Martini, Olaus (1557 - 1609), ärkebiskop

[Jan Johansson]

Hej,

Ett nytt diskussionsämne är fött på denna dag om personen som lär ha skrivit den svenska (original-) texten till julpsalmen Ett barn är fött på denna dag, nämligen ärkebiskop Olaus Martini.

Förhoppningsvis finns intresse för detta diskussionsämne eftersom Sveriges äldsta föreskrifter om kyrkoböcker, främst dop- och vigsellängder, finns bland Olaus Martinis bestämmelser för ärkestiftet (Källa: Olaus Martini, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7682, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stefan Östergren), hämtad 2023-12-22). I ett släktforsknings-perspektiv är det också intressant att Olaus Martini var fyrmänning/brylling till Malin Andersdotter, mamma till Sveriges första riksantikvarie Johan Bure (1568 – 1652), som skrev släktboken om Bure-ätten i början av 1600-talet. Enligt tolkning av artikel om Bureätten på Wikipedia var Olaus Martinis farmors mamma, Mariet/Maria Andersdotter, syster till Malin Andersdotters morfars pappa, Jakob Andersson. Malin Andersdotter var dotter till kyrkoherden i Skellefteå, Andreas Olavi och gift med kyrkoherden i Åkerby socken i Uppland, Thomas Matthiae ”Stockholmiensis” (död 1570) (Uppsala Stifts herdaminne, vol 3, sida 476). Malin nämns här eftersom en fråga är ställd, längre ner i det här inlägget, angående en person i Uppland på 1600-talet med namnet Malin Martini.

Vid sökning hittas mycket litteratur tillgänglig på internet om Olaus Martini och säkerligen finns många experter med stor kunskap i ämnet. Tanken med det här diskussionsämnet är att det ska vara ett forum där man kan dela och diskutera (ny) information om hans närmaste släktingar, eller om personer som misstänks ha varit hans släktingar, men självklart är all typ av information om Olaus Martini varmt välkommen.

Många av de nedan nämnda källorna har hittats av Ylva Hjörvid här på Anbytarforum.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
----------------------------------------------------------------------------------------------------

Enligt uppgifter i Svenskt biografiskt lexikon var Olaus Martinis född 1557 i Uppsala och begravd 25/3 1609 i Uppsala domkyrka. Hans föräldrar var Martinus Olai Gestritius och Kristina Månsdotter. Martinus var biskop och sedan kyrkoherde.

Olaus Martini var gift med Ragnhild Håkansdotter (1561 – 1653, vigda 14/8 1586), dotter till rådman Håkan P och Katarina Johansdotter. Enligt C. Annerstedt var Ragnhilds pappa borgmästare i Nyköping (digitaliserad version, hämtad 2023-12-24, av ”Minne af ärkebiskopen Olaus Martini”, i Handlingar rörande Svenska Akademiens högtidsdag den 20 december 1903, sida 58, Norstedt & söner, Stockholm 1904).

Olaus Martini och Ragnhild Håkansdotters gemensamma barn (digitaliserad version, hämtad 2023-12-24, av C. Annerstedts ”Minne af ärkebiskopen Olaus Martini” i Handlingar rörande Svenska Akademiens högtidsdag den 20 december 1903, sida 253, Norstedt & söner, Stockholm 1904):

