le Marinier

[Jan Johansson]

Hej,

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista (nedladdad 2020) hittas namn nr 341 le Marinier med kommentaren "Margareta le Marinier är hustrum [hustrun] till Noah Verlaine. Namnet endast känt på kvinnosidan".

Kanske har en stavningsvariant av samma släktnamn hittats: silkesvävare mäster Niclas Le Marieners hustru Chatharina Jonsdotter var fadder vid dop den 11/4 1671 i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 146).

Länk till dopnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00084#?c=&m=&s=&cv=83&xywh=343%2C1976%2C3081%2C1457

Vid sökning på Geneanet efter släktnamns ursprung markeras Stockholmsområdet då man söker på "LE MARIENER" på 1600-talet, så där tycks silkesvävaren redan vara registrerad. Om man istället söker på "LE MARINIER" på 1600-talet markeras många områden i norra Frankrike. Kan släktnamnet ha franskt ursprung snarare än vallonskt ursprung?

Länk till resultat på Geneanet vid sökning efter "LE MARINIER":
https://en.geneanet.org/surnames/LE%20MARINIER

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

[Jan Johansson]

Hej igen,

Silkesvävare Niclas Le Mariener och jungfru(?) Catharina Jonsdotter vigdes den 25/5 1670 i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 194).

Länk till vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00109#?c=&m=&s=&cv=108&xywh=155%2C2388%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Den 4/3 1683 döptes "fransosens mest:r Niclas Le Marins färgares och hust. Catharina Marinies son Johan, denna gång i Katarina församling i Stockholm (CI:3, sida 220).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055752_00122#?c=&m=&s=&cv=121&xywh=3189%2C1680%2C2809%2C1328

-----------------------

Den 27/4 1684 döptes "fransyska åkarens Jacob Demarins barn" i Katarina församling i Stockholm (CI:3, sida 250).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055752_00131#?c=&m=&s=&cv=130&xywh=3188%2C160%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

Den 17/4 1685 angav sig, till Katarina fs i Stockholm, till äktenskap
"pyrukmakaren mest:r Niclas Tartarin, födder i
Franckrijke och hufwudhstaden Paris, hans wittn[en]
war mest:r Niclas lemarin och mest:r Noach Werl[aine?]
jungfruns nampn Elisabetha depree födder i
Franckrijke i staden Sedan"

Släktnamnet Verlaine och de Prè finns med i Sällskapet Vallonättlingars släktlista.

Länk till notis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00031#?c=&m=&s=&cv=30&xywh=584%2C3260%2C2567%2C1214

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Du hittar denne Noa Verlaine i NV del II sid 304 Tabell 6, ganska kortfattad text. I dagsläget är informationen betydligt bättre enligt nedan. Silkesvävaren le Marinier har franskt ursprung i likhet med flera andra hantverkare i Stockholm på 1600-talet med yrken utan koppling till bergsbruket.

Noah Verlijn, son till Andreas (tab 21), döps 30/9 1660 i Lindesberg. Troligen är det denne Noak Werlin, som 1683 är lärdräng i Nora och Linde enligt listan över bergsbrukens personal (Bergverken vol 44). Han blir senare klädesmakare och gift med Margareta le Marinier i Stockholm. De bor i egen gård ovanför Hammarby sjötull. Barnen är födda i Katarina fs.
  I Stockholms Domkapitel finns 1684 ett ärende rörande honom.
  4. Mag. Tilas refererar att dett är beklageligit huru Cämners Rätterna intet remittera Manspersonerna till kyrkioplicht, uthan allenast medhdela attest att dhe plichtat, upwijsandes en sådan wittnesskrift af Södra förstads Cämners Rätt nu gifne klädesmakaregesällen Noah Werlin som lägersmåhl hafft med Annika Olufsdotter, kunnandes han på sitt samfwete intet annat ähn lijkwäll sådant ahngifwa, att synden eij må blifwa ostraffad.
Resol. Consistorium will skrifwa Magistraten till der om och begiärer att hordombssynden må blifwa straffad (Protokoll huvudserien AI:39 sid 148).
  5. Wijd samma tillfälle förmäler Mag. Tilas att denna Noah Werlin will taga een klädefärgares dotter till hustru, hwars fader är een Calvin och Modren Luthersk, hafwandes dhe upfödt sina barn uthi den Calviniske Religionen, af hwilka tränne döttrar som gifte äro hafwa wår Religion wedertagit. Nu sade Pastor sig warit hos fadren och förmant honom efter Religions Stadgan upföda sina barn uthi wår lära, men han aldeles nekat sigh willia eller skola dett giöra, förmenandes att sådant borde för höga Öfwerheten ahngifwas. Sampt förfrågandes sigh om han uthaf dottren skall taga någor revers om deras barns upfostrande i wår Religion, aldenstund Noah Werlin är Luthersk? Sentens: Ja, ty mödrarna hafwa så stort tillfälle att förföra barnen som fäderne (sid 148).
  Anna Olofsdotter är född vid Kungsör och hennes lägersmål med Noah nämns åter, när det lyses för henne och skoflickargesällen Holsteen Mårthenson 23/6 1688 i Katarina (CI:4 sid 223).

