Fabricius, Hans

[Paul Bergström]

Hej igen!

Och nu när vi ändå är inne på potentiella släktningar till Christopher Lundgren och hans hustru Agneta Fabricia, så kommer här lite om klockare i Vellinge Hans (Johan) Christiansson Fabricius/Fabraeus. Detta är relaterat till Christopher Lundgren, men kanske admin vill flytta det till släkten Fabricius?

Bifogad bild från Domkapitlets i Lund FIIe:13 visar att Hans Fabraeus redan är förordnad till klockare av Domkapitlet i Lund redan innan denna skrivelse från den 17 februari 1715, men att förordnandet sannolikt behövde befästas av sockenmännen i pastoratet innan det s.a.s. vann laga kraft.

Därav har Hans Fabraeus bett undertecknarna att för honom "gå i borgen och löfte". Undertecknarna är samtliga från Lund. Klensmeden Christian Arvidsson, grovsmeden Nils Olsson samt [stadsfiskal] Wilhelm Nilsson.

Enligt Domkapitlets protokoll så förordnad Hans Fabraeus som "skoldiscipeln från Lund" och här dyker personer från Lund upp och borgar för honom. Det finns en del som talar för att han kan vara född eller uppvuxen i Lund.

Grovsmed Nils Olsson är gift med en Margaretha Christiansdotter vid den aktuella tiden. Kan det vara en syster?
Kan det helt enkelt vara så att klensmed Christian Arvidsson är fadern? Modern är i så fall Marna Sörensdotter.
Wilhelm Nilsson är gift med en Margaretha Sörensdotter. Kan han vara mosterman?

Kanske någon kan fylla på lite här?

/Paul

[Markus Gunshaga]

Väldigt intressanta dokument, Paul! Detta överensstämmer med vad jag själv fått fram, och det enda egentliga tillägget är att jag funnit Nils Aschengrens klockarfullmakt som hänger samman med vad som sägs i klockarmålet. Fullmakten är undertecknad av biskop Jonas Linnerius i Lund 1720 3/5, och den har av någon anledning hamnat bland äktenskapsmålen för januari till juni 1720 (om man utgår ifrån att placeringen inte är ett misstag kan ju anledningen vara ett tilltänkt äktenskap med företrädarens dotter, även om detta inte sägs rakt ut). I fullmakten får man veta att gamle klockaren i Tygelsjö och Klagstorp, Hans Danielsson, ”öfwer sin ålder och siukdom sig beswärar, at han eij widare förmår sin anförtrodde klockare tienst wid bemälte församlingar förrätta”, såsom han ock haft konsistoriets tillstånd och tillåtelse att någon tid vara förunnad med en substitut, f. d. discipeln vid skolan i Lund och sedermera substituten vid Stora Harrie och Virke, Nils Trulsson, som för sin trohet och flit i anbefallda ärenden den tid han varit vid Tygelsjö församling ”godt wittnesbörd gifwer, och förhoppning, til at än wijdare kunna anförtros, det som mera war”. Av den anledningen hemställde klockaren Hans Danielsson till biskopens och vederbörandes behag ifall Nils Trulsson kunde till succession vid klockarkallet i dess ställe höggunstigt befordras, ”altså emedan han uthi det med honom hållne examie [sic!] och förhör, så wähl uti sången, som andra behörige stycken til sin Christendoms kundskap, skickelig befunnen, i anseende til det som förbemält är” (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIf:39, sid. 160f).
 
När det gäller klockaren Erland Nilsson (född ca 1635, begravd 1717 26/3 i Bosarp) så har jag antecknat att han var klockare i Stora Harrie från omkring 1655 till 1677 då han 18/12 fick biskopens fullmakt på klockarsysslan i Bosarp, som han behöll till sin död. Jag har inte funnit några anteckningar i Lunds domkapitels arkiv om att han ska ha alternerat mellan de bägge klockarsysslorna, men med tanke på att en Erland Nilsson ju i jordeböckerna 1714–1715 sägs inneha Stora Harrie nr. 7 trots att denna gård anges vara ett öde klockarebol i mantalslängden 1711 så funderar jag på om Stora Harrie nr. 7 kan ha varit hans egen gård som han behöll även efter att han blivit klockare i Bosarp? Klockare i Stora Harrie var nämligen omkring 1691–1717 en Per Nilsson som bebodde Stora Harrie nr. 29.