•   Christina Olofsdotter, gm1 filosof och fysik-professor Elias Rhalambius (död 1611, Riddarhuset: von Schantz genealogier, volym 3 (sida 50b) Rålambstierna nr 530, men död före 17/3 1608 enligt digitaliserad version, hämtad 2023-12-24, av C. Annerstedts ”Minne af ärkebiskopen Olaus Martini”, i Handlingar rörande Svenska Akademiens högtidsdag den 20 december 1903, sida 263, Norstedt & söner, Stockholm 1904).), gm2 fysik-professor och sedan kyrkoherde/pastor i Östervåla Samuel Andreæ Grubb (son till kyrkoherde i Luleå Andreas Grubb) (Uppsala Stifts herdaminne, vol 3, sidor 427 och 428). Enligt tolkning av information om ätten Bure på Wikipedia var Olaus Martinis pappa och Andreas Grubb kusiner. Om uppgiften stämmer var Christina Olofsdotter gift med sin pappas syssling/tremänning.
•   Håkan, äldsta sonen död ung (digitaliserad version, hämtad 2023-12-24, av C. Annerstedts ”Minne af ärkebiskopen Olaus Martini”, i Handlingar rörande Svenska Akademiens högtidsdag den 20 december 1903, sida 253, Norstedt & söner, Stockholm 1904).
•   Elisabeth Olofsdotter, gm (vigda 1621) matematik-professor Martinus Erici Gestrinius (född 16/2 1594 i Gävle, död 27/9 1648 i Uppsala, son till kyrkoherde i Gävle Ericus Nicolai Gestrinius och Anna Mårtensdotter) (Källa: Martinus Erici Gestrinius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13042, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2023-12-22).
•   Martinus Olai Nycopensis, matematiker och akademisk lärare, född 8/4 1596 i Nyköping, död 31/3 1657 i Uppsala (Nordisk familjebok (1912), sida 1133).
•   Katarina (Karin) Olsdotter, gm matematik-professor Nicolaus Olai Myliander/Mollerus (död 1641, Christian Callmer, Svenska studenter i Wittenberg, Personhistorisk tidskrift 72 (1976): 1 – 2, sida 52).
•   Anna Olsdotter, yngsta dottern (Uppsala stifts herdaminne, volym 1, sida 341), gm kyrkoherde och prost i Enköping Simon Nauclerus (född (ca) 1570 i Stockholm, son till handelsman i Stockholm Olof Naucler) (Uppsala stifts herdaminne, vol 1, sida 340). Att Simons pappa var Olof Nauclér har inte kunnat fastställas (Källa: Nauclér (Nauclerus), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8806, Svenskt biografiskt lexikon (art av AW H G-m), hämtad 2023-12-22).

Frågeställningar

1) Johannes Olai Gestricius, troligen Johan Olofsson född i Gävle:
Olaus Martini blev inskriven som student i Wittenberg den 2/9 1579 och sedan i Frankfurt a. d. O. SS 1583 (Christian Callmer, Svenska studenter i Wittenberg, Personhistorisk tidskrift 72 (1976): 1 – 2, sida 34). Den 27/9 1583 blev Johannes Olai Gestricius inskriven i Wittenberg (sida 35). Även Olaus Martinis pappa, Martinus Olai Gestritius, studerade i Wittenberg och blev inskriven där den 9/8 1549 (sida 25). Namnlikheten och de ej ovanliga studierna i Wittenberg behöver dock inte betyda att Martinus Olai Gestritius och Johannes Olai Gestricius (båda födda i Gävle?) var släkt med varandra.

Har någon mer information om detta eventuella släktskap?


2) Maria/Mariedh (dvs Mariet?)/Malin Martini(?), svägerska till vällärde herr Staphan i Länna 1660:
Den 19/1 1660 hölls laga ting i Söderby sockenstuga i Lyhundra härad i Uppland (Svea Hovrätt, Advokatfiskalen Uppsala län, volym EXIe:656, sida 431/handskriven sida 425). Ett ärende gällde klagomål, som framfördes av ”Wällärde H:r Staphan i Länna”, som menade att hans svägerska, hustru Malin änka efter Bengt Matsson, inte skötte Staphans föräldrar-hemman väl (sida 432/handskriven sida 426). I samma ärende är hustru Martini omnämnd. Enligt tolkning av texten var det svägerskan Malin som hade släktnamnet Martini. Hemmanet låg/ligger i Söder Nånö i Estuna socken, som gränsar till Söderby-Karl socken. I Estuna mantalslängder från 1650-talet finns ”hustru Maria” eller ”hustru Mariedh” antecknat vid ett hemman i Söder Nånö (se länkar nedan). Hon var troligen samma person som blev registrerad som hustru Malin i tingsprotokollet 1660. Hustru Malins/Marieds eventuella släktnamn Martini behöver inte betyda att hon var släkt med Olaus Martini. Olaus Martini tycks bara ha haft de sex ovan nämnda barnen med sin hustru Ragnhild Håkansdotter. Emellertid indikerar möjligen följande ett släktskap mellan Olaus Martini och Malin/Mariedh ev. Martini:

•   Förekomsten av namnet Malin, dessutom i Uppland, bland Olof Martinis släkt (Bureätten, Wikipedia).
•   Förekomsten av namnet Mariet (likt Mariedh) bland Olof Martins släkt (hans farmors mamma).
•   Olof Martinis barnbarn, Kerstin Simonsdotter Naucler, var svärdotter till Petrus Olai (född i Ångermanland), som var kyrkoherde i Söderby socken (idag Söderby-Karl socken) i slutet av 1500-talet. Olaus Martini blev vald till ärkebiskop den 8/7 1600.
•   Gyntherus Erici Svinfot (son till Abluna Mårtensdotter i Bureätten), som var kyrkoherde i Söderby socken i början av 1600-talet, skrev likpredikan över Olaus Martini 1620 (Uppsala stifts herdaminne, volym 3, sida 92).  Ovan nämnda Kerstin Simonsdotter Naucler bör ha blivit svärdotter till Petrus Olai i Söderby före 1620, troligen på 1610-talet.
•   Hustru Malin bör ha varit född under samma tidsperiod som Olaus Martinus barn enligt följande resonemang. Malins svåger, herr Staphan i Länna, bör ha varit komministern i Länna, Stephanus Matthiae, som prästvigdes 1628 och var troligtvis samma person som kyrkoherden, ”Stephanus Matthiae. Rosl.”, som tycks ha varit född i Roslagen där herr Staphans föräldrar-hemman i Söder Nånö låg (Uppsala stifts herdaminne, volym 2, sida 254 respektive sida 250). Baserat på året då Stephanus Matthiae blev prästvigt (1628) bör han ha varit född omkring 1600, men enligt uppgift i mantalslängder tycks han ha varit född 1590 eller tidigare (se nedan). Eftersom han var svåger till hustru Malin är det troligt att hon också var född under ungefär samma tidsperiod. Olaus Martinus son, Martinus Olai Nycopensis, var född 1596.

Finns mer information om hustru Malins familj?

I Länna mtl 1650 och 1651 finns ”her Staphansson” respektive ”h:r Staffan” registrerad, utan hustru, vid ett 1/2-mantal stort hemman i ”Isiöö”: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003511_00152#?c=&m=&s=&cv=151&xywh=506%2C3132%2C3226%2C1522 respektive https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003512_00176#?c=&m=&s=&cv=175&xywh=957%2C3649%2C2682%2C1265.

I Länna mtl 1653 finns namnet ”her Staffan” vid ett hemman i ”Isiö” utan etta i kolumnen för ”bonde”, men med en etta i kolumnen ”63” vilket troligen betyder att Staffan hade fyllt, eller skulle fylla, 63 år: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005316_00259#?c=&m=&s=&cv=258&xywh=-319%2C37%2C3773%2C1780. I sådant fall var han född 1590 eller tidigare. Emellertid tycks herr Staffan i Isjö ha betalat mantalspenning igen(?) enligt uppgift i Länna mtl 1655 och 1656: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003514_00240#?c=&m=&s=&cv=239&xywh=194%2C1640%2C1353%2C638 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003515_00210#?c=&m=&s=&cv=209&xywh=621%2C3657%2C2686%2C1267.

----------------------------------------------------------------------------------------------------

I Estuna mtl 1650 finns följande namn och personer (med hustru (m) eller utan hustru (u)) registrerade vid hemman i ”Södernånö”: Staphan Nielsson(m), Hans Matsson(m), Mats Matsson(u), hust. Maria (utan make men med en son och en dotter) och Oluff Erichsson(u): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003511_00155#?c=&m=&s=&cv=154&xywh=3575%2C496%2C3331%2C1571

I Estuna mtl 1651 finns följande namn och personer (med hustru (m) eller utan hustru (u)) registrerade vid hemman i ”SöderNånöö”: Staphan Nielsson(m), Hans Matsson(m), Mats Matsson(m), hust. Maria (utan make och barn, men med en dräng och en piga) och Peer(?) Matsson(m): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003512_00172#?c=&m=&s=&cv=171&xywh=1113%2C1295%2C2768%2C1305

I Estuna mtl 1653 finns följande namn och personer (med hustru (m) eller utan hustru (u)) registrerade vid hemman i ”Södernanö”: Stafan Nilsson(m), Hans Matsson(m), Mats Matsson(m) och ”hustru Mariedh” (med make, dvs hon kan ha gift sig 1651 eller 1652 – observera stavning av namnet): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005316_00256#?c=&m=&s=&cv=255&xywh=3177%2C994%2C1990%2C938