Barn före gifte:   Anna   dp 24/1 1684

Barn:   Niclas   dp 5/2 1685
   Andreas   dp 6/1 1687
   Petter   dp 21/2 1690, d samma dag
   Noach   dp 8/3 1691
   Margareta   dp 9/5 1695, möjl d 22/7 1769 i Göteborgs dkfs som änka
   Johan   (tab 41)

Tabell 41

Johan Werelijn, trol son till Noah (tab 22), bor hemma 1721 men får burskap som krögare i Stockholm 11/7 1728 (Register över Borgare 1689-1750 på SSA). Det är sannolikt denne Johan, som gifter sig med Elisabeth Hwass 11/8 1728 i Stockholm. I mtl 1730 för Norrmalm yttre östra bebor Johan med hustrun Elisabeth Matzdotter gården n:o 9 i kvarteret Sumpen tillsammans med barnen Hedewig 14 åhr och Carl 6 åhr.  Dessa måste vara någon av föräldrarnas barn från tidigare äktenskap.

[Jan Johansson]

Tack Kjell för svar!!

Jag är lite osäker om det står Werlaine i lysnings-/vigselnotisen, som jag nämnde i mitt förra inlägg, men eftersom jag har tolkat mäster Niclas Lemarins släktnamn som "le Marinier" i kombination med informationen i Sällskapet Vallonättlingars släktlista om äktenskapet mellan Margareta le Marinier och Noah Verlaine gjorde jag gissningen att det står mäster Noach Werlaine.

Några följdfrågor:

1) Vet man om silkesvävare/färgare Niclas le Marinier och Noa Verlaine var svågrar, eller måg/svärfar?

2) Vet man något mer om den franska åkaren Jacob Demarin (inlägg här den 2023-09-22)?

3) Vet man något om det eventuella släktskapet mellan jungfru Elisabetha de Prè (som gifte sig med pyrukmakaren mest:r Niclas Tartarin enligt notisen i mitt förra inlägg) och Anne de Prè gm Martin Baivi (tabell 5 i NV del 1 sida 45)?

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Av mina svar nedan kommer du att förstå, att jag inte forskat särskilt mycket om alla de franska hantverkare vi hade i Stockholm på 1600-talet. De återfinns i den icke-territoriella församlingen Fransk-Lutherska. Samtidigt var de bosatta någonstans i huvudstaden och finns emellanåt noterade även i respektive territoriella församlingar vid barndop, vigslar och begravningar.
Min forskning har hela tiden varit inriktad på "Valloninvandringen", dvs de släkter som kom till Sverige under perioden 1580-1635 för att arbeta inom bergsbrukets olika yrken. En del individer i dessa släkter, framför allt i senare generationer, flyttade till Stockholm och tog andra yrken vid sidan av bergsbruket. Man kunde då ingå äktenskap med andra franskspråkiga invandrare, särskilt ofta när även den religiösa gemenskapen styrde valet. Vallonerna var Calvinister eller katoliker och många hade mot århundradets slut konverterat och blivit Lutheraner.
Till skillnad från Frankrike har Vallonien aldrig varit en statsbildning. Vallonerna talade en särskild dialekt av franska språket, men alla med franska som modersmål kallades fransoser i Sverige. På samma sätt som de tysktalande kallades tyskar och skrev sig i Tyska Sankta Gertrud församling, även den icke-territoriell.
Flera av vallonernas släktnamn förekommer även bland de rent franska invandrarna. Av den anledningen är det så svårt att "skilja agnarna från vetet", om du förstår vad jag menar. Släkten le Marinier har jag som exempel betraktat som fransk, vilket inte hindrar att den har gift in sig i någon vallonsläkt i Stockholm under 1600-talets senare del av skäl som jag nämnt ovan.
Svaren på dina frågor blir därför mycket knapphändiga från mig.
1. Jag vet inte.
2. Släkten Marin finns med i Erik Appelgrens bok Vallonernas Namn, Jag har i min forskning aldrig påträffat den.
3. Tyvärr, inte en susning.

Mvh
Kjell

[Jan Johansson]

Tack igen Kjell för svar!!

Troligen är redan "lysningsnotisen" i Katarina fs, inför Noah Verlijn och Margareta le Marinier vigsel, men för säkerhets skull tipsar jag om den (CI:3, sida 685).

