 i Rydaholm m. Märta Siggesdotter. I detta 2:a gifte föds sonen Lars Hermansson f. 1701 17/9 i Horda, Johan Hermansson f. 1705 22/3 i Horda d. 1705 8/6 i Kolfwarp Knutsagård. Herman Antonysson begravs sannolikt 1729 19/10 i Horda samtidigt med sin 2:a hustru Märta Siggesdotter om man får döma efter en något tvetydig dödsattest.  
 
Daniel Antonisson som red för rusthållet nr 104 Rävsebo, Rydaholms sn överensstämmer möjligen med den Daniel Antonysson som avlider i Hordha i Rydaholm 1694 30/10 och begravs 23 Trinitatis (11/11). Han anges vid tidpunkten vara 39 år gammal, således f. c1655
 
Fryele sn:
 
I Östra Mjöhult återfinns Rusthållaren Anthonius Nilsson, vilken alltså är sonson till Anthonius Nilsson (d. 1666), första gången i Fryele Kyrk. Räk. år 1704, vilket torde innebära att han inkom till Mjöhult Östergård i samband med giftermålet 1704 13/11 i Fryele med Ingred Andersdotter. Anthonius Nilsson f. c1672 och d. 1740 27/2 i Östra Mjöhult. Hustrun Ingred Andersdotter f. c1676 d. 1753 18/6 i Östra Mjöhult. Anthonius Nilssons far var alltså Nils Anthonysson, om vilken jag har få data. Modern skall överensstämma med den Hustru Maria som dör i Östra Mjöhult 1720 1/5 och som anges vara 81 år gammal.  
 
Anthonius Nilsson ohh Ingred Andersdotter får följande barn, alla i Mjöhult Östergård:
1. Maria f. 1707 döpt 28/4
2. Karin f. 1709 döpt 16/10
3. Maria f. 1712 döpt 7/9
4. Sara f. 1714 döpt 4/4
5. Ingierd f. 1716 27/8 döpt 2/9
6. Ingierd f. 1718 4/3 döpt 9/3
7. Anna f. 1721 2/1 döpt 6/1
8. Nils f. 1722 30/11  
 
Slutligen kan alltså följande tänkbara söner till Anthonius Nilsson (d. 1666) ohh NN (d. c1669) uppställas, baserat på deras tidsmässiga samexistens i ett snävt geografiskt område samt det faktum att de har ett för det geografiska området och den tid det behandlar ovanligt patronymikon:
 
1. Nils Anthonysson g. m. Maria (d. 1720 Fryele)
2. Joen Anthonysson (d. 1731 Mistelås) g. 1677 i Gällaryd m. Elisabeth Sigfridsdotter (d. 1732 Mistelås)
3. Herman Anthonysson (d. 1729 Rydaholm) g1. m. NN (f. c1630 d. 1700 Rydaholm) g2. 1701 i Rydaholm m. Märta Siggesdotter (f. c1680 d. 1729 Rydaholm)
4. Daniel Anthonysson (f. c1655 d. 1694 Rydaholm)  
 
Alla tänkbara kommentarer mottages tacksamt!
 
Mvh Hans Gidoff

[Hans Gidoff]

Antoine de Courtin, svar till Ketties inlägg från 24/9:
 
Antoine de Courtin beskrivs i Svenska Adelns Ättartavlor Del II s. 186 adliga ätten No 538 De Courtin:
 
”Antoine Courtin, adlad de Courtin, f. 1622 27/2 i staden Riom i Frankrike; medföjde 1645 Chanut till Sverige; sekreterare först hos drottning Christina 1648 i juni, därefter hos hertig Carl Gustaf s.å.; adlad 1651 16/6 (introd. 1652 under nr 538); svensk resident till franska hovet 1654 - 1661, då han erhöll avsked ur svensk tjänst och övergick till fransk; fransk agent eller generalkonsul i Stockholm 1661 20/2 - 1663 i jan.; skall hava blivit ”generalpresident” i norra Frankrike; död barnlös 1685 i Paris och slöt själv sin ätt. G. m. Marie-Salom? de Beauvers.”
 