[Markus Gunshaga]

Hypotesen kring Hans (Johan) Fabricius / Fabraeus låter väldigt intressant, Paul! För när jag nu dyker ner i mitt forskningsprojekt kring Lunds befolkning kan jag konstatera att jag sedan tidigare har kommit fram till exakt samma slutsats som du – stadsfiskalen Wilhelm Nilsson (själaringning 1730 25/9 i Lund) var gift med Margareta Sörensdotter (döpt 1672 14/4 i Lund, själaringning 1733 18/1 i Lund) medan grovsmeden Nils Olsson (själaringning 1740 28/11 i Lund) var gift med Margareta Sörensdotters systerdotter Margareta Christiansdotter (döpt 1681 11/12 i Lund, själaringning 1739 30/9 i Lund), som i sin tur var dotter till klensmeden Christian Arvidsson (själaringning 1716 23/1 i Lund) och Marna Sörensdotter (född ca 1655, själaringning 1730 29/4) – ett par som även hade sonen Hans, född 1691 10/7 i Lund, som jag ännu inte lyckats ”ta död på” – men som ju passar väldigt bra in på Hans (Johan) Christiansson Fabricius / Fabraeus, som då måste ha tagit sin faders latiniserade yrke som efternamn, och som alltså lät sin far, svåger och mosterman gå i borgen för honom.

[Markus Gunshaga]

Jag roade mig med att undersöka denna släkts barndop i Lund runt 1707–1715, där jag i varje fall gjorde ett fynd – när grovsmeden Nils Olssons och Margareta Christiansdotters dotter Justina döps i Lund 1712 6/6 är en av faddrarna ”Hans Fabræus”.

[Paul Bergström]

Hej Markus!

Bitarna faller på plats :-)

En annan omständighet att det dröjer tills 1720 för Nils Trulsson Aschengren är nog hans ålder. Föräldrarna gifter sig 1698 i Lund och är han född 1699 så behöver han nog avvakta sin 21-årsdag både för att vigas och att bli ordinarie klockare (även om han undertecknar handlingar redan i december 1719).

I Stora Harries mantalslängd för 1711 så noteras inte Per Nilsson på N:r 29 som klockare, medan N:r 7 noteras som "klockarebohl öde". Det finns ej heller något klockaremål rörande Per Nilsson i Stora Harrie efter 1698. Före Per Nilsson på N:r 29 så har det fram till mtl 1709 noterats "Kl" framför hans namn. Det förkortningen finns inte i mtl 1711. Förmodligen har Per Nilsson avträtt omkring 1710.

I jordeboken 1714 har en Erland Nilsson dykt upp på N:r 7. Det står inte rakt ut att han är klockare, men han bor ju på klockarboligen. Erland och Per kan ju vara bröder?

Och varför skulle Nils Trulsson ta sig från Västra Klagstorp upp till Stora Harrie? Är Erland hans morbror?

Om vi sedan kikar på Hans Fabraeus så finns ett par saker till.

Förmodligen har klensmed Christian Arvidsson ytterligare ett barn. Dottern Maria Christiansdotter som sedermera blir gift med domkyrkoklockaren [!!!] Johan Reinholtz.