"Anno. 1684. d. 12. April angaf sigh till Echtenskapet,
borgare och inwånare här i församblingen, klädemakare,
Noach Werllin, födder i Kopparberget Nya Nora, hans
wittne war Mest:r Hans Vallentinsson bagare,
Jungfruns nampn ähr Margareta Lemarinijer,
födder här i staden och är i församblingen hållet
sigh till fansöska, eller Calvinska församb. här [eller "hör"?] till"

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055752_00309#?c=&m=&s=&cv=308&xywh=3130%2C78%2C3080%2C1456

Vänliga hälsningar,
Jan

[Karin Uhrvik]

I bouppteckningen från 1689-05-23 efter sidenfärgare Niclas Le Marinijer antecknas änkan Catharina Jonasdotter samt barn från två äktenskap. Från första äktenskapet bl.a. dottern Margreta gift med klädesmakaren Noach Verlin. Noach sägs ha varit borta några år.

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:41 (1689) Bild 5400 / sid 517 (AID: v222325.b5400.s517, NAD: SE/SSA/0145a)

Justitiekollegium 1637-1856, Förmyndarkammaren 1667-1924, Rådhusrättens 1:a avdelning 1850-1924, Bouppteckningar, SE/SSA/0145A/F 1/F 1 A/41 (1689), bildid: C0107522_00549

[Jan Johansson]

Hejsan!

Tack Karin! Jag ser i bouppteckningen att Niclas Le Marinijer hade ett barn, som också hette Niclas Le Marinijer och också var färgare.

Troligen finns Margaretas syster Anna med i Erik Appelgrens bok Vallonernas Namn och i bouppteckningen efter Niclas Le Marinijer tycks mig Annas makes släktnamn vara Pesch, eller Pesck(?).

Länk till bouppteckningen (tacksam för läshjälp!):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107522_00549#?c=&m=&s=&cv=548&xywh=4364%2C3601%2C3105%2C1434

Möjligtvis hade dock Annas make ett släktnamn som finns med i Sällskapet Vallonättlingars namnlista (2019-03-19): Bastin (se "lysningsnotisen" nedan). Om släktnamnet Bastin står i listan "Marie Bastin gifter sig 1658 i Film med Anthoine Baudou. Namnet endast känt på kvinnosidan".

Den 1/10 1684 "angaff sigh till echtenskapet Zacharias Bast [eller Bask? (tacksam för läshjälp!)] uhrmakare gesäll, födder i Nykiöpingh, hans wittne ähr Mester Noach Werllin hans swåger. // Enckian hust:r Anna Lemarinier, födder här i församblingen" (Katarina fs CI:3, sida 693).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055752_00313#?c=&m=&s=&cv=312&xywh=3175%2C3159%2C3035%2C1435

I mina anteckningar om släktnamnet Brun i Stockholm runt 1700 har jag en anteckning om urmakare Johan Adam gm Maria Schlack. Maria tror jag var svägerska till en person med namnet Anna Brun. Jag håller på att leta efter data som visar eller ger indikationer om typ av släktförhållande mellan Anna Brun och andra personer med släktnamnet Brun.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej!

Bast är inte samma släkt som Bastin, det är jag helt säker på. Bastin lämnar Sverige omkring 1660 och flyttar till Mannheim.

[Karin Uhrvik]

En bok om färgare och deras verksamhet: Den blå handen. Om färgare i Stockholm 1650-1900. Av Eva Bergström. Nordiska museets förlag. ISBN 978-91-7108-562-7
Tyvärr saknas personregister, men på sid 77 nämns bouppteckningen 1711 efter den yngre Niclas Marnie och hans hustru Maria Schrey.


Justitiekollegium 1637-1856, Förmyndarkammaren 1667-1924, Rådhusrättens 1:a avdelning 1850-1924, Bouppteckningar, SE/SSA/0145A/F 1/F 1 A/75 (1711), bildid: C0107556_01185


https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107556_01185


Urmakaren Zacharias Besch vinner burskap i Stockholm 1697-02-16 och sägs då vara född i Nyköping.
Han nämns i boken Urmakare och klockor i Sverige och Finland av Pipping, Sidenbladh och Elfström.

[Jan Johansson]

OK! Dessutom tycker jag det ser mer ut att stå Bask än Bast.

Det verkar ha varit ett ganska mycket flyttande mellan Sverige och Mannheim bland vallonerna på 1600-talet och början av 1700-talet. Har du, Kjell, eller någon annan litteraturtips där jag kan läsa mer om det? Alternativt en kort förklaring här.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Burskapet, som du Karin nämner, bekräftar att Zacharias släktnamn var Besch. Kanske man avsåg ett sj-ljud när man skrev Bask. Jag associerar Besch med släktnamnet de Besche, men nu överdriver jag säkert. 

[Kjell Lindblom]

Det skedde en utflyttning av valloner från Sverige till Mannheim under perioden 1650-70. Däremot ingen migration i motsatt riktning. Det finns (eller åtminstone fanns) ett arkiv med namnet Deutsches Hugenotten-Zentrum på Hafenplatz 9a i Bad Karlshafen, några mil norr om Kassel. Detta arkiv innehåller avskrifter av dop- och vigselböcker för den vallonska församlingen i Mannheim från senare delen av 1600-talet. Kanske finns dessa kyrkoböcker tillgängliga på nätet numera? Där hittar man fylliga uppgifter om återutvandrade "svenska" valloner.
När den reformerta församlingen i Mannheim upplöstes 1689 till följd av kriget, flyttades den med sin pastor till Magdeburg. Från detta år fördes en s k Borgarbok över den pfalziska kolonin där. Borgarboken är tryckt, skriven av Ralph Meyer och utgiven på Verlag von Julius Neuman, Magdeburg 1914. Bokens titel är Geschichte der Deutsch-Reformierte Gemeinde zu Magdeburg. Även i den boken hittar man valloner, som tidigare arbetat i Sverige.

[Jan Johansson]

Hej igen,

Tack för informationen om Mannheim och Magdeburg! Som vanligt dyker funderingar och följdfrågor upp i mitt huvud:

1) Att det inte förekom någon migration från Tyskland tillbaka (eller tyskfödda) till Sverige, är det ett dokumenterat faktum eller saknas dokumentation om en eventuell migration från Tyskland till Sverige bland personer med vallonsk bakgrund under perioden 1650-70?

2) Finns dokument som visar på ovan nämnda migration under senare tidsperiod, låt oss säga 1680-1700?

Det jag funderar över är möjligheten att; a) vissa personer/”valloner” i Mannheim eller i Magdeburg sökte sig till Sverige av släktskapsmotiv (tex arv), eller b) vissa personer sökte sig till Sverige, i stället för till Magdeburg, då den reformerta församlingen i Mannheim upplöstes 1689. Som du Kjell, och kanske någon annan, säkert förstår tänker jag på de personer som hade släktnamnet Brun eller t.o.m. Le Brun i Stockholm omkring 1700 och som tycks ha haft ett tyskt ursprung, men jag tänker också på vinskänkarna Mathias och Jonas Gode med tyskt ursprung, som bodde i Stockholm på 1680-talet, och möjligheten att de var släktingar till personer i Sverige med vallonsk bakgrund. Dessutom tycks det mig ha funnits så många andra personer med ”vallonska släktnamn” och med koppling till tyska församlingen i Stockholm i slutet av 1600-talet att jag inte kan låta bli att misstänka att det förekom en migration från Tyskland till Sverige av personer, som hade vallonsk bakgrund. Är jag ute och cyklar, eller finns någon annan som har haft denna fundering?

Själv har jag bara funnit endast en väldigt långsökt och indirekt antydan om att det kan ha funnits en migration från Magdeburg till Sverige bland valloner. Den baseras på en födelseort, som jag har tolkat som Brandenburg (”Brandb:”) nära Berlin. På karta har jag hittat orten Brandenburg an der Havel, som ligger bara några få mil från Magdeburg (se bifogad kartbild), och därför blev informationen om Magdeburg intressant för mig. Personen som jag tolkar var född i Brandenburg hette Johan Fredrik Jeriko (fc 1686). Enligt uppgift i mtl 1730 var han granne med båtsman/kofferdifarare Gillius Duhan, stadstjänare Stephan Bonneviers änka samt med slaktare Didrich Kirkhoff. Dessutom hade han en 48-årig piga, som var fc 1682 i Wattholma bruk enligt samma mtl 1730. Tidigare hade troligtvis samma Johan Fredrik Jeriko varit rustmästare ett par år (1710-tal) vid Falu kompani. Några år tidigare hade Hans Kirkhoff, född troligen i Falun, också varit rustmästare i Hedesunda socken (ej Falu kompani). Hans Kirkhoffs dotter, Anna, gifte sig med Jan Le Brun (fc 1722 i Älvkarleby sn) och deras son, Per, gifte sig med Maria Bonnevier, dotter till Lore Bonnevier och Katharina Öbrink. Sammanfattningsvis tycks mig ovan beskrivna samband tyda på att Johan Fredrik Jeriko, fc 1686 i närheten av Magdeburg, hade koppling till ”valloner” (eller personer med anknytning till järnbruk) både i Stockholm, Wattholma bruk och Älvkarleö bruk. Min misstanke är att Johan Fredrik Jeriko flyttade till Sverige tillsammans med personer med vallonsk bakgrund och därför kom i kontakt med dem, eller att han flyttade till Sverige med anledning av redan tidigare kopplingar till personer i Sverige med vallonsk bakgrund. För mer detaljerad information om resonemanget, se mitt inlägg den 2023-05-24, 17:05 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=71685.0.