Antoine de Courtin upptas med följande gårdsinnehav i Johan Axel Almquists Frälsegodsen i Sverige under Storhetstiden Fjärde Delen Småland Band 2:
 
Västra Härad Abalienationer s. 881 - 882: Abalienations Brev Datum för samtliga gårdar 1651 16/6, vilket sammanfaller med datumet för hans svenska adlande.
 
Hjälmseryd sn: Söndra ?  
Malmbäck sn: Åkerhult 1, Grav 1, Kårekulla 1, Röd 1, Sjöaryd 1, Ön 1
Nydala sn: Älmhult 1
Svenarum sn: Gastorp 1, Högegren ?, Slätteryd 1
 
Almquists kommentar lyder ”Antoine de Courtin uppgives i Adelns ättartavlor hava dött i Paris 1685, men enligt reduktionskollegii akt var han avliden före 1681, då förläningen indrogs. Denna hade 1653 19/3 fått allodial karaktär, utan att detta likväl tog sig uttryck i kronans bokföring. .... Under läntagarens beständiga vistelse utomlands hade Staffan Klingspor (död 1676) hans uppdrag att övervaka hans egendomar i Sverige, och denne lät förmedla Gastorp och Slätteryd, vilka länge legat mestadels öde, till ett kvarts mantal vardera.    
 
Östbo Härad Abalienationer s. 923: Abalienations Brev Datum för bägge gårdar 1651 16/6, vilket sammanfaller med datumet för hans svenska adlande.
 
Fryele sn: Mjöhult 1, Lilla Änga 1
 
Almquists kommentar lyder ”Antoine de Courtins (död

[Rune Johansson]

Hans!
 
Mycket intressant inlägg om Antonssönerna, som jag först nu uppmärksammat. Det är Kexås Groparnes (jag håller fast vid det gamla namnet) historia jag är intresserad av, då mina föräldar 1945-53 arrenderade en av gårdarna. Granngårdens ägare har sina rötter till Jon Andersson (Antonsson) och Elisabeth Sigfridsdotter.
 
Sigfrid Jonsson var ogift.
 
Just nu tror jag att det Sara Jonsdotter är dotter till Jon och Elisabeth. Anders Jonsson ägde även en gård i Groparne. 1692 får han första uppbud på ? Kexås, som han köpt av Gyret. År 1696 lämnar han en vängåva till Kerstin Månsdotter i Medelhult för den jord han fått av hennes mor Gyret Nilsdotter. 1672 kräver Sune (Sone) Nilsson i Mexarp jordepengar av änkan Giöret i Kexås. Hon visar köpebrev dat 1 febr 1668 att hon har betalt 8 Rdr Smt.
 
Ryttaren Håkan Jonsson slagen på partie den 19 augusti 1704 (mönstringen i Freiburg 5 dec 1706).
 
Herman Antonsson gift 1:mo med Elin Mattsdotter från Bråten, Slätthögs socken. År 1660 var hon ännu ogift och bodde hemma. Fadern hette Matts Gustafsson, drunknade vid kvarnen aug-sept 1672.
 
Märta Siggesdotter far måste vara den inhysesman och förlovade soldat Sigge som avlider 1694-10-08.
 
Vad tror du om släktskap mellan Märta Siggesdotter och Elisabeth Sigfridsdotter?
 
Mvh/Rune

[Rune Johansson]

Uppgifter om Matts Gustafsson lägger jag in under Slätthög.
 