I Estuna mtl 1654 finns följande namn och personer (med hustru (m) eller utan hustru (u)) registrerade vid hemman i ”Södhernårnö”: Staphan Nilsson(m), Hans Matsson(m), Mats Matsson(m) och Nils Andersson(m). Nils kan ha varit hustru Mariedhs make: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003513_00099#?c=&m=&s=&cv=98&xywh=2591%2C1151%2C2308%2C1089

I Estuna mtl 1655 finns följande namn och personer (med hustru (m) eller utan hustru (u)) registrerade vid hemman i ”Söder Nåeöo”: Olof Andersson(m), Hans Matsson(m), Mats Matsson(m) och Nils Andersson(m): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003514_00232#?c=&m=&s=&cv=231&xywh=111%2C26%2C2011%2C948

I Estuna mtl 1666 finns följande namn och personer (med hustru (m) eller utan hustru (u)) registrerade vid hemman i ”Södernåni”: Anders Olofsson(m), Nils Staphansson(m), Mats Matsson(m), Nils Andersson(m), Olof Andersson(u, ej heller själv) och hustru Karin (utan make, men med en son): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003517_00185#?c=&m=&s=&cv=184&xywh=3734%2C806%2C1934%2C912

---------------------------------------------------------------------------------------------------

I Väddö mtl 1666 (där Olaus Martinis dotterdotter, Kerstin Simonsdotter Naucler (död efter 1670) då bör ha bott med sin make, kyrkoherde Johannes Petri Roslagus) finns vid ett hemman i Björholma ”hustru Malin” utan någon person, som betalade mantalspenning, och i marginalen står ”är i Stockholm”: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003517_00200#?c=&m=&s=&cv=199&xywh=990%2C1678%2C2396%2C1130

[Jan Johansson]

Hej,

För några dagar sedan amatör-fotograferade jag Olaus Martinis gravsten i Uppsala domkyrka (se bifogade bilder). Jag har försökt göra en avskrift, men undrar om någon kan hjälpa mig räta ut mina många frågetecken.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Gravstenen ligger i högkorets norra sida.

Mitt försök till avskrift:

HS   MEMORIA SACRUM   CHS

Vener · i · C · pri · D · M · Olavo M · Martini Epi · Linc(?) · filio
eraeto(?) Rostochij laurea ornatis(?) 5 suo lustro
Nycopij p…(?) 10 an Scholæ Rectori a’ni(? anni?) 7 · a · past · si..(?)
Regni [eller “Regin”?] a’nni(? anni?) Svec · ultrasepteu’ Archicpo dignis’
viro ob leāe huin 7 divinarperitia venerabili
ob pietatein 7 iňocentiam [innocentiam] incomparabili
egregio drine(?) Evāgel · voce 7 script (·?) a'fēsori (afesori/affeesori?)
principiv acceptis bonio reliqio gratis
…aniem(?) er hac militia reterafiœ(?) 7 b · …se(?)
ovile successori vener(?) D · M · Petro Cœnicii B ·
merqe celsum(?) Bureae decus familiæ
7 beatam fui vonis omniv memoriā relinqēs
7 Mare(?) victoper Care(?) aňos [annos] 1609 naeū(?) mudo
in cœlescem patriam læcus redijc.

PRÆCEPTORI · UTOPTIME · QONDAM
MERITO · ITA · SEMPER · CARISSIMO
TITVIUM(?) HUNC POSUIT 7 TUMULUM
IOHANNES SKYTTE AB ELUESIO
ANNO DOMINICÆ NATIUITATIS

[Markus Gunshaga]

Hej Jan!
 