Länk till Johan Fredrik Jerikos nämnda födelseort (”Brandb:) i GMR 1719:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029664_00206#?c=&m=&s=&cv=205&xywh=630%2C272%2C2139%2C1011

Länk till Johan Fredrik Jerikos nämnda födelseort (Berlin) i mtl 1730:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057040_00006#?c=&m=&s=&cv=5&xywh=3264%2C1700%2C2156%2C996

--------------------------------------------------------

En annan observation jag har gjort angående en möjlig migration bland personer med vallonska bakgrund från Tyskland till Sverige rör pigan Maria le Bruun (fc 1657) hos rådman Hans Kohlmäter i Stockholm enligt uppgift i mtl 1683 (se mitt inlägg den 2022-11-12 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.0). Uppgifter om personer med släktnamnet Brun eller Le Brun i Stockholm omkring 1700 tyder på att de/vissa av dem hade tyskt ursprung. Maria le Bruuns bakgrund är okänd för mig (ännu), men det tycks troligt att hon var släkting till många av de andra samtida stockholmarna, som verkar ha haft tysk bakgrund.

Enligt tolkning av ett par sekundära källor var Hans Kohlmäters fosterson, Christian Kohlmäter, gift med Sara Maria Waxmuth (vigda på 1680-talet). Enligt en annan sekundär källa var Anna Margareta Waxmuth gift med Johan Jacob Kirkhoff vilka hade barn födda på 1750-talet. Jag har ännu inte kontrollerat de sekundära källorna, men om informationen stämmer tycks det mig troligt att det finns en indirekt koppling mellan pigan Maria le Bruun (med möjliga tyska rötter) och Jan Le Brun (son till Pierre le Broun, tabell 11 i NV del 1, sida 109) via Sara Maria Waxmuth, paret Anna Margareta Waxmuth/Johan Jacob Kirkhoff och Anna Kirkhoff, som var gift med Jan Le Brun. Det skulle i sådant fall vara en antydan om att personer med släknamnet Le Brun vid Älvkarleö bruk hade släktingar i, eller från, Tyskland (exempelvis pigan Maria le Bruun). Jag återkommer om det om jag hittar uppgifter, som bekräftar informationen i de sekundära källorna.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Svar på dina frågor:
1. Jag har inte funnit något exempel på att till Mannheim utflyttade valloner återvänt till Sverige. Vilket inte hindrar, att det kan finnas undantag.
2. Jag har en tjock bunt med anteckningar ur de källor jag nämnde i mitt förra inlägg. Allt som under tidsperioden 1652-99 rör de "svenska" vallonsläkterna har jag försökt redovisa i Nordisk Vallongenealogi under berörda släkter. I dessa antackningar finns inga uppgifter om återflyttning till Sverige, varken från Mannheim, Magdeburg eller Brandenburg.
Eftersom du speciellt nämner släkten le Brun kan jag nämna en anteckning ur Geschichte der Deutch-Reformierten Gemeinde zu Magdeburg hämtat ur den ovan nämnda boken av Ralph Meyer:
9/2 1691 Piere le Brun 40 J(ahre) und Florentine Loget 40 J, 1 filii, 2 filiae, aus Mannheim, Brauer
Hoppas du inte drar för långtgående hypoteser om honom och hans son. Jag har inga indikationer på, att han haft något motiv för att resa till Sverige. Jag vet inte ens, om han har någon koppling till vårt land.

Mvh
Kjell

[Jan Johansson]

Hej och tack igen för svar Kjell!

Jag lovar att inte dra för långtgående hypoteser om Piere le Brun (fc 1650) eller om hans barn! 
Men självklart kan jag inte låta bli att notera att han var bryggare (Brauer) precis som en viss Claes Bruun och hans hustru, som hade ett "polsk-klingande" släktnamn. De hade en son, Petter, som var född ca 1660, men nu blev det nära att jag bröt mitt löfte! 

Tack vare ditt svar fick jag dessutom ett, för mig, nytt släktnamn att hålla ögonen öppna efter: Loget.

Tackar så mycket igen för hjälpen!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Kan man dra slutsatsen att bryggare Piere le Brun (fc 1650) hade svenska rötter (eller svensk bakgrund) eftersom han (väl?) finns med i Ralph Meyers borgarbok från Magdeburg? Jag misstänker att man inte kan det, men vill ändå fråga.

PS2: Jag ser nu att du, Kjell, har skrivit att du inte vet om bryggare Piere le Brun hade någon koppling till Sverige, så vi kan bortse från min fråga.

[Kjell Lindblom]

Hej!

Jag skrev, att jag inte vet om bryggaren Piere le Brun hade någon bakgrund i Sverige. Men eftersom hans hustru Florentine har släktnamnet Loget kan man bli misstänksam. Detta namn förekommer nämligen inom en vallonsläkt i Sverige, men stavas här vanligen Lochette. Du hittar släkten i NV del II sid 63. Som ingress skriver jag där "Släkten tillhör den tidiga invandringen i Värmland före LDG. Den är svår att lokalisera efter 1650. Flera medlemmar, kanske alla, emigrerar vid mitten av 1600-talet till Mannheim i Tyskland".