Deras första barn är Daniel född den 26 maj 1712. Ett dopvittne är studiohus dom Johannes Ringius. Jag är ingen fena på latin, men studius/studiohus kan betyda "student" eller "flitig student". Nästa ord "dom" vet jag inte riktigt hur jag ska uttolka, men Johannes Ringius kan möjligen hänsyfta på ringning av klockor. Alltså en flitig student som kanske var Reinholtz hjälpreda. Det skulle kunna vara hans svåger Hans Christiansson som då ännu inte tagit namnet Fabraeus ( klensmed på latin = faber ferrarius ).

/Paul

[Paul Bergström]

Oj, nu ser jag att Johannes Ringius även dyker upp i notisen med Hans Fabraeus. Då är det två olika personer.

/Paul

[Markus Gunshaga]

Det stämmer, Paul! Jag har funnit sammanlagt tio barn, varav jag lyckats följa tre till vuxen ålder (fyra, om man räknar med Johan Fabraeus) medan fyra tycks avlida i späd ålder och sönerna Arvid och Sören försvinner ur källorna – såvida de inte också antog släktnamnet Fabraeus? Detta är vad jag hittills forskat fram:
 
Christian Arvidsson, klensmed, själaringning 1716 23/1 i Lund. Gift 1680 19/10 i Lund med Marna Sörensdotter, född omkring 1665, själaringning 1730 29/4 i Lund, dotter till borgaren i Lund Sören Jönsson och Karna Jacobsdotter.
Barn, födda i Lund:
1. Margareta Christiansdotter, döpt 1681 11/12, själaringning 1739 30/9 i Lund, gift hemma 1703 15/4 i Lund med grovsmeden i Lund Nils Olsson, själaringning 1740 28/11 i Lund.
2. Anna Christiansdotter, döpt 1683 5/4, sannolikt död späd i Lund.
3. Anna Catharina Christiansdotter, döpt 1684 14/9, sannolikt död späd i Lund.
4. Sören Christiansson, döpt 1686 18/4, sannolikt död späd i Lund.
5. Anna Catharina Christiansdotter, döpt 1688 25/1, möjligtvis död späd i Lund.
6. Maria Christiansdotter, döpt 1689 20/10, död 1754 2/8 i Lund, gift hemma 1711 13/6 i Lund med domkyrkoklockaren i Lund Johan Reinholtz, död 1729 16/5 (enligt bouppteckningen), själaringning samma dag i Lund.
7. Hans Christiansson, född 1691 10/7 = Johan (Hans) Fabraeus.
8. Arvid Christiansson, född 1693 18/3, sedermera icke anträffad.
9. Catharina Christiansdotter, född 1695 24/5, själaringning 1745 9/2 i Lund, gift hemma 1714 8/6 i Lund med akademigrovsmedsmästaren Ola Jockumsson, född 1689 30/8 i Lund, död 1745 17/12 (enligt bouppteckningen), själaringning samma dag i Lund.
10. Sören Christiansson, född 1697 21/1, sedermera icke anträffad.

[Markus Gunshaga]

När det gäller Per Nilsson så hittar jag honom första gången som klockare i Stora Harrie by i 1691 års mantalslängd, men han tycks ha varit en orolig själ och anklagades redan i december 1692 för ”otillbörligt” beteende och hotades därför med avsättning från klockarsysslan om han inte slutade leva oskickligt mot kyrkoordningen och försumma sin tjänst (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. BI:5, 1691–1692). Ett mål vid Harjagers häradsrätt 1698 14/2 (§ 10) handlar om hur Per Nilsson bråkar med byborna angående skador på hans råg, och 1708 10/2 hölls det rättegång vid samma häradsrätt angående att Per Nilsson ska ha gjort sig skyldig till ärerörige skällsord, varvid han dömdes att böta 3 daler silvermynt till treskiftes ”med åthwarningh at taga sigh för een slijk obetencksamheet hedan efter better till wahra”.
 
