Var finns Stockholms stads äldsta kyrkoböcker? Johan de Rees, vilka är han föräldrar?

[Anne Wetterlind]

Hej!



Var finns Stockholms stads äldre kyrkoböcker?
De finns verkar inte finnas på nätet.

Vill veta mer än det som framgår i anteckningen i sammanställningen.

Äldre kyrkoböcker Nicolai 1627–1680
Johan de Rees från Västervik 27 maj 1675 sid 13 (Sista sidan i PDF :n)
https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kyrkobok/K182O0041-0060.pdf

MVH

Anne Wetterlind

[Maud Svensson]

Källan är kyrkoräkenskaperna, se Storkyrkoförsamlingen (AB) LIa1:40 (1675) Bild 90 / Sida 13 (AID: v670562.b90.s13)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056657_00013

Maij
27 En Siählringningh för Sahlig Jahan de
     Rees jfrån Wästerwijk _________ 10

[Anne Wetterlind]

Hej Maud Svensson!

Tack för hjälpen.



Angenämt att höra att de anhöriga ville ha en själaringning i Nicolais klockor.
Tänk att de var tvungna att betala för det också. Kyrkoskatt har väl funnits länge i vårt land?

Men det måste ju också funnits dödsböcker.
Hur vet man annars att det är just paret som det handlar om : Jacob, de Rees död 1648 och hans hustru. https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kyrkobok/K182O0041-0060.pdf

Jag ska fråga på stadsarkivet på Kungsklippan nästa gång jag kommer dit.

1627 överflyttade Jacob de Rees till Stockholm, där han övertog apoteket Markattan. Han fortsatte sin köpmansverksamhet och omtalas 1641 i Kungliga rådet som en av de tolv främsta handelsmännen i landet som borde tillfrågas om myntväsendet för att förhindra opposition mot regeringens åtgärder. 

Enligt likpredikan insjuknade Jacob de Rees i januari 1648 och avled 4 mars samma år.
Tio dagar senare begravdes han i svärsonen Hans Bremers grav i Storkyrkan.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Jacob_de_Rees
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Du_R%C3%A9es_nr_773

Det är ju Jacob de Rees den äldre som är begravd i Hans Bremers grav och då måste det vara Maria Sommern som är änkan.
Hustrun borde ju rimligen finnas med i detta tal: likpredikan.

Vänligen

Anne Wetterlind

[Annika Byrenius]

Hej!
Vad är det som säger att det måste finnas begravningsböcker? Kyrkan förde endast de böcker den behövde för sin egen verksamhet. Det fanns ingen tanke på att vi skulle tjuvläsa dem flera hundra år senare.

Klockaren eller ringaren fick ersättning för sina uppdrag direkt av beställaren. Sjungaren fick också betalt av beställaren. Organisten tog betalt för att spela. Det var så de fick betalt.

I kyrkans räkenskaper kan man läsa vilka tjänster som tillhandahållits, t ex hyra av bårkläde. Det kan stå att man ringt i stora klockan eller i lilla klockan.

Själaringning kunde beställas från flera kyrkor i Staden. Begravningen kunde ske i en kyrka och gravsättningen i en annan.
Den som inte kunde betala fick en fattigbegravning och gravsattes på någon Kapellkyrkogård i raden med fattiggravar. Seden varierade mellan församlingarna.

I kyrkans räkenskaper står vem som betalt och när. Det kan ha varit arbetsgivaren eller en mer välbeställd släkting, som betalt. Hade man inte köpt egen grav, kunde man begravas i en släktings grav eller på kyrkogården.

När skråväsendet gällde, ansvarade mästaren för sin personal; dem han hade avtal med.

Jacob de Rees gifte sig 1601-05-20 med Maria van Somern född 1579-04-05 i Amsterdam, Noord-Holland, Nederländerna, död 1653-01-11 i Tyska Sankt Gertrud, begravd i Storkyrkan 1653-01-28. Hon var dotter till Lambert Paulson van Sommern och Anneka Nappens van der Bosch.
Jacob de Rees gravsattes i svärsonen Hans Bremers familjegrav inuti Storkyrkan i Stockholm.

Han kom till Sverige 1607. Han fanns 1608 på ön Hisingen. Den nya staden Göteborg skulle anläggas av headhuntade holländare. Sedan kom kriget med Danmark emellan och de fick ge sig av.

1611-1621 fanns de Rees i Amsterdam, men var tillbaka i Göteborg 1622. Från 1627 fanns han i Stockholm. Han var delägare i Apoteket Markattan vid Stora Nygatan i Staden mellan broarna, ett av stadens två apotek.

Hans föräldrar var Thomas de Rees och Clara Gillesdotter van Grewe de Greve.

Han fick 9 barn med sin hustru.
De Rees dotter Clara de Rees gifte sig med Timon von Schoting 1603-1675 rådman i Göteborg.

De Rees son Arnoud m fl arrenderade Huseby Bruk från 1641-11-15.De hade ensamrätt att gjuta kanoner i Småland.
Arrendet upphörde 1658.
De köpte Ålshults Bruk, vilket anlagts 1631 av en annan holländare Jan van Gent.Där gjöts kanonkulor och järnkakelugnar. Arnoud de Rees m fl arrenderade 1643 och köpte sedan Ålshults Bruk av änkan Bartge Jacobs de Kok. Ålshults Gård köpte de 1652-02-07.

De Rees dotter Maria 1617-1939 gifte sig 1636 med Hans Bremer.

 Arnould de Rees 1612-1668 var delägare i Ålshult ännu 1662. Han var Borgmästare i Ronneby och i Bodekull. Han var gift 1638 med Elisabet Radou 1617-1667. De ligger begravda i Heliga Kors kyrka i Ronneby.

 
Clara de Rees söner Paulus Schoting och Johan von Schoting sålde Ålshults Bruk 1664-06-19. De var bosatta i Ronneby.
Framforskat av Annika Byrenius.