Södra Sveriges husförhörslängder

[Björn Hartman]

Jag har inte riktigt hittat svaret på en fråga som förbryllar mig lite (måhända har jag sökt lite dåligt). Är det så att jag lägger frågan i fel forum, flytta den gärna rätt.
 
Hur kommer det sig att södra Sveriges äldsta husförhörslängder (Skåne, Blekinge, Södra Småland, Södra Halland är de jag tittat i) ofta är yngre än exempelvis Mälarregionens? De härrör ofta från 1800-talets början och Mälarregionens från slutet av 1600-talet.

[Lars-Åke Johansson]

Björn
Enligt tidigare uppgifter härifrån Anbytarforum har jag fått veta att prästerna i södra Sverige, Lunds stift,    före cirka 1813 kastade tidigare husförhörslängd när en ny husförhörslängd hade upprättats.  
Jag har alla mina anförvanter i Skåne, men min släktforskning stoppar just för att jag heller inte kommer längre bakåt i tiden. Jag har blivit hänvisad till mantalslängder och får försöka fortsättsa den vägen.
mvhLars-Åke

[Annika Persson Szalai]

Hej Lars-Åke, jag har också alla mina anförvanter i Skåne, Bleking o Småland, och har stött på samma problem, så min fråga är, vad menar du med mantalslängder. Var kan jag finna dem ?

[Lars-Åke Johansson]

Annika
 Om Mantalslängder, läs detta http://sv.wikipedia.org/wiki/Mantalsl%C3%A4ngd
Mantalslängderna anger de personer som bodde på en gård och personernas ålder. Sedan får man själv beräkna deras födelseår och därefter söka i födelseboken.
 
Arkiv Digital har fotograferade mantalslängder för Blekinge, Kristianstad och Malmöhus län. Jag får hänvisa dig till dessa. Har själv knappast använt mantalslängder ännu.
mvh Lars-Åke

[Kristina Gunnarsdotter]

I korthet: Mantalslängder är detsamma som skattelängder. Det är alltså de skattskyldiga som tas upp här, inte barn, och hustrur står ofta utan namn. ArkivDigital har en del, men SVAR har alla mantalslängder fram till 1820.

[Gunilla T Smith]

Att husförhören skulle vara kastade stämmer inte, de är helt enkelt inte fotograferade ännu. Titta på Arkiv Digitals hemsida och se vad som finns.
 
Förutom mantalslängder finns det även många andra sätt att finna uppgifter som du saknar. Exempelvis domböcker från 1503, boupptecknigar från 1546.
 
Så nog kan du finna uppgifter om dina anförvanter. Lycka till!
 
Gunilla
 
Få se om länken kommer med ordentligt så här, annars får du knappa lite själv
http://www.arkivdigital.se/sources/2630#h5041
 
(Meddelandet ändrat av GTS 2013-10-18 22:06)

[Lars-Åke Johansson]

Gunilla
Jag protesterar mot ditt motargument. Jag fick detta svar från Eva Dalin här på AF tidigare.
Hej Lars-Åke.  
 
I Skåne är husförhörslängder sällan bevarade före 1800-talet.  
Det tycks varit vanligt att längderna kasserades efterhand som de blev inaktuella.  
De fördes ofta årsvis och sparades inte när en ny längd gjorts upp.  
MVH  
Eva Dalin
 
Gunilla- du tittar kanske på Katekisimilängderna , men de är inte lika med husförhörslängder.  Arkiv Digital har fotograferat alla kyrkböcker före 1896. AD fotograferar resterande nyare kyrkböcker. De kyrkböcker som saknas hos AD före 1896 finns således inteDessa kyrkböcker finns ju inte hos SVAR heller!!!
mvh Lars-Åke
 
(Meddelandet ändrat av larsakej 2013-10-18 22:56)

[Kristina Gunnarsdotter]

Vill man veta vad som finns bevarat i arkiven (fotograferat eller inte) tittar man i NAD (Nationell ArkivDatabas). Från AD finns direktlänkar till varje sockens arkiv. Där är det bara att läsa innantill.
 
Dessutom: När en bok börjar med nr 1 är det nummer 1.  
 
Jag förstår inte riktigt vad Gunilla menar. Frågan handlade ju om varför äldre husförhörslängder ofta saknas i just södra Sverige.

[Lars-Åke Johansson]

Den här frågan har kommit upp tidigare och här finns ytterligare ett väl genomarbetat svar
 
 
mvh Lars-Åke

[Elisabeth Thorsell]

Jag har forskat mycket inom Vadstenas område, och där finns ibland husförhörslängder från 1700-talet bevarade, men då i form av lösa lägg, alltså inte inbundna böcker.  
 
Det verkar som att man började föra längderna från omkring 1792 i bundna böcker, och då sågs de som värdefulla på ett annat sätt än en bunt lösa papper, som kunde används till litet av varje, när de inte var aktuella längre.

[Gunilla T Smith]

OK, jag ska försöka att förtydliga mig och besvara Björns fråga. Den gällde södra Sveriges äldsta husförhörslängder och varför de är yngre än exempelvis Mälarregionens;
 
Jag menar att det finns äldre husförhör än från 1800-talets början men de är inte fotograferade ännu.
 
Lars-Åke har fått uppgift om att ”prästerna i södra Sverige, Lunds stift, före ca 1813 kastade tidigare husförhörslängd när en ny husförhörslängd hade upprättats”. Och han har blivit hänvisad till mantalslängder i stället. Mantalslängder kan vara en väg men det är inte alltid som gifta kvinnor står med sina egna namn där. I en del fall namnges de först om de eventuellt blir änkor. Barnen står inte med förrän de blir skattskyldiga (fyllt 15 år?), precis som Kristina säger.
 
Lars-Åke har också fått uppgift om att längderna ”kasserades efterhand som de blev inaktuella. De fördes ofta årsvis och sparades inte när en ny längd gjorts upp”. Här vill jag passa på att nämna att i flera församlingar fördes längderna under kanske 1-5 år och sedan började man om på nytt igen, i samma längd. Man kan alltså finna samma gård/hus och personer flera gånger i samma volym, på ett flertal sidor, något man kanske inte alltid är observant på.
 
När det gäller Katekismilängderna så är jag införstådd med att de inte är det samma som husförhören.  
 
Kristina har ett bra tips om att titta i NAD, det är en sökväg som verkligen underlättar. Och hon har helt rätt i att ”när en bok börjar med nr 1 är det nummer 1”. (Här skulle vara en glad gubbe som jag inte lyckas få in, suck.)
Men märk väl att det gäller boken i den serien. I en annan serie kan det finnas en volym, i en annan serie, som avser en period som tidsmässigt var före den andra och då har denna nr 1, i sin serie.
 
Jag skulle vilja tipsa om en annan bra sökväg, nämligen DDSS, som har ett bra register över just östra Skåne.
 
Sammanfattningsvis vill jag alltså svara Bengt och alla er andra: Det finns äldre husförhör, de är bara inte fotograferade ännu.
 
Om det inte framgår vad jag menar föreslår jag att ni kontaktar Arkiv Digitals kundtjänst direkt och får mer exakta besked vad som gäller. Bättre än så här kan jag inte förklara, utan lägger härmed ner pennan.
Och jag lovar, jag har inga aktier i bolaget i fråga (glad gubbe här med, suck). Däremot abonnerar jag på både AD och SVAR för att de kompletterar varandra så bra.
 
Hälsar
Gunilla
 
(Meddelandet ändrat av GTS 2013-10-20 17:30)

[Anders Berg]

Hej Gunilla,
 
Du skriver flera gånger att Det finns äldre husförhör, de är bara inte fotograferade ännu.
 
Kan du ge något exempel på detta, genom en länk till NAD?
 
Det verkar helt osannolikt att ingen ännu skulle ha fotograferat en så vital källa som en församlings äldsta husförhörlängd.

[Lars-Åke Johansson]

Gunilla
Kallar du ditt senaste inlägg för sammanfattning? Det är ju bara en massa upprepningar av vad som skrivits i de senaste, cirka 10, inläggen. Jag ser inte att du presenterar något nytt!!!!!
Du nämner DDSS som en sökväg. www.DDSS.nu innehåller inga husförhörslängder överhuvudtaget, vilket den ursprunliga frågan gällde. DDSS innehåller födelse-, vigsel- och dödböcker för en stor del av Skåne och Blekinge, men är långtifrån heltäckande.  
 
Mvh Lars-Åke

[Kristina Gunnarsdotter]

Gunilla
 
När du kommer med ett så sensationellt påstående måste du ange var du sett detta. Länken till AD som du skickade med går till Malmö stads rådhusrätt...
 
Husförhörslängder ligger i A-serien.

[Gunilla T Smith]

Hej Kristina,  
 
jag har visserligen lagt ner pennan enligt ovan men måste ändå säga det stämmer att länken gick till Malmö stads rådhusrätt, som ett exempel på böcker med uppgifter från år 1502 i södra Sverige.  
 
Det skulle underlätta om Lars-Åke kunde precisera någon särskild församling han saknar uppgifter i.
 
Mvh
Gunilla

[Kristina Gunnarsdotter]

Gunilla
 
Att det finns äldre handlingar än de äldsta husförhörslängderna är ju ingen nyhet, men det du påstod var att det finns äldre husförhörslängder som ännu inte är filmade. Det vore ju en kanonnyhet om det vore sant!

[Lars-Åke Johansson]

Gunilla
Frågan gällde husförhörslängder i Södra Sverigeoch inget annat.
 Det finns andra vägar att söka sina fränder på, men alla andra vägar än husförhörslängder är betydligt mer svårframkomliga där husförhörslängder saknas, men att räkna upp alla alternativ som du försöker göra är inget svar på ursprungsfrågan.  
Jag hänvisar till övriga inlägg från Kristina, Anders, Elisabeth och mig själv ovan och anser diskussionen avslutad
 
mvh Lars-Åke

[Michael Lundholm]

Ang mantalslängder som komplement när husförhörslängder: I princip var detta längder som fördes årligen under 300 år och registrerade skattskyldiga för mantalspenningen. Men det var bara husföreståndarens namn som registrerades samt antal personer i hushållet av olika kategorier. Ibland kan man få mer information men det är enligt min erfarenhet mer undantag än regel. Säkerligen finns det också geografisk variation. beroende på tidsperiod upprättades (alt sparades) olika antal exemplar. Som mest tre. Ett som slutligen hamnade i Kammaren i Stockholm och som idag är ett eget arkiv i Riksarkivet, ett som återfinns i Landskontorens arkiv som förvaras på respektive Landsarkiv, och ett som (för socknarna på landet) återfinns i Häradsskrivarens arkiv som förvaras i respektive Landsarkiv. (Jag har sett påstående om att ett fjärde exemplar upprättades för sockenkistan men inte kunnat verifiera det och aldrig sett något sådant exemplar sparat.)  
 
Mantalslängderna i Riksarkivet är digitaliserade och finns via Riksarkivets digitala portal samt är heltäckande i meningen att allt som finns  är digitaliserat. AD fotograferar såväl Landskontorens och Häradsskrivarnas exemplar, men där är inte allt fotat ännu. Brand, möss och hårdhänt gallring (tex i Stockholms stad) gör att man oftast har i vart fall ett exemplar för varje år. De olika serierna kompletterar alltså varandra. Stockholms stad är dock en specialare och där är man hänvisad till Överståthållarämbetet för uppbördsärenden. Kamrerarexpeditionen som förvaras på Stockholms stadsarkiv. Det finns dock bara ca 20 år bevarade från 1700-talet och respektive år är oftast inte geografiskt heltäckande. Finns digitaliserat hos RA.
 
Vill man läsa mer rekommenderas den populärt hållna Mantalslängderna & släktforskaren av Håkan Skogsjö. Den verkar vara slut hos förbundet. Eftersom Håkans skrift var ett specialnummer av Släkthistorisk forum (nr 2 1989) återfinns den dock på denna DVD hos förbundet för 200 kr. Då får man hela ShF utgivning tom 2010 på köpet. Vad jag förstår planeras en ny handbok av Håkan om mantalslängder. Har man inte hållt på med mantalslängder tidigare rekommenderas Håkans skrift innan man startar. Vill man veta allt om det regelverk som styrde mantalsskrivningen och hur det förändrades genom århundradena så rekommenderas  G. Lext Mantalsskrivningen i Sverige före 1860.

[Kristina Gunnarsdotter]

En språklig synpunkt bara angående begreppet digitalisera:
 
Mantalslängderna är inte digitaliserade, bara fotograferade (liksom kyrkböckerna). Hade de varit digitaliserade skulle uppgifterna vara sökbara i en databas, som folkräkningarna t ex.

[Michael Lundholm]

Ordet digitalisering används i dessa sammanhang med bredare innebörd än vad du hävdar Kristina; se t.ex. artikel i Wikirötter.

[Kristina Gunnarsdotter]

Jag vet att det används i en vidare betydelse, men det gör inte begreppet tydligare. Jag tror att många (t ex nybörjade på detta forum) inte förstår skillnaden mellan att göra text tillgänglig som bild och att dessutom texttolka den (med OCR) och göra den sökbar.  
 
Men nu blev det mer under fel rubrik...

[Tommy Petersson]

Då späder jag på...
 
Om man gör fotograferad information sökbar i en databas säger man, om man vill vara tydlig, att man indexerat informationen. Digitalisering säger bara att bilden gjorts digitalt lagringsbar.