Jag finner därefter inga anteckningar om Per Nilsson i Lunds domkapitels protokoll förrän 1718 27/8, 17/9 och 11/10 då konsistoriet meddelar att den tillträdande klockaren Johan Törning skulle få åtnjuta pingstoffret och övriga tillfälliga inkomster medan klockaren Per Nilssons änka Christensa skulle uppbära hela den ordinarie inkomsten från Stora Harrie klockarsyssla. Ett sådant ”nådår” till änkan brukade räknas från makens dödsdatum till och med den 1 maj året därpå, och eftersom Johan Törning fick fullmakt i juli 1718 bör alltså Per Nilsson ha avlidit senast under försommaren 1718.
 
Jag har sett några exempel i Lunds stift under 1600- och 1700-talet på att klockare som misskötte sig, men inte så pass grovt så att det kunde leda till avsättning, tvingades dela klockartjänsten med en substitut, i synnerhet om den ordinarie klockaren hade hustru och barn att försörja. Kanske var så fallet även här, vilket förklarar hur änkan kunde uppbära inkomsterna så sent som 1718 trots att maken tycks ha ”avsatts” runt 1709?
 
Tyvärr har jag inte lyckats hitta klockaren Per Nilssons ursprung, men en märklig ledtråd är att hans änka plötsligt kallas ”Christentza sahl. Peter Becks” i Lunds domkapitels protokoll 1718 17/9, där man även kan läsa att en stämning hade sänts iväg till hennes son i Landskrona, inspektorn Ebbe Finerus (begravd 1729 21/9 i Helsingborg); han var kronolänsman i Stora Harrie då han blev inspektor över strandridarna i Skåne, Halland och Blekinge, och slutade sina dagar som kontrollör och förvaltare vid Stora sjötullen i Helsingborg (Kammarkollegiet Ämnessamlingar: 16 Kammarkollegiet Löneavräkningar 1620-1680, vol. 50:4, Tullstaten efter 1680; Gunnar Bergström, Stora sjötullen & lilla tullen… 1958, sid. 47f).

[Paul Bergström]

Christian Arvidsson, klensmed, själaringning 1716 23/1 i Lund. Gift 1680 19/10 i Lund med Marna Sörensdotter, född omkring 1665, själaringning 1730 29/4 i Lund, dotter till borgaren i Lund Sören Jönsson och Karna Jacobsdotter.

Kan möjligen Marna Sörensdotter vara syster till klensmeden Jöns Sörensson i Lund (gm Maria Nilsdotter) som bl.a. döper till Jacob? Flera av hans barn tar namnet Roos.

/Paul

[Markus Gunshaga]

Det stämmer, Paul! Klensmeden Jöns Sörensson (född omkring 1662, själaringning 1730 18/4 i Lund) var son till borgaren Sören Jönsson och Karna Jacobsdotter, och som du säger tog de flesta av hans barn efternamnet Roos. Det gjorde även deras kusin, alltså deras faster Margareta Sörensdotters enda överlevande barn Sören Wilhelmsson Roos (1702–1782) som blev skräddarmästare i Lund, och som för övrigt gifte sig med Cecilia Catharina* Risbeck (1699–1772) vars svåger domkyrkoklockaren Johan Reinholtz ju var gift med Sören Wilhelmsson Roos’ kusin Maria Christiansdotter.

[Markus Gunshaga]

Ett annat sammanträffande är förresten att Sören Jönsson även hade dottern Kerstina Sörensdotter (född omkring 1663, själaringning 1728 14/5 i Lund) som var gift med akademisnickaren Jeppa Hansson (själaringning 1731 16/4 i Lund); denne var ju bror till vår gamle bekant Truls Hansson i Västra Klagstorp (se bouppteckningen efter deras bror Per Hansson i Lund 1719) – så om alla släktled är korrekta var alltså klockaren Johan (Hans) Fabraeus kusin med klockarhustrun Agnes Fabricias svärsons farbrors hustru. Som vi konstaterat finns det väl antagligen inget gemensamt ursprung för Fabraeus och Fabricius, men det var ändå lite lustigt att det faktiskt finns en släktkoppling – om än väldigt tunn genom ett antal ingifta led