Rune

[Hans Gidoff]

Anthonius Nilsson fortsättning på inläggen ovan:
 
Några nya mycket intressanta uppgifter som Kettie Gustavsson delgett mig, kan möjligen ändra något av vad Liljegren angett om sitt ursprung, samt vad som ovan skrivits:
 
Det gäller följande 3 utdrag ur källorna:
 
1. [Fryele Mantalslängd 1684]: ”1684 upptagit av ödesmål 1 helt Mjöhult västergården R Johan och hustru. Av öde upptagit 1 helt Östra Miöhult Jon Djursson och hustru. Mjöhult Norregård cavall. Jon och hustru, R och hustru. ? Bosagård ? och hustru. Cavall 1 helt Änga Zachris och hustru”.  
 
2. [Östbo Härads Ting 1691]: ”Klagade Trotte i Miöhult till Joen Djurssons hustru Maria Antonidotter i Miöhult å krono, för det hon honom med otydiga ord skall hava överfallit och kallat honom ..., det nämndemännen Assar i Hemmershult och Sven i Boa betugade sant vara.”
 
3. [Östbo Härads Ting 1720 20/10]: ”Hustru Maria Anthonsdotter har 1711 12/10 sålt ? mantal Mjöhult Norregård skatte krono till sonen Anthon Nilsson”.
 
Vidare återfinns följande synnerligen intressanta uppteckning i [Hagshult Kyrk. Räk. LI:1 s. 285]: ”Barnarf i Hagshult tillsatt, När Ächtenskap är ingångit Andra gången, och arf yttrat för Copulationen.  
Jon Diurssons barn i Kushult, Håkan, Joen och Ingred ärfwer .. delar  ... 2 ...
Anno 1681 1 Januarii.  
Jon Diurssons Stiuffbarn ibidem Äga i fäderne 12 Ki... Så 3/15 delar i Giösegården(?) Skattejordh. Barnens Nampn ähr Jon, Jöns, Anthonius och Johan.
 
Således är det Anthon/Anthonius Nilssons (c1672-1740) mor som bär namnet Maria Anthonydotter, vilken bör överensstämma med den hustru Maria som avlider i Östra Miöhult (Fryele) år 1720.  
 
Att Anthon/Anthonius Nilssons fader Nils också skulle bära patronymikon Anthonysson anser jag, grundat på namnets ringa förekomst, är osannolikt. Det torde således vara modern Maria Anthonydotter som är dottern till Anthonius Nilsson (död 1666 med gravhäll i Gällaryds kyrka), och inte fadern Nils dess son.  
 
Vidare visar ju utdragen ur dombok 1691 att Maria Anthonydotters var gift 2:a ggn med Jon Diursson. Ett gifte som alltså bör ingåtts 1681 i januari i Hagshult, då arvskifte sker för Jon Diurssons barn i 1:a giftet (Håkan, Joen och Ingred) samt för Maria Anthonydotters barn i sitt 1:a gifte (Jon, Jöns, Anthonius samt Johan).  
 
Vidare pekar en dopvittnesananlys på att Anthon Nilsson (c1672 - 1740) hustru Ingred Andersdotter (c1676 - 1753) också räknar sitt urprung till Kushult i Hagshults socken. Här finns bl.a. en Mårten Andersson i Kushult g. 1711 i Hagshult med Elin Håkansdotter samt en Pär/Peder Andersson (f. c1677 död 1755 i Kushult) ohh Kirstin Johansdotter (f. c1686 död 1755 i Kushult), för vilkas barn Ingred och Anthon återfinns som dopvittnen.
 
Mvh Hans Gidoff

[Ulla-Britt Holmqvist]

Tack Hans för de intressanta uppgifterna om tiden för giftermålet mellan Jon Djursson och Maria Antonidotter samt namnen på deras barn !
 
Jag har nämligen fastnat på mina anfäder i Mjöhult Norregård - Ingrid Jonsdotter 1670-1748 och Claus Zachrisson d 1733, gården skatteköpt 1712.
Har funderat på om Ingrid skulle kunna vara dotter till Joen Diursson eller den andre Jon i Mjöhult och oddsen för Diur har ökat betydligt i och med ditt inlägg.
Att parets son Zachris gifte sig med Anton Nilssons dotter Sara är ytterligare ett plus.
 
