ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Rotebonde och soldat i Dalarna, 1600-tal  (läst 472 gånger)

2023-09-29, 09:39
läst 472 gånger

Utloggad Mattias Dahlberg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 6
  • Senast inloggad: 2024-07-12, 08:20
    • Visa profil
Hej!

Jag har ett par funderingar kring att vara rotebonde och soldat i Dalarna i slutet av 1600-talet.

En Anders Ersson från Kullgärdet i Bjursås socken var rotebonde fram till år 1695 när rotens soldat avled och han själv antogs som soldat vid Dalregementet - Anders Wädur, DR-08-0088-1695. Från år 1700 deltog han troligtvis i Stora nordiska kriget. Mina funderingar är:

1. Vilka blev rotebönder? Utsågs man eller valde man det själv och i så fall varför? Ekonomiska faktorer?

2. När han blev soldat 1695 försvann han från sitt hus, han finns i alla fall inte med i mantalslängderna längre, bara hans fru. Då det inte fanns soldattorp i Dalarna, var kan han ha befunnit sig? Han dyker upp i Bjursås kyrka med jämna mellanrum fram till krigets början år 1700.

Kul om någon har några tankar om det här. Det är ett nytt område för mig.

Mvh
Mattias

2023-09-29, 11:23
Svar #1

Utloggad Lennart Altin

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 999
  • Senast inloggad: 2024-07-13, 14:21
    • Visa profil
Det var Hemmanet som indeltes och dess årliga ränta användes till att rusta en Soldat.
Den som brukade det hemmanet blev rotebonde.
Hittade inte rotebönderna någon lämplig som kunde antagas till Soldat, fick en av rotebönderna själv bli Soldat.
Villkoren var sådana.

En tjänstgörande Soldat var befriad från personskatten mantalspenning, men inte Hustrun.
Det är enbart de som betalar mantalpenningen som står med i mantalslängden, inte alla som bor på stället.

Det finns militiejordebok av läsa.

https://sok.riksarkivet.se/nad?Sokord=jordeb%c3%b6cker&EndastDigitaliserat=false&BegransaPaTitelEllerNamn=false&Arkivinstitution=Riksarkivet+i+T%c3%a4by%2c+Krigsarkivet&AvanceradSok=False&typAvLista=Standard&page=1&postid=Arkis+3fe6fde6-1e3a-48c6-8268-e13aa98fcd11&tab=post&s=Balder

2023-09-29, 13:35
Svar #2

Utloggad Mattias Dahlberg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 6
  • Senast inloggad: 2024-07-12, 08:20
    • Visa profil

2024-06-29, 09:56
Svar #3

Utloggad Mattias Dahlberg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 6
  • Senast inloggad: 2024-07-12, 08:20
    • Visa profil
En ytterligare fundering i samma ämne. I Dalregementets generalmönsterrullor från 1600-talet finns tre kolumner efter roteböndernas namn. Mitt antagande är att det är hur mycket de ska betala till soldaten, baserat på gårdens storlek, etc. Men jag är nyfiken på vad kolumnerna står för mer exakt, jag lyckas inte tyda texten och förkortningarna ovanför. Se bifogad bild.

Den av rotebönderna som senare träder fram som soldat har inget i första och tredje kolumnen och jag är nyfiken på vad det går att läsa ut av det.

Bilden kommer från ArkivDigital (https://app.arkivdigital.se/volume/v372914?image=4260&page=422).

2024-06-30, 20:56
Svar #4

Utloggad Mattias Burtu

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 80
  • Senast inloggad: 2024-07-03, 11:58
    • Visa profil
    • www.burtu.se
Hej


Förkortningarna i de tre kolumnerna står för tjägland, snesland och bandland (1 tjägland = 10 snesland = 100 bandland). Detta är arealmått som användes förr i Dalarna. Det som visas i din bifogade bild är roteböndernas jordetal, alltså hur mycket jord de ägde. Antalet rotebönder varierar mellan rotarna, men det totala jordetalet/rote ser ut att vara ungefär detsamma, ca 50-55 tjägland.


Böndernas jordetal uppmättes vid jordrevningar. Den revningslängd som 1695 års generalmönsterrulla har tagit sin information från hittar du i volym 7 i det arkiv (Indelningsverk och Jordeböcker) som Lennart länkade till. Just denna volym är faktiskt också avfotad av ArkivDigital. Bjursås hittar du från sida 1265 (AID: v1020277.b2580). Men här står att revningen "lychtades", d.v.s. slutfördes, 1672. Anders Eriksson från Kullgärde, som du hittar på sida 1287 (AID: v1020277.b2690), måste alltså inte vara den Anders Eriksson som blev antagen som soldat 1695.


Mvh
Mattias Burtu
Sollentuna




2024-06-30, 22:15
Svar #5

Utloggad Mattias Dahlberg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 6
  • Senast inloggad: 2024-07-12, 08:20
    • Visa profil
Stort tack, Mattias! Jag är oerhört tacksam. Nu har jag mycket intressant att titta vidare på.

Att revningen slutfördes 1672 förklarar varför generalmönsterrullorna från 1691 och 1695 visar exakt samma information gällande rotebönderna och deras jordetal, antar jag. Jag har undrat över detta.


2024-07-02, 18:16
Svar #6

Utloggad Mattias Dahlberg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 6
  • Senast inloggad: 2024-07-12, 08:20
    • Visa profil
En sista fundering, efter att ha jämfört "Indelningsverk och jordeböcker FI:7" med mantalslängderna från tiden. Kan det möjligen vara så att 1670-1672 kan ha något med Gustaf Duwalls förordning att göra, snarare än när själva uppmätningarna genomfördes?

Jag bara gissar här, då jag inte lyckas hitta någon Anders Eriksson/Ersson i Kullgärdet 1670-1672 i mantalslängderna. Det namnet dyker upp först 1681. Och på sista sidan av "Indelningsverk och jordeböcker" (v1020277.b7190) finns en underskrift av Gustaf Duwall daterad 1686.

Mvh
Mattias

2024-07-03, 08:57
Svar #7

Utloggad Mattias Burtu

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 80
  • Senast inloggad: 2024-07-03, 11:58
    • Visa profil
    • www.burtu.se
I Våmhus i norra Dalarna, där jag har en del släkt, tycker jag det är tydligt att revningen har genomförts omkring 1671. Här finns nämligen bönder som har dött omkring 1671-72, men ändå är upptagna i revningslängden.

Exempel
Gut Anders Larsson i Limbäck, död 1671 är upptagen i revningslängden, likaså Back Hans Nilsson i Storbyn, död 1672. Men Skomakar Per Jonsson i Storbyn som dog 1670 är inte upptagen i revningslängden.
[Mora AI:1 (1667-1684) f. 146v, 139v, 138r| Indelningsverk och Jordeböcker FI:7 (1686) s. 1635, 1644]

Möjligen genomfördes revningen senare i Bjursås. Kan vara värt att undersöka närmare.

/Mattias

2024-07-03, 17:28
Svar #8

Utloggad Mattias Dahlberg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 6
  • Senast inloggad: 2024-07-12, 08:20
    • Visa profil
Tack igen, Mattias. Bra information.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna