Godsägare

[Leo Rönnberg]

Hej,

Jag undrar om det som skiljer en godsägare från en bonde är gårdens skattenatur. Var ägaren av ett frälsehemman godsägare, men ägaren av ett skattehemman bonde?

Som exempel kan nämnas adelsätten Måneskiöld på Tjörn, som bodde på Olsnäs, som 1694 reducerades till skattehemman. Blev de per automatik bönder därefter? Brukade en godsägare själv jorden eller arrenderade han den till andra att bruka?

[Lennart Altin]

Det är nog Säteri med adelsprivilegier som är svaret på frågan.

https://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%A4teri

Frälsehemman blev indragna i reduktionen och blev Kronohemman.
Sedan kunde Kronan sälja Hemmanet, ett så kallat skatteköp som gjordes av Kammarkollegiet.

Kronoskatte om en bonde köpte och Frälseskatte om en adelsman köpte Kronohemmanet.

[Leo Rönnberg]

Men jag märker nu, att även ägaren av ett skattehemman måste kunna vara godsägare, som exempel släkten Brems, också på Tjörn, där stamfadern ägde skattehemmanet Toftenäs. Gården gick i arv men senare generationer var bönder snarare än godsägare. Stamfadern var borgmästare och hans son lagrättsman. De bör ha varit godsägare, men inte bönder.

[Jörgen Tollesson]

Godsägare är inget formellt/kameralt begrepp. Det är alltså inte om någon är "godsägare" eller inte som t.ex. avgör vad jordeboksskatten (räntan) är för dennes gårdar. Och inte heller spelar det någon roll om "godsägaren" är adlig eller inte. Det är kort sagt en smaksak vem som ska kallas godsägare.

Så om en storbonde, som äger flera gårdar, vill vara lite 'finare' än sina grannar, så kan han alltså kalla sig "godsägare" om han vill - men det innebär ju inte att han inte också är en bonde om han själv brukar den gård där han bor.

Jag kan tillägga, angående Bremsarna, att en norsk lagrätteman är (ungefär) detsamma som en svensk nämndeman, så den som var lagrätteman var absolut bonde.