Från Östbo domböcker har jag några korta  anteckningar : 1683 Köpebrev, Joen Diursson i Kushult H Maria Antonidotter säljer 1/3 Götagården. Upphäves emedan det är styvbarnens jord.
 
1684: Joen Diursssons hustru Maria Anthonidotter syster till Herman Antonisson i Långstorp, som är förmyndare för hennes barn.  Har för mig att han protesterade mot försäljningen.
 
Efter helgerna ska jag gå igenom en del domböcker igen och även räkenskaperna för kyrkan.  
 
Mvh Ulla-Britt Holmqvist

[Hans Gidoff]

Intressant Ulla-Britt! Det känns som familjen kring Anthonius Nilsson ringas in allt bättre.  
 
Först skall ju mitt inlägg från 9/12 rättas till Giötagården som alltså ligger i Fryele. Det ligger ju nära till hands med tanke på barnens arv att Maria Anthonsdotter i sitt 1:a äktenskap bott åtminstone under någon period

[Ulla-Britt Holmqvist]

Ett litet inlägg om Groparne: Måns i Groparne nämns i Allbo dombok 1634, då han stöttar och hjälper sin dotter Gertrud Månsdotter i Willarp, min ana.
 
Sonen Anders övertar gården.  Dombok 1651: Framkom för Rätten Fälle Carlsson i Willarp, fullmyndig för sin hustru Gertrud Månsdotter, Item Bengt i Exhult på sin hustru Karin Månsdotter, Item Sven i Sutarekull på Peder Persson, systerson och Marit Jonsdotter, broderdotter och alla hava sålt till Manhaftig Föraren Anders Månsson och hans Hustru Karin Olofsdotter alla sina andelar i ? Norregård Kiexås, för 100 Dl Smt. Och haver själv sin arvalott, är med köp och arv  ? gård.  
 
Funderar över detta med halv gård. Fanns det ännu en brukningsdel med andra ägare?
 
Mvh Ulla-Britt Holmqvist

[Rune Johansson]

Hans!
 
Den muntliga traditionen berättar att Groparne kom till släkten genom en gåva av tysken. 1995 kom Slätthög-Mistelås boken och året efter blev jag medarbetare till en omfattande utredning om en släkt i Gällaryd. Då kom vi bakåt i tiden till Maria Hermansdotter och Daniel Jöransson. Genom kontakt med Thomas Stellrot fick jag en kopia av Mjöhult-Ingabo släkten där namn var inskrivna i inritade vapensköldar. Där namnges Anton vara tysk och inkommen från Mecklenburg, ägare till flera gårdar i Gällaryd, Slätthög och Mistelås socknar. Bodde mest i Groparne och i Gunnamo...
 
Någon Anton har jag inte funnit i Groparne mer än att Jon Andersson kan ändrat sitt efternamn.
 
Ulla-Britt!
 
För mer än 20 år sedan skrev jag av 1640 års boskapslängd, där finns i Kexås Simon och (Börje), ryttare Anders antecknas vara på tåg. Domböckerna ger ju endast förnamnen, jag skulle anta att det är Börje som är ägare till den andra halvgården, eftersom det längre fram omtalas släktskap mellan Norregård och Mexarp. Jag skall läsa på lite till och återkomma.
 
Mvh/Rune

[Hans Gidoff]

Ulla-Britt,
 
Kommentar till inlägg från 12/12:
 
I Smolandi Upsalienses III No 844 år 1655 s. 723, vilken avser biografin över kyrkoherden i Fryele Zachris Persson Melovius, skrivs följande:  
 
...1681 8/11 inköpte han 3/6 av en treding i Götagården, Fryele, och 1686 2/10 ytterligare en treding i samma gård. (Östbo dbk 1682 9/6, 1687 12/7).
 
Var det dessa köp som avsågs i ditt inägg ovan?, mot vilka Maria Antonydotters broder Herman Antonysson i Långstorp protesterade.
 
Mvh Hans Gidoff