Sprengporten Regemente, Nils Löfwendal

[Gunnar Carlin]

Enligt en födelsenotis för Torrlösa, 6 februari 1788, blef hvandrande soldaten wid Sprengporten Regemente i Landskrona Nils Löfwendals hustru Anna Maja Johansdotter förlöst med en dotter .. Elsa.
 
Tacksam för upplysningar om dessa personer, och om vad Sprengporten Regemente är för någonting.
 
Gunnar Carlin

[Bengt Nilsson]

Hej!
 
Sprengtporten är ett adligt namn, och i detta sammanhang bör det vara namnet på regementets överste.

[Ingrid Andersson]

Hejsan Gunnar!
 
Det finns ett regemente som heter Överste J V Sprengtportens Inf.reg.
På Svar finns generalmönsterrullor från 1767 -1795
 
MVH/Ingrid

[Ann Lindborg]

Hej Gunnar!
Jag letar efter mina rötter Löfvendahl,har kommit till Johan Löfvendahl i Östra Kärrstorps församling född 1758. Hans far hette Nils Löfvendahl och mor Mätta från (Torslöv)? Sen har jag kört fast. Nils kan ha varit soldat i Skånes Dragonregemente,lite osäkert om det är rätt Nils.  Kan det finnas något samband med din Nils?
Hälsningar Ann Lindborg

[Anders Berg]

Hej! Namnet Nils Löfvendahl har jag sett ett par gånger.
 
22 maj 1751 avlider soldaten från Göteborg Nils Carlsson Löfvendahls son Nils i Munka-Ljungby (L), 11 mån 14 d gammal. Barnets mor heter Johanna Larsdotter.
 
3 oktober 1761 får en Nils Löfvendahl en son Ola i Skörpinge, Höja (L). Om han är soldat framgår inte. Hustruns namn inte heller.
 
Ann, vilka uppgifter har du om soldaten vid Skånes Dragonregemente, kan det passa in?
 
När du skriver Mätta från (Torslöv)? har du tänkt på att Torslov (Torslow) också kan vara ett släktnamn? I vilket sammanhang har du sett namnet?
 
Till sist är det kanske av intresse att det finns en Peter Löfvendahl i Hilleshög, Härslöv (M). Det är inte så värst långt från Torrlösa. Han är en ana till Uma Thurman, se Kändisars härstamning.

[Ann Lindborg]

Hej Anders!
Tack för tipsen, det fanns nog flera Nils Löfvendahl vid samma tid. Jag trodde Löfvendahl var ett ovanligt namn, men det kanske inte var så. Min Nils bor i Bjerröd 1758. Uppgiften att han har varit soldat vid södra Skånes Dragonregemente har jag fått via SGFs knektregister, men det är också en osäker uppgift.
Tacksam för alla ledtrådar!
Hälsningar Ann Lindborg

[Gunnar Carlin]

Bengt och Ingrid,
Tack för tipsen! Jodå, Nils Löfwendahl finns som soldat i Sprengtportens Generalmönsterrullor.  
1785 står det att han är 25 år och född i Skåne.  
1787 står det att han året innan blivit avskedad för liderlighet, vad det nu kan betyda. Kanske betyder det bara att han bildar familj - 1788 föds ju hans dotter (och då är Nils fortfarande soldat!?, se mitt inlägg ovan), eller står det ett mer pikant skimmer över Gustafs dagar?
 
Ann och Anders,
Jag vet alltså bara att min Nils är född ca 1760 i Skåne. Han skulle kunna vara bror till Johan i Östra Kärrstorp eller till Ola i Höja. Om det föds någon Nils Lövendal i Höja går att kontrollera i kyrkböckerna, men Östra Kärrstorp verkar knepigare?

[Anders Berg]

Gunnar! Betydelsen av liderlig hittar du i Svenska Akademins Ordbok på nätet. Kolla här.
 