Genom att ”fuska” lite och konsultera Johan Peringskiölds Monumenta Ullerakerensia cum Upsala nova illvstrata eller Ulleråkers Häradz Minnings-Merken / Med Nya Upsala (tryckt 1719), sid. 179, och jämföra med dina foton lyckades jag till slut åstadkomma följande avskrift:
 
IHS.     MEMORIÆ SACRVM.      CHS.
Vener · i̅ · C · p̅ri · D · M · Olavo M · Martini · Ep̅i · Linc’ · filio
eracto Rostochij laurea orna̅tis 5 suo lustro
Nycopii primu̅ 10 an Scholæ Rectori dein 7 · a · past · fidel
Regni demu Suec · ultra septen’ Archiep̅o dignis’
viro ob li̅ar hum 7 divinar’ peritia̅ venerabili
ob pietatem 7 inn̅ocentiam incomparabili
egregio d̅rinæ Eva̅gel · voce · 7 script · defen̅sori
principib · acceptis’ bonis reliqis gratis’
qi tandem ex hac militia rete̅ta fide 7 b · consc ·
ovile successori vener D · M · Petro Cœnicij B ·
uterqe celsum Bureæ decus familiæ
7 beatam sui bonis omnib · memoria̅ relinque̅s
17 Mart · victo per C · a̅te an̅os 1609 natu̅ mu̅do
in cœlestem patriam lætus rediit.
 
PRÆCEPTORI · VT · OPTIME · QONDAM
MERITO · ITA · SEMPER · CARISSIMO
TITVLVM HVNC POSVIT 7 TVMVLVM
IOHANNES SKYTTE AB ELVESIO
ANNO DOMINICÆ NATIVITATIS.
1610.
 
De många förkortningarna har Peringskiöld haft vänligheten att skriva ut i sin bok, vilket låter oss veta att hela texten på gravstenen lyder på följande sätt:
 
Iesus Hominum Salvator.      MEMORIÆ SACRUM.         Christus.
Venerabili in Christo patri Domino Magistro Olavo Martini Martini Episcopi Lincopensis filio
eracto Rostochij laurea ornantis 5 suo lustro
Nycopii primum 10 annis Scholæ Rectori dein 7 annis pastori fideli
Regni demum Sueciæ ultra septennium Archiepiscopo dignissimo
viro ob literarum humanarum ac divinarum peritiam venerabili
ob pietatem et innocentiam incomparabili
egregio doctrinæ Evangelicæ voce et scriptis defensori
principibus acceptissimo bonis reliquis gratissimo
qui tandem ex hac militia retenta fide et bona conscientia
ovile successori venerabili Domino Magistro Petro Cœnicii Bothniensi
uterque celsum Bureæ decus familiæ
et beatam sui bonis omnibus memoriam relinquens
17 Martii victo per Christum ante annos 1609 natum mundo
in cœlestem patriam lætus rediit.
 
PRÆCEPTORI UT OPTIME QUONDAM
MERITO ITA SEMPER CARISSIMO
TITULUM HUNC POSUIT ET TUMULUM
IOHANNES SKYTTE AB ELVESIO
ANNO DOMINICÆ NATIVITATIS.
1610.

[Jan Johansson]

Hej Markus,

Tusen tack för hjälpen och ditt nattarbete!!!

Jag misstänkte att gravskriften skulle finnas publicerad, men hittade inget genom sökning med Google. Nu ska vi se om G. Translate lyckas göra en begriplig översättning, annars ber jag om hjälp av någon som kan latin.

Tack igen!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Bokstäverna med större typsnitt i "DOMINICÆ NATIVITATIS" misstänker jag "symboliserar" år 1609 eller 1610.

[Markus Gunshaga]

Hej igen Jan!
 
Det är bara trevligt att kunna hjälpa till med denna intressanta personhistoriska lämning! När det gäller översättningen tycks Peringskiölds bok (som för övrigt går att läsa i sin helhet hos Google Books; jag lyckas inte länka dit men söker man på ”PRÆCEPTORI UT OPTIME” så är det första sökträffen) innehålla en partiell översättning av latinet (sidan 178–179):
 
”Magister Olaus Martini, Biskopens Martini Olai Gestricii son ifrån Linköping / barnfödder i Upsala / åhr 1557. fordom Kyrkioherde i Nyköping / och tådan af Konung Carl IX. til Archiebiskops ämbetet fordrader / åhr 1602. Hwilket han sedan med sachtmodighet i 7. åhr beklädde; afsomnandes Anno Christi 1609. på sit 52. ålders åhr / begrafwen i Upsala Hög-Chor / thär Kongl. Rådet Herr Johan Skytte genom sin bekostning låtit öfwer sin framledna Præceptoris graf inrätta en lijksteen med Longobardiske bokstäfwer / och på gamla sättet til skriften förkortade / (efter Joh. Th. Burei gifna handlag)”.
 
