Elsa Olofsdotter Skats (1725) på Råå fiskeläge, Raus

[Markus Gunshaga]

Tillfällighetsfynd 1725 rörande hustrun Elsa Olofsdotter Skats på Råå fiskeläge i Raus socken:
 
Göta hovrätt. Huvudarkivet, vol. BIIa:31 (brottmålsutslag 1725), ärende nr. 91.
”TingzRättens utj Luggude Harad ransakning öf[w]er Elsa Olufs dotter Skatz på Rås Feskeläye, hwilcken 1mo: af Anders Tomeson dersammastädes blif[w]it anklagad, för dett hon sagt des hustru wara wållande att hon eij kunnat få smör; 2do: har Cronolänsmannen Möllerström henne tilltalt för det hon emot Höga Öf[w]erheten och des betienter der neder i landet, fält oanständige ord och uthlåtelser, som genom fierdingzmannens Gabriel Ohlsons Edel. witnesmåhl och den jäf[w]ade pigans Kirstina Larsdotters öf[w]erensstämmande blif[w]it bestyrkt. 3tio: är Elsa Skats af Per Ohlson instämder, för dett hon honom beskylt att haf[w]a hotat henne det Råsboerne skulle brenna up des huus som hon tillstått, men eij kunnat bewijsa. 4to: kärar förafskedade Fendricken Magnus Lybeck till berörda Elsa Skats, för dett hon honom tillagt att öf[w]erpracticerat en Öf[w]erste ifrån denna sijdan, och derföe bekommit en grå klädesRåck samt 40 Dr Smt uti penningar, hwartill Elsa wähl berättat Jonas Andersson warit angif[w]are och des sagesman, men han som med intet skiähl eller witne härtill är öf[w]ertygad, anständigt nekar. 5to: Pigan Gunnilla Larsdotter instämt Elsa Skats, för dett hon henne beskylt att haf[w]a slagit sin moder, hwilket Elsa annorlunda sedan sökt förklara. Heremoth har åter uppå Elsas angif[w]ande Cronobetienterne för dett första anklagat Fendricken Lybeck, för dett han skall hysat och öf[w]erhulpit en Inspector till andra sijdan, Hÿphauff benämbd, som skall hoos sitt Härskap råkat i Ballance, hwilket så wida blef[w]it bestyrkt, som berörde Inspector öf[w]erkommit, och Fendricken des häst på landet försåldt, men widare skiähl till Fendrickens öf[w]ertygande, har eij kunnat bijbringas; För dett andra äro förafskedade Ryttaren Jonas Anderson och Fiskaren Lars Swenson angifne att haf[w]a öf[w]erfördt en Swensk Gardieskarl Swen Mårtenson Holm, och för dett 3die Elsa äf[w]en berättat att fendricken Lybeck, Jonas Anderson och Anders Thomasson skohla inne på andra sidan haf[w]a intagit och sedermera under wägen förkommit 2ne Danska karlar, hwilka måhl doch eij heller äro med några bindande skiähl eller witne bewiste, Fördenskull ehuruwähl TingzRätten nogsamt funnit dett desse af Elsa Skats angifne Personer, såsom uti intet måhl förwunna, böra för desse tillwitelser frijkennas, likwäl som emoth Kongl. Rättegångs Processens 20. §. TingzRätten icke är befogad öf[w]er slika bråttmåhl, som böra räcknas under Crimina Læsa Majestatis sig att uthlåta, och Elsa Skats för sitt obetänksamma utlåtande emot Höga Öf[w]erheten torde till ett slickt grofft förseende blif[w]a förfallen; Ty har TingzRäten detta altsammans Kongl: Rättens afgiörande understält.
     Resolutio Såsom all dom bör enl:t DomareReg: 35. §. med uppenbara Skiähl och bewis befästas, och Elsa Olufsdotter emot des inständige förnekande eij widare är förwunnen, att haf[w]a emot Höga Öf[w]erheten eller des betienter uti oanständige ord och uthlåtelser utbrustit, än hwad fierdingzmannen Gabriel Ohlson witnat, aldenstund Kirstina Larsdotter, såsom Jäfwad eij kan i detta måhl någor bewis genom sin berättelse åstadkomma; ty kan Kongl: Rätten wid så befundne omständigheter Elsa Skats eij heller fälla, uthan hwad de öfrige tillmählen angår, hwarföre berörde Elsa Skats är worden tilltalter, så hänwisas de till TingzRätten, som enl:t Lag och Kongl: Förord:r har sig deröf[w]er behörigen att uthlåta.
     Jönkiöping d. 24 Maj 1725.     J: Clerck
Gudmundus Nordhbergh.     Samuel Auséen.     Carl G: Silfversparre.
B: Bering.     Åke Soop.    Joh: Stenholm”.