Det rör sig alltså om sedeslöst leverne:
 
BETYDELSE: om person: som för ett oordentligt l. utsvävande levnadssätt l. hänger sig åt omåttlighet i mat l. dryck, i njutningar o. d., sedeslös, lättsinnig; omåttlig; äv. om levnadssätt o. d.;  
 
eller kanske i Löfvendahls fall:
 
BETYDELSE: : vårdslös l. lättsinnig i fråga om sitt uppträdande l. handlingssätt, sitt arbete o. d.; lättfärdig; äv.: obetänksam.  
 
Tänkbart är att Nils Löfvendahl är etniskt resande. Att han kallas vandrande soldat tyder på det, och Sprengtportens regemente var känd för att ha många sådana soldater. Du kanske ska pröva en efterlysning under avdelningen Etniska grupper i Anbytarforum, för att höra om namnet Löfvendahl är känt där. Den Nils Carlsson Löfvendahl jag nämner ovan 1751 och 1761 är troligen också resande. Inte osannolikt att han är far till din Nils. Han är dock inte född i Höja.

[Ann Lindborg]

Hej Gunnar!
Jag har hittat i mantalskrivningen för 1798 och 1799 att min Nils är 68 resp. 69 år och är ju då född 1730. Men jag vet ej var.  
Johan har två ogifta systrar, Hedvig och Nicolina, i deras bouppteckning står att deras bröder Johans och Petters barn ärver dem. Därför tror jag inte att din Nils är bror till Johan. I och för sig kunde man väl även då själv bestämma vem som skulle ärva om man inte hade bröstarvingar.  
Ja, Östra Kärrstorp är knepigt!  
Hälsningar Ann Lindborg

[Ingela Juhlin]

Hejsan! En av mina anor hörde antagligen till Sprengtportsregementet (har beställt GMR från SVAR...).  
 
Är det någon av er som känner till vilka krig Sprengtporten deltog i (fr o m c:a 1766)? Stämmer det att regementet var i Finland 1788? På vilka orter/församlingar fanns soldaterna utstationerade på 1790-talet? Var befann sig soldaterna c:a 1792-95?  
 
Tack på förhand!

[Anders Berg]

Hej Gunnar! Har du kommit vidare med din soldat Nils Löfvendahl? Det var ett tag sedan den här diskussionen pågick. Idag fann jag ett nytt barn till honom, om det nu är samme man.
 
Artillerihantlangaren Nils Löfvendahl och hustru Catrina får 1790 döpt 17/10 en dotter Else i Dagstorps hus i Genarp socken. Jag sökte familjen i hfl 1791, men de finns inte med där. Hustruns namn är inte samma som du har 1788, däremot är dotterns namn samma... Frågan är om din Elsa i stället är hon som föds 1790. När dyker hon upp första gången för dig, bortsett från födelsenotisen?

[Gunnar Carlin]

Hej Anders,
Det var ju ett mycket intressant fynd!
 
Jag har inte hittat något nytt om Nils Lövendahl och Anna Maja Johansdotter. Anna Maja var 29 år då dottern Else föddes 1788. En synnerligen vild, och inte helt allvarligt menad hypotes är att Anna Maja kan vara dotter till nattmannen i Landskrona Johan Gustavsson född 17391001 i Torrlösa, som fick en dotter Anna Maja döpt 17600226 i Malmö Sankt Petri. Det skulle liksom passa med det förmodade resandeblodet hos Nils. Jag har letat efter Nils och Anna Maja i Landskrona sfs och garnison, utan framgång.
 
Sedan sist har jag hittat att Else Nilsdotter gifter sig 11/12 1807 i Reslöv med Bengt Månsson Bad, som senare blir soldat. Elses födelsedatum 6/2 1788 Torrlösa finns i hfl Västra Sallerup AI:1 Remmarlöv 2, Gullarp AI:3 Selarp 1818, i obruten rad genom alla hfl till Gullarp AI:11 Selarp 1848-1860. Sedan har jag en lös anteckning att hon står som död i hfl Trollenäs AI:1 Selarp 8 hos sin dotter Else, men det måste bekräftas.
 
Det är litet svårt att tro att hon i stället skulle vara född 1790, eller?