Utifrån dessa uppgifter, en del jämförande av latinska ords betydelser och Google translate får jag fram följande översättning:
 
”Ärevördige i Kristi fader, herr magister Olaus Martini, biskop Martins i Linköpings son,
i Rostock dekorerad med lagern av sina fem lystrar,
i Nyköping först 10 år skolrektor, sedan i 7 år såsom trogen pastor,
styrde slutligen Sverige i mer än sju år som den värdigaste ärkebiskopen.
Till en man vördnadsvärd för sin skicklighet i mänskliga och gudomliga läror,
för fromhet och ojämförbar oskuldsfullhet.
En utmärkt försvarare av evangeliska läran i sin röst och skrifter,
högst acceptabel för prinsarna och högst behaglig för resten
Som slutligen ur denna strid behöll tron och ett gott samvete [prinsarna syftande på Karl IX och hans bröder, och striden syftande på kampen mot Sigismund och katolicismen?]
Följd av efterträdaren den ärevördige herr magister Petrus Cœnicius Bothniensis,
båda av den högst utmärkta Bure-familjen,
och efterlämnande hos alla ett lyckligt minne av hans goda gärningar.
17 mars besegrad av Kristus före år 1609 född till världen[?]
återvände han lycklig till det himmelska riket.
 
Den bästa läraren förtjänar
alltid den bästa titeln,[?] han placerade denna och högen[högkoret?]
Johannes Skytte av Älvsjö
Herrens födelseår
1610.”
 
Bokstäverna med större typsnitt i "DOMINICÆ NATIVITATIS" misstänker jag är en klassisk ordlek, som man ibland finner på gravstenar runt år 1600, så att ”Herrens födelseår” alltså inte bara syftar på herrens år 1610 då gravstenen tillverkades utan även på herr ärkebiskopens eget födelseår 1557, men jag får inte helt ihop det. D är ju 500, M är 1000 och VII är 7, så långt allt väl (15...7), men hur skapar man 50 av de återstående III?

[Jan Johansson]

Stort tack igen för all hjälp Markus!!!

Jaha, var Johannes Skytte från Älvsjö! Jag som fantiserade om Schweiz! 

Ja, min misstanke är (också?) att prinsarna och striden har att göra med bröderna Johan III (med "önskan" om återinförande av katolska tron) och Karl IX (med "önskan" om införandet av kalvinismen*) - en "strid" som även Olaus Martinis pappa ska ha deltagit i.

Angående de romerska siffrorna är det kanske möjligt att sifferordningen är... låt oss säga "omgjord". Eftersom jag bor i Italien har jag hört att talet 17 (XVII) är ett oturstal här eftersom man kan läsa det latinska ordet "vixi" (jag levde) om man kastar om siffrorna.

I "DOMINICÆ NATIVITATIS" finns:

D, MI, I, IVI, och I.

1600 med romerska siffror lär vara MDC, men kanske vågar man leka med tanken att D, M och I fick bli en "nödlösning" för att skriva 1600 (D=500, M=1000 plus "en etta att lägga till femman"). Nja, det kanske låter lite långsökt... Kvar blir då fyra I (4) plus ett V (5) = summa 9. OK, det låter långsökt, men för mig är vixi ur XVII näst intill lika långsökt. 

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Lustigt nog bor jag i Milano där Johan III:s svärmor lär ha haft släktingar. 

*PS2: Att Olaus Martini stred även mot kalvinismen framkommer av hans predikan, skriven 1606 (tryckt samma år?). Bifogat finns ett par sidor ur den.

[Jan Johansson]

Hej igen,

Jag fick just se att även bokstaven C har större typsnitt och att det är skrivet ungefär så här:

DOMINICÆ NATIVITATIS

Talet/året 1600, MDC, finns alltså. Sedan har vi fem ettor (I) och en femma (V) = summa 10.
Totalt ger det 1610 med lite mindre långsökt tolkning än i mitt förra inlägg. 

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Med lite ansrängning kan man, med de nämnda bokstäverna, skriva det latinska "imividici" som G. Translate översätter till det svenska "osjälvisk". Man kan också skriva "imivicidi" med bokstäverna, men översättningen är mindre sympatisk. 

PS2: Enligt en person med italienska som modersmål och med lite latinska kunskaper är "imivicidi" igenkännbart, men inte "imividici".

