Nämndemannasläkter i Njurunda 1500- och 1600-talet?

[Karin Desirée Granqvist]

Hej,

jag har en kombinerad släktforsknings/bygdeforskning och historisk fakta-fråga.

Historikern Marja Taussi Sjöberg menar att i Njurunda var 1500-talets nämnd på tingen inte permanent, nämndemännen skiftades ofta ut och inga speciella släkter stod fram som speciella nämndemannasläkter från välbärgade bondesläkter (källa: Marja Taussi Sjöberg, Rätten och kvinnorna. Från släktmakt till statsmakt i Sverige på 1500- och 1600-talet, Stockholm 1996, s. 47-49.)

Är Taussi-Sjöbergs påstående korrekt stod förhållandet med nämnderna i direkt motsats till hur nämnderna var uppbyggda i Väster- och Norrbotten.

Redan på 1500-talet var nämndemännen vid de två nordligaste länens tingsrätter från de mest förmögna bondesläkterna av hemmansägare varav en stor del - ungefär hälften av nämndemännen - var birkarlar och (lands)köpmän. Dessa släkter blev senare borgare i städer från Torneå i norr ända till Stockholm i söder medan släktleden i tingsrätterna på landsbygden fortsatte inom släkter med nämndemän.

I Piteå socken finns t.ex. ett hemman med namnet "Rohla" från ordet "rådsla" alltså att råda, att bestämma, och från den gården kom nämndemän ifrån under en tidsperiod på sekel.

Jag är själv släkt med 1/3-del upp till hälften av alla nämndemän från 1539 upp till slutet av 1700-talet i Piteå socken. Det hänger naturligtvis ihop med ståndssamhället, att nämndemannasläkter gifte sig med andra nämndemannasläkter. ibland är jag släkt med en nämndemannadotter som inte gifter sig med en nämndeman men där hennes bror fortsätter nämndemannavärvet efter deras pappa.

Men i Njurunda var det inte så enligt Taussi Sjöberg. Fast vad jag vet har hon inte gjort någon djupare undersökning av personerna i socknen, utan mer en uppskattning - hon var en av mina professorer. Fast hon kan ju ha haft rätt ändå. Jag vet inte om hon använt någon annan källa till saken om Njurundas nämndemän i sin bok, men den källan är inte utsatt.

Fast finns det någon här på Anbytarforum som mer exakt vet hur det såg ut gällande Njurundas nämndemän på 1500- och 1600-talen? Bestod tingen av män som skiftades ut ofta och ingen tillhörde en och samma släkt? Eller bestod tingen av nämndemän där nämndemannavärvet gick i 'arv' från far till son eller där särskilda släkter stod fram som nämndemannasläkter ex. via en man, en farbror, en farfar, en morfar?

Jättetacksam för svar. Och tack på förhand.

Med vänlig hälsning,
Desirée G.

[Karin Desirée Granqvist]

Hur hänger det här ihop?

Här är Älvsborgs lösen 1571 Njurunda socken. Vem var Sigurad Jonae? Länsmannen? Prästen?

Tacksam för svar.

[Per Sundin]

NNja, om det fanns speciella nämndemannasläkter kan jag inte svara på. I Ångermanland som jag känner till bättre så kan jag med säkerhet säga att så var inte fallet. En omständighet som gjorde att det inte blev så var att en nämndeman skulle vara skuldfri och med en fläckfri vandel. Detta kan ha varierat över generationerna. Säkert var förhållandet liknande i Njurunda.
Vad gäller Sigvardus Jonae så var han mycket riktigt kyrkoherde i Njurunda 1553-76.

[Karin Desirée Granqvist]

Jättemycket tack för det. Då vet jag hur det stod till där.

Tack också för informationen om vem Sigvardus Jonae var.

Vad gäller nämndeman syns det i domböcker i Norrbotten, det län jag kan mest om vid sidan av Dalarna, är att de som fick bli nämndemän var de som hade 'ett gott namn och rykte' och var bofasta. Ibland hette det, främst i städernas rådstugurätter i Norrbotten, att männen som blev rådmän måste ha levt "ett vackert leverne" sedan barnsben. Jag tänker att 'vackert leverne' betydde att ha följt budorden, förutom att vara bofast och gått i kyrkan.

Jättetack för all information!

Mvh