[Gunnar Carlin]

Tilläggas kan att Bengt Bad och Else Nilsdotter fick barnen Måns 1809 (döpt efter farfar), Hanna 1811 (farmor), tvillingarna Anna (mormor) och Bengta 1813, Nils 1816 (morfar), Per och Bengta 1818, Ola 1821, Bengt 1824, Elsa 1826 och Elsa 1828. Ingen Cathrina alltså.

[Susanne Carlsson]

Hej!
 
Jag släktforskar åt en bekant som har Nils Lövendahl i sina anor genom dotterdottern Anna (tvillingen som föddes 1813).
 
Jag har hittat en Carl Löfvendal i Stehag, han är född där (Jägersberg närmare bestämt) 1788-05-01.
Bl.a. NONE 1818-23 Husförhör Stehag s145.
Släkt kanske?
 
Mvh,
Susanne Carlsson

[Anders Berg]

Hej Susanne,
 
Jag slog upp födelseboken 1788 på Genline (GID 1357.21.15800), men sidan är nästan helt oläslig. Man kan se att fadern heter Peter Löfvendahl. Har du kunnat läsa mer, t ex på en bild från DigiArkiv? Vad heter modern, och vilket yrke har Peter Löfvendahl?

[Susanne Carlsson]

Hej Anders!
Du och jag har tittat på samma sida, har också Genline.
Jag försökte kolla efter fadern i Stehags husförhör (på Jägersberg), men husförhöret går ju inte tillräckligt långt tillbaka.
 
Mvh,
Susanne

[Niklas Hertzman]

Hej !
Här kommer en förhoppningsvis läsbar bild av födelsenotisen från DigiArkivs avfotograferade kyrkobok.

[Anders Berg]

Tack Niklas! Peter Löfvendahl är alltså trädgårdsmästare på Jägersborg och hustru Hanna Pehrsdotter är 32 år. Carl föds 29 maj och döps 31 maj.
 
Vem vet mer om Peter Löfvendahl? Paret gifter sig i Stehag 1782 20/12.

[Kent Andersson]

Volmar Jakob Rolandt Sprengtport
levde 1647 Lettland,  ;  
levde 1657 Litauen,  ;  
levde 1658 Livland,  ;  
levde 1675 Livland,  ;  
bg 1689 Livland,  ;  
Han kom under stormaktskrigen i svensk krigstjänst. Hade vid en svensk stormning, på egen  
hand lyckats spränga en stadsport därför kom han att adlas till Sprengtporten.......
 
 
Georg Magnus Sprengtporten  
f 1740 Finland,  ; 1808 Finland,  ; d 1819 Ryssland,  
Skulle liksom sin bror deltagit vid Kung Gustaf III:s kupp. Bröderna blev efter kuppen ovänner  
och talade aldrig mera med varandra. Var en skicklig militär och blev  
sedermera överlöpare i rysk tjänst och slogs 1789 med Ryssland mot sverige och Gustaf III.  
Sårades allvarligt och släpades tillbaks till Ryssland för vård.
?
Göran Magnus Sprengtporten, (rysk) greve, halvbror till Jacob Magnus Sprengtporten, militär,  
politiker och i Sverige betraktad som landsförrädare, den första generalguvernören till  
Storfurstendömet Finland, född 16 december 1740, förmodligen på Gammelbacka gård i Borgå  
socken i Finland, död 13 oktober 1819 i Petersburg.
 
Sprengtporten fick 1752 plats i den av Adolf Fredrik inrättade kadettskolan i Stockholm. Han  
blev 1756 konduktör vid fortifikationen och arbetade från 1757 på Sveaborg under Augustin  
Ehrensvärds ledning. Pommerska kriget (1757-1762), dit han följde Ehrensvärd blev hans  
krigsskola. Han visade mod och list, i synnerhet i lilla kriget, och blev snabbt befordrad. Han  
blev stabsadjutant 1760 och kapten i arm?n 1761 samt förflyttades till halvbrodern Jacob  
Magnus värvade kår. Efter krigets slut visade han stor skicklighet vid rekognosceringsarbeten  
såväl i Finland som på norska gränsen och han befordrades 1770 till sekundmajor vid Nylands  
och Tavastehus dragonregemente med halvbrodern som chef.
 