[Jan Johansson]

Hej,

Olaus Martinis måg, Simon Nauclér, var kyrkoherde i Vårfrukyrka församling i Enköping.
I augusti fotograferade jag några gravstenar inne i Vårfrukyrkan utan att då veta (säkert) om Simon och/eller hans hustru, Anna (yngsta dottern till Olaus Martini), var begravda där. Vid senare titt på fotografierna tycks ett av dem vara taget på Simon Nauclérs gravhäll (se bifogad bild, som tyvärr har ganska dålig kvalitet). Eftersom namnen Magnus (Måns) Melander (kyrkoherde i Nyköping) och Simon Isogaeus (hov-predikant och kyrkoherde i Klara fs i Stockholm) syns på gravstenen bör det vara "den rätta". De ska nämligen ha varit barnbarn till Simon Nauclér.

I den här sekundära källan finns en avskrift av texten på gravhällen: https://ancestry.rodstrom.se/ppl/9/3/e9cd60d931e29971aab37efa239.htm.

Eftersom källan hänvisar till en annan web-sida, som tyvärr inte finns tillgänglig längre, är jag rädd att även länken ovan kanske inte kommer att "fungera" om en tid. Därför bifogar jag en skärmdump av texten.

Markus, jag hoppas du läser det här!

Jag undrar om det möjligen finns en äldre avskrift av texten på Simon Nauclérs gravsten - liknande den som finns i Johan Peringskiölds Monumenta Ullerakeresia cum Upsala nova illvstrata av Olaus Martinis gravsten. Texten i den ovan nämnda sekundära källan misstänker jag måste komma från någon äldre avskrift. Idag är nämligen gravhällen väldigt nött och det är omöjligt att se vad som står där (i alla fall för mig).

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

Min svägerska, som är pensionerad lärarinna, har latin i sin italienska lärarexamen. Även om hon aldrig har undervisat i latin (bara i italienska) hoppas jag hennes översättning, till italienska, av texten på Olaus Martinis gravhäll stämmer. Från den italienska översättningen har jag sedan gjort en amatörmässig översättning till svenska.

Enligt min svägerska framkommer det, av den latinska texten, att gravhällen (och/eller texten på den) är en dedikation till Olaus Martini. Det är förstås en självklarhet, men jag nämner detta som en förklaring till varför de flesta meningar börjar med ordet ”till”. Inom parentes har jag lagt till kommentarer eller ord, med förhoppningen att göra texten mer förståbar.

Vänliga hälsningar,
Jan

-------------------------------------------------------------------------------------------------


Till den ärevördige fadern i Kristus (namn),
Till herr mäster Olaus Martini,
Till sonen till Linköpings biskop Martino,
Till den upphöjde (dvs den upplyste/den utbildade) i Rostock,
(universitet-) utexaminerad på sin femte femårsperiod
(dvs ”som tog universitet-examen vid 25 års ålder”)
Till rektorn vid Nyköpings skola först i tio år,
sedan, dess trogna kyrkoherde i sju år.
Till den allra vördigaste ärkebiskopen i Sveriges rike,
säkert i över sju år.
Till mannen, ärevördig för sin kapacitet av mänskliga och gudomliga studier,
samt (ärevördig) för sin ojämförliga fromhet och ärlighet.
Till den framstående försvararen av den evangeliska läran,
både muntligt och skriftligt, (som var) mycket väl accepterad
av prinsarna och mycket omtyckt av alla andra goda (personer).
Som till slut från denna tjänst, med bibehållen tro och gott samvete,
(lämnade) sin trogna ”flock” till sin efterträdare,
ärevördige herr mäster Pietro Choenicii Bothniensi.
Båda lämnar en värdig ära för familjen Bure och
ett välsignat minne av deras goda gärningar till alla.
Till den besegrade den 17 mars, 1609 (ettusen sexhundranio) år sedan
Kristus föddes till världen.

-----------------

TILL DEN UTMÄRKTA OCH FÖRTJÄNTA FÖRE
DETTA LÄRAREN, ALLTID SÅ KÄR.
JOHANNES SKYTTE FRÅN ÄLVSJÖ.
PÅ ÅRET AV HERRENS FÖDELSE. 1610.
LIV I MÄNNISKANS TJÄNST.