Jag är öppen för att Florentine (f c 1651) kan ha varit ytterligare ett barn till Jacob Loget i Tabell 3. Och att hon gift sig med Piere le Brun (f c 1651) efter familjens utvandring till Tyskland. Piere skulle möjligen kunna vara en son till Pacquet le Brun (NV del I Tabell 2 sid 106), vilken som du ser 1666 anges vara "bortrest uti Tyskland", sannolikt emigrerad till Mannheim!

När vi ändå är inne på hypoteser, den i Borgarboken utan namn nämnde sonen till Piere, skulle med (mycket tur) kunna vara den Daniel le Brun, som får burskap som krögare i Stockholm 7/4 1704. Om du vill forska vidare på detta uppslag föreslår jag, att man undersöker om det finns ytterligare handlingar på Stockholms stadsarkiv om underlag och bakgrund för Daniels beviljade burskap. Kanske finns det också fler Borgarböcker för Magdeburg än bara 1691 års? Jag kan tänka mig, att man upprättade sådana längder över stadens handelsmän och utövare av olika hantverk någon gång emellanåt. Möjligen går det då att följa Piere le Bruns familj framåt i tiden. Ingen lätt forskning men nödvändig, om man vill pröva hypotesen ovan.

Hälsningar
K

[Jan Johansson]

Hej igen!

Eftersom vi börjar komma ifrån diskussionsämnet le Marinier skriver jag en kommentar här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.0

Tack för alla tips så länge!

Vänliga hälsningar,
/Jan

[Jan Johansson]

Hejsan,

Den 1/5 1687 döptes färgare mäster Niclas Lemarinies barn Helena i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 120). Denna gång blev hans släktnamn stavat ganska likt le Marinier.

I dopnotisen står att familjen bodde i "sin gårdh i fiskiaregränden".
I Holms tomtbok 1674, eller snarare i den senare gjorda kartan, har jag inte hittat Niclas namn i området där Fiskargränd (större och mindre) bör ha legat.

Länk till dopnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00069#?c=&m=&s=&cv=68&xywh=3258%2C2874%2C2529%2C1195

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

Jag fortsätter att skriva om ett par andra färgare i Stockholm, även om det troligen rör sig om ett annat släktnamn, Monier, eller möjligen stavningsvariant av le Marinier, Lemoine och/eller av Mineur. Med tanke på att de alla var färgare i Stockholm under ungefärligt samma tidsperiod tycks det mig troligt att det rör sig om släktingar med samma släktnamn. För mig är det hela dock ganska förvirrande!

Den 10/5 1687 döptes i Katarina fs i Stockholm "ett oächta barn, Margareta
fadren sades vara en fransysk färgare Johan
Möne och konan Brita Lucasdotter, som tient
dher på Giötegatan för pijga, nu födt barnet
straxt norr om kyrckian på Fiskiarebergit i en
finsk(?) murgesälls gårdh Johans" (CI:4, sida 171).
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00096#?c=&m=&s=&cv=95&xywh=3224%2C162%2C2549%2C1205

Möjligen var det samma färgare Johan Möne, som blev registrerad som färgare mäster Johan Munie, men tycks själv ha stavat sitt släktnamn Meunier, i Maria Magdalena mtl 1702 här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00015#?c=&m=&s=&cv=14&xywh=3271%2C1572%2C2587%2C1217

I Stockholms mtl 1721 finns en färgare, vars namn blev registrerat som Andreas Mynier/Mijnier, men han tycks också ha stavat sitt namn Meunier, här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057029_00148#?c=&m=&s=&cv=147&xywh=429%2C2691%2C4466%2C2101

Sorry att jag inte har varit så noga med referenser och preciserat var de två färgarna Meunier bodde enligt mtl 1702 respektive mtl 1721.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag lägger till en dopnotis i Maria Magdalena församling den 9/4 1671 då sidenfärgare Johan Johanssons hustru och sidenvävare Mårten Dåbler (stavningsvariant av det vallonska släktnamnet Doublet?) var faddrar. Dessutom var jungfru Margreta Utenhoff fadder vid samma dop. Hon var troligen släkt med Johanna Uttenhofen, vars svärfar Anthoine Bruyn ska ha varit inblandad i järnbruksverksamhet.
Länk till dopnotisen i MM:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=3220%2C3069%2C3035%2C1462

[Jan Johansson]

Hej,

Vid dop, den 18/3 1688 i Katarina fs i Stockholm, av borgare och skeppare Magnus Lamb och hustru Catharina Carlsdotters barn Margareta var bland annat biskopinna Grundel och hustru Catrina Marinie faddrar. Jag misstänker att Catrina Marinie var gm färgare Niclas le Marinier.