Vid riksdagen 1771-1772 utmärkte han sig som ivrig hatt och förespråkare för adelns privilegier  
och stod vid sin halvbror Jacobs sida under revolutionsföretaget i Finland. I september 1772  
följde han Jacob till Stockholm där han av kungen befordrades till överstelöjtnant med lön vid  
Lätta dragonerna. Sprengtporten stod vid denna tid på bra fot med kungen och fick bevis på  
dennes förtroende, då han i mars 1775 utnämndes till överste vid Savolax infanteriregemente.  
Savolax fotjägarkår och några andra kavalleri- och infanterikårer ställdes under hans befäl, så i  
själva verket var han brigadchef.
 
Den avskilda och självständiga verkningskrets han erhöll var synnerligen lämpad för denna  
kraftiga, men självrådiga personlighet då han visade stor duglighet. Han ställde alla sina  
trupper på lättfot och sammangöt dem till en likformigt organiserad arm?avdelning, som genom  
rörlighet och snabbhet var särskilt ägnad för lilla kriget. Han försåg manskapet med gevär av  
egen modell, de så kallade Sprengtportenska studsarna. Vargering och passevolans infördes.  
Ett nyanlagt stuteri gav tillgång till dugliga hästar. Särskild vikt lades på övningarna som  
utfördes med stora likheter med riktiga krig. Sprengtporten gav även stor uppmärksamhet åt  
officerarnas utbildning. På överstebostället Brahelinna inrättades en krigsskola för söner av  
adliga familjer. Brahelinna omorganiserades sedan till en offentlig krigsskola och förlades till  
Haapaniemi gård.
 
På andra punkter trodde sig emellertid den lättretlige Sprengtporten få ett otillbörligt motstånd  
från kungens sida. Ett förslag till ökning av Savolaxbrigadens styrka blev vilande, och de  
initiativ han tog för upprättande av en jägarbataljon i Karelen ogillades. I kungens främste  
rådgivare i militära frågor, greve Karl Sparre såg han en fiende som hindrade honom från att bli  
överbefälhavare över finska arm?n. Slutligen beslöt han att för någon tid lämna riket och  
begärde att på statens bekostnad få företa en utrikes resa för att utbilda sig ytterligare sig inom  
militäryrket. Detta beviljades. I ett egenhändigt skrivet brev underrättade kungen honom, att  
han skulle 1778 och 1779 få 1000 riksdaler per år i reseersättning utöver de ordinarie  
inkomsterna.
 
 Brytningen med Gustaf III  [redigera]
Inom kort ångrade Sprengtporten det steg han tagit. Han trodde att reseersättningen gavs för  
att utestänga honom från den snart stundande riksdagen och klagade över att han fått en  
mindre summa än vad kungen lovat. Sprengtporten reste dock mars 1779 sedan han skickat  
ett väl genomarbetat reglemente till regeringen för de lätta truppernas övningar.
 
Från denna tid var Sprengtportens liv oroligt och kringirrande. Hans väg gick över Petersburg  
där han mottogs med stora hedersbetygelser. Sedan fortsatte resan genom Kurland,  
Warszawa och Schlesien till Berlin men hans avsikt att få delta i Bayerska tronföljdskriget  
gäckades genom freden i Teschen. Redan före sin ankomst till Berlin hade han hos  
vederbörande i Sverige anhållit om tillökning i reskassan, men fått till svar att för 1779 kunde  
inte ytterligare medel men 1780 skulle han få 2000 riksdaler. I september 1779 reste han till  
Paris där han med ekonomiska bekymmer och gripen av tidens frihetsid?er, beslöt att åtfölja en  
fransk hjälpkår till det amerikanska frihetskriget. Med anledning av det lämnade han in sin  
avskedsansökan med begäran om ackord och pension. Hans anhållan om avsked beviljades  
27 maj i smickrande ordalag men han fick inte pension och ackordsersättning.
 
Även om det hade visat sig att Gustaf III tröttnat på Sprengtportens ständiga penningkrav,  
uppvaktade han kungen i Spa i augusti 1780 och då beviljade kungen honom en  
ackordsersättning och gav honom löfte att genom Sveriges ambassadör i Frankrike, greve  
G.F. Creutz, utverka en välavlönad plats i fransk tjänst. Detta förhastade löfte av Gustaf III  
blev anledningen till den slutliga, ooundvikliga brytningen mellan dem. Sprengtporten blev  
visserligen fransk officer med titeln mestre de camp dans l'infanterie, men fast plats och lön  
kunde han inte få och i april 1781 återsände han till franske krigsministern sin tjänstefullmakt.
 
 Ränker för finsk självständighet  [redigera]
I augusti 1781 begav sig Sprengtporten till Finland och slog sig ned på sin egendom Sesta i  
Nastola socken. Det var nu som planen att grundlägga Finlands självständighet, som sedan  
förblev hans livsid?, började att sysselsätta honom. I en krets av adelsmän, bland andra  
landshövdingen R.V. De Geer och Johan Anders Jägerhorn, började han vältaligt utveckla  
nödvändigheten av att Finland blev en särskild stat. Det berättas att han vände sig till hertig  
Karl med anhållan att denne skulle motta storfurstevärdigheten i ett blivande ryskt protektorat  
och att hertigen svarat undvikande. Men i övrigt nöjde han sig ännu med att bedriva  
propaganda för saken i hembygden.
 
Kungen försökte inte hindra denna agitation, även om han inte var okunnig om den men han  
såg dock till att Sprengtporten 1785 lämnade Finland och ingick som överste i holländsk tjänst  
med avsikt att delta i det väntade kriget mellan Holland och Österrike. Sprengtporten fick 1000  
dukater i reseersättning av Gustaf III. De hotande krigsmolnen skingrades och syftet med  
resan förfelades, men i stället arbetade Sprengtporten så mycket hårdare för den finska  
självständighetsplanen. Han ingick en förbindelse med det ryska sändebudet i Holland,  
Kalitsjev, och överlämnade till denne en skriftlig framställan om möjligheten att åstadkomma  
Finlands självständighet.
 
Då han i maj 1786 infann sig i Stockholm där han under den pågående riksdagen tog plats i  
oppositionen, utvecklade han närmare sina planer under sammanträffanden med det ryska  
sändebudet i Stockholm, Morkov, och överlämnade till honom en Precis d'un tableau sur  
V?quilibre du Nord consid?r? dans le projet de renare la Finlande ind?pendante. Ryska trupper  
och ryska pengar skulle enligt detta projekt komma finnarna till godo vid deras resning mot  
Sverige och sedan friheten vunnits skulle ryska kejsarinnan garantera den finska författningen.
 
Ett på denna tid av Sprengtporten avfattat förslag till styrelseform för Finlands förenade  
provinsers republik vittnar om att han för det befriade Finland tänkte sig en författning som  
liknade Nederländernas aristokratisk-federalistiska statsskick. Styrelsen skulle handhas av en  
permanent kongress där provinserna skulle representeras ståndsvis. Kongressens medlemmar  
skulle väljas av riksdagen, som skulle sammanträda vart fjärde år. Sprengtporten hade då gått  
så långt i sina stämplingar att han inte kunde vara kvar i Sverige. Han mottog därför med  
glädje Morkovs å kejsarinnans vägnar framställda förslag att inträda i rysk tjänst.
 
Han tillbringade två månader i Finland och reste därefter till Sankt Petersburg, dit han anlände i  
september 1786. Han mottogs där med välvilja, blev kammarherre och generalmajor och erhöll  
flera andra ynnestbevis och förmåner. Han hörde till kejsarinnans svit under hennes resa 1787  
genom södra Ryssland. Hennes humör blev dock sämre sedan hon hade lärt känna  
Sprengtportens slösande vanor och oregelbundna livsstil.
 
