Ahna

[Markus Gunshaga]

Hej!
 
När jag släktforskar i Skåne stöter jag ibland på kvinnonamnet Ahna i kyrkoböckerna, uteslutande under perioden 1770–1850 i Torna och Bara härader i sydvästra Skåne. Jag har hela tiden föreställt mig att detta bara var ett ”kreativt” sätt att stava Anna, kanske t.o.m. något slags smeknamn, men så upptäckte jag nedanstående gravsten på Bjällerups kyrkogård i Torna härad utanför Lund, rest över helsystrarna Ahna Nilsson (1840–1912) och Anna Nilsson (1856–1936).
 
Här ser man ju tydligt att den äldre systerns namn verkligen stavas Ahna, och kontrollerar man Bjällerups födelsebok 1840 är hon mycket riktigt införd som Ahna, medan den yngre systern Annas namn stavas precis så i födelseboken 1856.
 
Hur hänger detta ihop? I Bjällerup-systrarnas fall skulle man ju kunna tänka sig att föräldrarna ville döpa två döttrar till Anna, och lät stava den ena dotterns namn lite annorlunda i efterhand för att ”skilja dem åt” – men faktum är ju att Ahna kom först och Anna sexton år senare, så den hypotesen går inte ihop. Ska Ahna tolkas som ett helt eget namn, eller är det en lokal (smek-)variant av Anna?

[Bertil Johansson]

Präster kunde ha olika uppfattningar om hur namn skulle stavas. Var det samma präst som noterade de två dopen?

[Markus Gunshaga]

Hej Bertil!
 
Tack för ditt svar! Jag försökte också hitta förklaringen i personliga preferenser, vilket inte riktigt tycks förklara namnet Ahna.
 
Bjällerups pastorat hade samma kyrkoherde 1827–1888 (han var närmare 94 år gammal då han avled), och under åtminstone 1830- och 1840-talet kan man konstatera att handstilen mycket riktigt är densamma i födelse- och dopboken. Under dessa år föddes fyra stycken Anna 1837, en Anna 1838, en Anna 1839, två Anna och en Ahna 1840, inga Anna eller Ahna 1841, samt slutligen två Anna 1842. Den Ahna som föddes 1840 är som synes densamma som Ahna på gravstenen, och man kan även konstatera att hon omedelbart förs in i Bjällerups husförhörslängder med just denna stavning vilket alltså kvarstår genom livet och till slut hamnar på gravstenen. För systern Anna är fallet detsamma, stavningen på hennes namn är också konsekvent genom hela livet ända fram till gravstenen.
 
Som jag var inne på i mitt inlägg ovan funderade jag på om Ahna var en lokal stavningsvariant för att särskilja henne från ”grundformen” Anna, men i fallet med systrarna ovan kom ju Ahna först medan Anna föddes sexton år senare. Därmed lutar det ju nästan åt att Ahna är ett ”fristående namn” (eller åtminstone en fristående stavningsvariant) som inte nödvändigtvis behövde stå i relation till namnet Anna.
 
När jag vidgade sökningen lite kunde jag konstatera att det i folkräkningen 1880 finns 76 stycken Ahna, samtliga födda åren 1803–1878 i Malmöhus län och ännu boende där 1880. De flesta av dem föddes i häraderna Torna (där Bjällerup ligger) och Bara med några avstickare till socknarna Gärdslöv, Klagstorp och Örsjö i Vemmenhögs härad. Tyvärr blev jag inte mycket klockare på varför namnet Ahna förekommer just i dessa härader, men det var en intressant iakttagelse och ringar in namnet / stavningsvarianten till ett bestämt geografiskt område i Skåne. Man borde nog egentligen följa upp alla dessa "Ahnor" för att se ifall någon av dem emellanåt kallas Anna i källorna, eller om användningen av stavningen Ahna är konsekvent även genom deras liv.

[Bertil Johansson]

Hej Markus!
Efter Din noggranna genomgång är det tydligt att prästens stavning är helt konsekvent och att namngivningen av Ahna med "h" måste vara avsiktlig. Och eftersom det är den första "Anna-dottern" i familjen som stavas så blir väl hypotesen att det finns en förebild, en Ahna bland familjens anor. För en familj som vill döpa två "Anna-döttrar" och bara (utan förebild i släkten) vill markera skillnad med stavningen borde det ligga närmare till hands att stava den första "Anna" och den andra "Ahna".
Intressant!