Länk till dopnotisen (Katarina fs, CI:4, sida 200):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00113#?c=&m=&s=&cv=112&xywh=-90%2C2327%2C4370%2C2066

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

Vid dop den 14/9 1688 i Katarina fs i Stockholm (CI:4 sida 295), av åkare Anders Olofsson och hustru Karin Jacobsdotters barn Zacharias, var bla jungfru Elisabeta "Lemarinié" fadder. Anders, Karin och Zacharias bodde i egen gård ytterst på Götgatan. Övriga faddrar var slaktare Hindrick Jacobsson, åkare Erik Lillia, en åkaredräng, hustru Anna Boy/Boij gm en bokhållare på slottet och mätare Lars Olofssons hustru.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00160#?c=&m=&s=&cv=159&xywh=3164%2C2618%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hejsan,

Den 20/10 1688 döptes, i Katarina fs i Stockholm, skräddare Per Larsson och hustru Brita Nilsdotters barn Anna (CI:4, sida 308). Familjen hyrde bostad vid nya Skeppsbron (idag Stadsgården) i salige Petter Crantz gamla gård, som låg två tomter ifrån inspektor Daniel Tillmans tomt och stenhus vid samma gata. (Jag har just skrivit mer om Daniel Tillman under vallonsläktnamnet Tillman.)

Faddrar vid dopet var: bryggare Per Andersson, monsignore Johannes Ollenius, Torsten Hindersson, hustru Anna Marinie som var (eller "och"?) vinskänkhustru, doktor Fredricks fru, samt hustru Anna Persdotter.

Fråga angående tolkning av texten i dopnotisen (se länk nedan):
Var faddern hustru Anna Marinie gm en vinskänk?

Om ovan nämnda Anna Marinie var "vinskänkhustru" kan hon inte ha varit samma person som änka Anna Lemarinier, som gifte sig hösten (misstänker jag) 1684 med urmakare gesäll Zacharias Bast/Bask (se mitt inlägg den 2023-09-28 i denna tråd). Urmakare och klensmed Zacharias Besck (Besch?) dog 1727 enligt bou efter honom och i den står att hans efterlämnade hustru hette Anna Marinie (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:96, sida 1032).

Den ovan nämnda faddern Torsten Hindersson misstänker jag, "lite löst", kan ha varit son till Hein Brun/Henin Burjn (tabell 21 i NV del 1, sida 112).  Förresten, min misstanke är mycket lös!  Den baserar sig på att en viss Christina Bruun (gm Tobias Soltner och bör ha haft koppling till släktnamnen Dubois samt Maniette) blev registrerad, endast en gång, med ett mycket svårläst patronymik, som jag har tolkat som Torstensdotter. Dessutom står i NV att Hein Bruns arbetsgivare var familjen Momma vars en del familjemedlemmar tycks ha förekommit på Södermalm i slutet av 1600-talet.
Det här om Torsten Hindersson är självklart endast en observation och ingen hypotes!!

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00167#?c=&m=&s=&cv=166&xywh=199%2C1746%2C3642%2C1722

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Efter att just ha läst lite om familjen Momma faller mycket på plats om släkten Brun i Stockholm omkring 1700. Nu måste jag be min mamma låna Örnbergs Svenska ättartal XI:110 för att läsa om de Bruyn från Aachen!!!  Hoppas att den finns att låna!
PS2: Örnbergs Svenska ättartal finns visst på ArkivDigital! 

[Jan Johansson]

Hej igen,

Esther Limière eller La Minière (död 1712) var gift med handelsman och sidenfärgare i Stockholm Jocob Uttenhoff (död 1682) (Svensk Slägtkalender vol 10 sida 501). Jag misstänker att Esther hade släktnamnet le Mariniere.

Länk för de som har abbonnemang på ArkivDigital:
https://app.arkivdigital.se/volume/v773683?image=259

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

För en stund sedan skrev jag om Noak Werlins änka (redan 1690) här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=68115.0

Eftersom hon var änka redan 1690 bör det röra sig om en annan Noak Werlin (möjligen Verlain) än den som har nämnts tidigare i den här tråden (2023-09-26).

Vid dop i Katarina fs den 13/5 1689 (CI:4, sida 440) var jungfru Anna le Mariniè fadder.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00233#?c=&m=&s=&cv=232&xywh=0%2C87%2C4370%2C2066

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

Notisen då färgare Niclas le Mariniers son Niclas (född efter pappans död) döptes (den 6/11 1689) finns i Katarinas CI:4, sida 479.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00252#?c=&m=&s=&cv=251&xywh=2398%2C3073%2C4370%2C2066

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

I Holms tomtbok 1674 över Katarina fs i Stockholm hittas "färgaren Nicolaij Marinae" skrivet på en tomt vid Sillpackaregatan (idag Åsögatan) i kvarteret Formannen (folio 12, se bifogad bild).

Enligt en dopnotis i Katarina fs kyrkarkiv, daterad 11/9 1690 (CI:4, sida 548) bodde då klädmakare mäster Hans Lundberg och hustru Anna Le Kler (le Cleer) i egen gård vid Sillpackaregatan. Bland dopvittnena finns namnet Oloff Andersson Torin vars släktnamn kanske kan vara en stavningsvariant av släktnamnet Turin, eller? Jag skriver mer om dopnotisen under diskussionsämnet le Cleer här (PS: se mitt inlägg där den 2023-12-29): https://forum.rotter.se/index.php?topic=195097.0

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hejsan,

Den 17/10 1691 angav sig bokhållare vid stadens manufaktori, änklingen Baltzar Schultz, född i Pommern i staden Wolgast, till Katarina fs i Stockholm för vigsel (CI:4, sida 639). Hans kautionsman var borgare Matthias Mickelsson. Baltzar ämnade gifta sig med Catharina Jonsdotter, född i Västergötland och änka efter färgare mäster Niclas Lemarinié, som hade dött ett år tidigare.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00332#?c=&m=&s=&cv=331&xywh=2555%2C2607%2C4381%2C2066

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

Jungfru Elisabeta Lemarinié, som var fadder vid dop i Katarina fs den 14/9 1688 (se mitt inlägg här den 2023-10-14), var troligen fadder igen i samma Katarina fs den 7/7 1692 (CI:4, sida 800). Vid samma dop var "bardber" Didrick Mumma också fadder. I samma volym bedömer jag det som troligt att exempelvis "Mummans gård" avser släkten Momma/Reenstierna, men trots en mängd tillgängliga sekundära källor om släkten Momma/Reenstierna har jag inte lyckats hitta information om Didrick Mumma. Kanske man inte avsåg Momma i denna dopnotis. Didricks namn, stavat på samma sätt, finns i en annan dopnotis i Katarina fs:s CI:4, den 16/1 1691.

Fråga 1: Betyder "bardber" bardisan-bärare?
Fråga 2: Finns någon koppling mellan släkten le Marinier och släkten Momma/Reenstierna (eller släkten (de) Bruyn)? Jag har inte heller hittat information om handelsman Arndt Momma...

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00401#?c=&m=&s=&cv=400&xywh=282%2C2667%2C3042%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Didrick Mumma kan ha varit barberare (men bokstaven d i "bardber" tycker jag inte passar in i ordet barberare...) och/eller döpt den 14/1 1656 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm då "kaufman" (handelsman) Arndt Mommas son Dietrich döptes (CI:1a, sida 389).
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00174#?c=&m=&s=&cv=173&xywh=3217%2C3127%2C2816%2C1328

[Jan Johansson]

Hejsan,

"Anno 1672 d. 25 maij angaf till echtenskapet
Petter Lorentz [trol Lorentzson], bagare hoos Daniel Leijon-
ankar födder i Nyckiöpings stad [Nyköping, som nämnt tidigare i denna tråd]. Hans
wittne är Niclas Lemaringe [le Marinier] brudens syster
man [svåger].
Pigones nampn är Ellena [Elena / Helena] Jonsdotter födder
i Wästergiötlandh och i Mariaestad [Mariestad]. Wittne är
hennes syster Catharina Jonsdotter."

Länk till notisen i Katarina fs CI:2, sida 333:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00177#?c=&m=&s=&cv=176&xywh=3092%2C953%2C3042%2C1435

Enligt Adeslvapens hemsida var Daniel Leijonancker gift, vid tidpunkten för ovan nämnda lysning/vigsel, med Margareta (Magdalena) Granatenfelt (dotter till översten Pierre Boo Margalli, adlad Granatenfelt, och Catharina de Flon). Se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijonancker_nr_778.

Catharina de Flon var dotter till Jean (Constant) de Flon och Maria de Besche enligt Adelsvapen om släkten Granatenfelt, här (se TAB 1): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Granatenfelt_nr_483.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I mitt förra inlägg ställde jag Fråga 2. Möjligen är svaret på den frågan att sidenfärgare Jacob Uttenhofen och Esther Limière eller La Minières (le Marinier?) dotter, Johanna Uttenhofen (fc 1648) var gm Antoine (de) Bruyn d.y. (ca 1646-72) enligt uppgifter om släkten (de) Bruyn och om släkten Uttenhofven (Svensk Slägtkalender vol 11 sid 110-112 resp. vol 10 sid 501-503).

[Jan Johansson]

Hej,

Den 2/6 1694 döptes skomakare Zachris Besk (eller Besks) och hustru Annika Marnies barn Andreas i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 132).
Faddrar var: signor Casper Mobach(?), hustru Emerentia (sockerbagare Börge Perssons hustru), hustru Christina Spore(?) och jungfru Margaretha Berg.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00132#?c=&m=&s=&cv=131&xywh=706%2C152%2C2816%2C1328

Släktnamnet de Besche blev ibland stavat på liknande sätt som Besk, men jag misstänker att det inte fanns någon skomakare i den släkten på 1600-talet.

Skulle sockerbagar Börjes efternamn möjligtvis kunna ha varit Personne?

Vänliga hälsningar,
Jan