Då kriget mellan Sverige och Ryssland utbröt 1788 uppmanade Gustaf III Sprengtporten att  
söka sig in i den mot Turkiet uppställda ryska arm?n för att undgå risken att kämpa mot sitt  
fädernesland, men han lyssnade inte på det utan åtog sig att i Olonetsguvernementet ställa  
upp en arm?kår som över Sordavala skulle infalla i svenska Finland. Sprngtporten var därför  
fjärran från finska arm?n då myteriet inom densamma utbröt och torde fått kännedom om  
händelserna i Liikala och Anjala först då han på kallelse infann sig i Petersburg, där han i  
augusti inför kejsarinnan fick uttala sig om de förslag Jägerhorn framfört. Han kunde inte ha  
det ryska kabinettets tveksamhet i denna fråga och då han senare infann sig vid Kymmene,  
där han underhandlade med några av arm?ns officerare och hertig Karl, visade det sig att den  
rätta tidpunkten var förbi. Likaså var underhandlingarna med brigadchefen Hastfer i Savolax  
fruktlösa.
 
 Dömd för förräderi  [redigera]
Under vinterns lopp utarbetade Sprengtporten proklamationer där finnarna uppmanades att  
arbeta för befrielsen från Sverige. Själv ville han kämpa för saken med vapen och han fick  
därför anställning vid den ryska arm? som i juni 1789 gick in i Savolax. Men hans militärbana  
avbröts redan i slaget vid Porrassalmi den 13 juni där han blev svårt sårad. 1790 dömdes han  
frånvarande av Åbo hovrätt som den som burit avog sköld mot konung och fädernesland, att  
mista lif, ära, gods och adelskap.
 
I tsarens tjänst  [redigera]
De efterföljande åren tillbringade han i Aachen och Maastricht. Han återvände 1793 till Sankt  
Petersburg men hamnade i onåd varefter han 1795-1798 för det mesta vistades i Töplitz i  
Böhmen. 1798 infann han sig åter i Petersburg där han fick tsarens förtroende. Han  
utnämndes till general av infanteriet och fick i uppdrag att som ambassadör resa till Paris för att  
med Napoleon Bonaparte förhandla om överlämnandet av Malta till Ryssland och om  
återsändandet av de ryska fångarna till Frankrike. Uppdraget verkställdes 1800-1801 men  
Sprengtportens nya framtidsförhoppningar avbröts genom kejsar Pauls mord. De nya styrande  
fann honom besvärlig. 1802 förordnades han att inspektera Rysslands södra gräns från  
Kiachta till Astrachan. 1806 gav han ett utlåtande om militärväsendet i ryska Finland i vilket  
han ville bygga upp en rysk milis. I det stora hela var han dock tvingad till overksamhet och  
fann sin ställning så svår att han författade en böneskrift till Gustaf IV Adolf om att få  
återkomma till fäderneslandet. Huruvida denna skrift blev inlämnad till kungen är okänt.
 
Först då en brytning mellan Ryssland och Sverige 1808 åter blev aktuell visade sig  
Sprengtporten ännu en gång behövlig. Han deltog i överläggningar som hölls i Sankt  
Petersburg i början av 1808, men blev inte befäl i den i Finland inryckande arm?n, då han  
undanbad sig att tjäna under överbefälhavaren Fredrik Vilhelm von Buxhoevden. Han  
anbefalldes dock att följa med arm?n för att genom sina förbindelser bana väg för ryssarna. I  
Lovisa ledde han förhandlingarna med kommendanten på Svartholm, K. M. Gripenberg och  
han begav sig därefter till Borgå och Helsingfors. Han återvände dock redan i slutet av mars till  
Petersburg där han i en promemoria till ministern Rumjantsev yrkade på att de finska ständerna  
snarast sammankallades. I Petersburg var man i början benägen att gå med på hans förslag  
men senare sågs en finsk ständerförsamling som ändamålslös och Sprengtporten hade under  
en tid ett litet inflytande på de finska angelägenheterna.
 
