Försörjning änka

[Ann-Marie Degersand]

Min mormors mor, född 14 februari 1874 i Färnebo, blev änka 1927 och hade 8 barn. Hon dog 1957. Hur kan hon ha försörjt sig ? Någon som kan hjälpa mig, vore jag tacksam. /Ann-Marie

[Anne Wetterlind]

Ann-Marie!


Numera får änkor omställningspension, men på den tiden så fick de änkepension.
I Sverige avskaffades änkepensionen från och med 1 januari 1990. Innan dess kunde änkepension beviljas till änka som antingen hade ansvar för barn under 16 år eller som vid makens bortgång var minst 36 år och hade varit gift med maken i minst fem år.

Ofta fick de söka efter en billigare bostad, precis som nu och mindre pengar att röra sig med.

Borgarskapets kvinnor hamnade på änkehus.

På den tiden fanns inte speciellt mycket barnomsorg och kvinnor fick inte heller arbeta inom alla yrken.

Kvinnor med många barn kunde få bortplacera några av barnen.

Det gällde att ha ett bra socialt nätverk, så att man kunde hjälpa varandra.

De individuella skillnaderna var mycket stora, en del kvinnor kunde fortsätta med maken arbete.
Christine Bladh har berättat om detta i "Hennes snilles styrka Kvinnliga grosshandlare i Stockholm och Åbo 1750–1820"

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1193036/FULLTEXT01.pdf;Hennes
https://stockholmskallan.stockholm.se/post/33953
https://www.nordiskamuseet.se/artiklar/gammal-i-folkhemmet
http://www2.ub.gu.se/kvinn/artal/

MVH

Anne Wetterlind

[Staffan Bergh]

Din mormors mor Emma Eugenia Elg står, efter mannens död 1927, som städerska^[1] innan hon efter 1940 (hon blev 67 år, pensionär, 1941), antecknas som pensionär^[2]. Dessutom bor hon ännu 1950 ihop med ogifta dottern Elly Ingeborg, som arbetar som telefonist.

Av allt att döma bodde hon på samma adress, Hantverkargatan 9, från åtminstone någon gång på 20-talet till sin död.

Änkepensionen infördes 1948 och avskaffades 1990, så någon sådan fick nog inte Emma ...

--

[1] Mora (W) AIIa:20 (1931-1941) Bild 3450 / Sida 2141 (AID: v276806.b3450.s2141, NAD: SE/ULA/11069)
[2] Mora (W) AIIa:26a (1941-1950) Bild 1170 / Sida 2618 (AID: v276812.b1170.s2618, NAD: SE/ULA/11069)

[Kalle Birgersson]

På den tiden fanns inte speciellt mycket barnomsorg och kvinnor fick inte heller arbeta inom alla yrken.

Vilka yrken var det som kvinnor inte fick arbeta i 1927?

[KG Hammarlund]

Vilka yrken var det som kvinnor inte fick arbeta i 1927?

Inte särskilt många. Förutom förbudet mot nattarbete i industrin och förbudet mot underjordsarbete var det i princip bara militär- och prästtjänster som var stängda. Detta sedan behörighetslagen, som gav kvinnor tillträde till alla andra statliga tjänster, genomförts 1925.

[Anne Wetterlind]

Hej!



Jag gjorde en mycket kort sammanfattning och den ska betraktas som en sådan.

Här kommer lite länkar för de av er som vill ha lite mer kött på benen.

1939 lagstiftades det om att kvinnor i statlig tjänst inte fick avskedas på grund av förlovning, giftermål eller barnafödande, om de varit anställda i minst två år. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/28324

Sverige fick sin första kvinnliga brandman 1971. Katharina Rudberg var då 22 år gammal.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:424037/FULLTEXT01.pdf


Bertha Einarsson kom under 1950-talet att bli en av Sveriges första kvinnliga taxichaufförer – lite av en slump
https://www.kvinnohistoriska.se/kvinnansplats-taxitoser

Som polis fick inte kvinnorna arbeta i yttre tjänst
https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/OldWebArticlePdf/1/10766/LKT0847s3465_3466.pdf

1957 antogs de första kvinnorna till polisutbildningen.
1969 infördes uniformsförbud för kvinnliga poliser.
1972 gjorde en ny lag gällande att det inte längre fick göras skillnad på män och kvinnor i arbetslivet. Alla poliser började då formellt arbeta under samma förutsättningar.
1981 Utses Karin Värmefjord till Sveriges första kvinnliga polismästare.
2019 bestod 33 procent av poliskåren av kvinnor (civila anställningar ej inräknade). Av de sökande till polisutbildningen var andelen kvinnor 42 procent och bland de antagna 32 procent.
https://polistidningen.se/2020/12/ett-steg-mot-jamstalld-uniform/

https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/kvinnor-och-man-i-arbetslivet#

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0058527_00078#?c=&m=&s=&cv=77&xywh=61%2C868%2C3739%2C2069 1872–1800 Amanda Wetterlind Telegraf föreståndare, skulle ha mist arbetet vid giftermål. Gifta kvinnor tilläts inte ha en chefsbefattning.

Arbetstiderna gjorde att kvinnorna INTE kunde välja fritt bland de tillåtna arbetena.
Anna Johansson-Visborg 1876-11-10 — 1953-08-07

Under de följande tre decennierna var hon, som första och enda kvinna, med om att bland annat strida för stopp för barnarbete, införandet av 10 timmars arbetsdag och 60 dagars arbetslöshetskassa. År 1908 var hon drivande i att skriva den allra första motionen om lika-lön-principen. Hon stred också för sundare arbetsmiljö och mot särlagstiftning i olika former.

https://kvallsstunden.se/bryggar-anna-visste-vad-hon-ville-gora/
https://skbl.se/sv/artikel/AnnaJohanssonVisborg

MVH

Anne Wetterlind

[KG Hammarlund]

Man får skilja mellan å ena sidan yrkesförbud i lag och förordning, å andra informella regler som kunde utestänga kvinnor. I en gråzon finns t ex krav på fysisk styrka som jag gissar i praktiken under lång tid utestängde kvinnor från t ex polis- och brandmansyrkena.

Under hela 1800-talet och 1900-talet var t ex de flesta industriarbeten, liksom handel, kontor och andra tjänsteyrken, en möjlig försörjning för kvinnor. Att kvinnor arbetade (som hustrur eller anställda) var en självklarhet i jordbrukssektorn. Även på lägre statliga tjänster inom t ex telegraf- och postverket fanns gott om kvinnor. Bland småskollärare och folkskollärare fanns också många kvinnor.

För ensamstående mödrar (änkor eller ogifta) var det förstås många gånger svårt eller omöjligt att pussla ihop föräldraansvar och försörjning. Men det är ju inte samma sak som att de inte fick arbeta.

Utifrån uppgifterna i trådskaparens första post går det att identifiera anan och därigenom konstatera att de åtta barnen var mellan 33 och 17 år 1927. Försörjningsansvaret torde alltså varit begränsat. I församlingsboken 1931-41 står hon som städerska. 1941-50 står hon som änka. Hon har då fortfarande en hemmavarande ogift dotter som står som telefonist.