Först då Finska deputationen infunnit sig i Petersburg gjorde sig hans stämma återigen hörd.  
Han besvarade å tsarens vägnar deputationens första yttrande och utnämndes 12 december  
1808 till Finlands generalguvernör och gav i förening med krigsministern Araktjejev och general  
von Knorring ett förslag till kejsaren om framtida ordnande av Finlands styrelse. Han stod nu  
vid det mål han länge drömt sig som högste civil styresman för det med Ryssland förenade  
Finland men hans verksamhet på den nya platsen blev långt ifrån så betydande som han hade  
hoppats på. Den allmänna opinionen i Finland var fientlig mot honom och hans retliga lynne  
gav anledning till förvecklingar med de ryska myndigheterna. En tvist med överbefälhavaren  
Bogdan von Knorring om en ämbetsvåning i Åbo blev orsak till en skarp varning från tsaren till  
de båda. Senare klagade Sprengtporten i ett brev till Speranskij över att ha blivit förbigången  
vid tillsättandet av kommitt?n för utarbetande av förslag till regeringskonselj men fick ett skarpt  
svar och varnades för obefogad inblandning i Borgå lantdags verksamhet. Med anledning  
därav begärde Sprengtporten sitt avsked som beviljades 17 juni 1809.
 
De sista åren av sitt liv tillbringade han i stillhet dels på sin egendom Hietala i närheten av  
Viborg, dels i Sankt Petersburg. 1809 blev han upphöjd till greve och innehade ett stort  
lantgods i vitryssland med 600 livegna bönder.
 
Ätten utgick på svärdssidan 1875.

[Bengt Nilsson]

Hej!
 
Sprengtporten är ett adligt namn, och i detta sammanhang bör det vara namnet på regementets överste.

[J. A. Rosén]

Hej!
Tänkte väcka liv i den här tråden för att se om någon fortfarande forskar på denne herre (som för mig är fm mm fm mf). Jag har gjort några fynd som möjligen kan av intresse och som jag gärna diskuterar!

Av generalmönsterrullorna för Sprengtportens regemente är Nils mönstrad första gången 1777, rymd 1779, åter mönstrad 1780 och förblir så till 1786 då han avskedas. Som redan nämnts i tråden kan man av dessa utläsa att han är född ca 1760 (möjligen 1761) i Skåne. I rullan 1786 finns ingen uppgift om hans civilstånd, men året före och dessförinnan uppges han vara ogift. Jag har också hittat honom omnämnd (bara till efternamnet) i en kommunionslängd i Landskrona garnisonsförsamling 1785.

Utifrån den födelsenotis som Anders kom över från Genarps socken 1790 fann jag till slut en artillerist Nils Löfwendahl vid Artilleriregementet i Stockholm som värvas 9 juni 1790. Denne Nils är gift och född ca 1762. I Svea artilleriregementes församling finns en notering vilken jag läser som ”f: at. gift i Lund”. Jag har dock inte hittat några uppgifter om vigsel, inflyttningsattester eller liknande där.  I nästa uppsättning generalmönsterrullor som uppförs 1793 är numret ersatt av en annan soldat utan omnämnande av Nils.

Från 1794 hittar jag en man som omväxlande kallas Nils, Niklas och Nikolaus Löfdahl i Livgardet till hästs församling resp. värvade regemente. Han är född i Skåne 1760/1761 och tituleras, utöver husar och gardist, också skräddare. Han gifter sig 1796 med Benedicta Monett, även hon född i Skåne och vars far är skräddare. Denna Nils avlider 1809.

Jag tänker mig att alla tre skulle kunna vara samma man baserat på att de har samma/liknande namn, födelseregion och -år, militärt yrke samt det faktum att inga av dessa tre tidslinjer överlappar varandra. Det förutsätter dock att Nils har blivit änkling två gånger och jag har ännu inte hittat några närmare uppgifter om vare sig Anna Maja Johansdotter eller Catrina i Dagstorp.