Bengt Jonsson (f. ~1712, d. 1760-06-07 Likenäs, Dalby)

[Richard Bengtsson]

Bengt Jonsson f. 1712, d. 1760-06-07 Likenäs, Dalby

Enligt FamilySearch (KZ6K-B8V) så är Bengts föräldrar Jon Olofsson (f. ~1675, d. 1761-02-06 Likenäs, Dalby) och Marit Mattesdotter (f. ~1680, d. 1759-02-12 Likenäs, Dalby).

Jag försöker hitta kopplingen mellan Bengt och dessa föräldrar, men jag har stött på problem.

I födelseboken så verkar årtalen runt 1712 vara borta
Dalby kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VA/13081/C/1 (1694-1755), bildid: C0036870_00097, sida 160 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0036870_00097)
så jag kan inte verifiera släktskapet på det sättet.

Jag hittar Bengt Jonsson med hustrun Ingierd Andersdr (f.1720/1717-09-17) i den näst äldsta husförhörsboken (gård 7 ?)
Dalby kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VA/13081/A I/2 (1751-1756), bildid: C0036841_00034, sida 22 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0036841_00034)

Jon Olofsson och Marit Mattesdotter hittas sidan före (gård 6?)
Dalby kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VA/13081/A I/2 (1751-1756), bildid: C0036841_00033, sida 21 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0036841_00033)

Men det finns ingen uppenbar koppling mellan dom.


Paret Bengt och Ingierd vigdes 1741-01-01 i Likenäs, Dalby och i Mantalslängden från 1741 kan jag tycka mig läsa Bengt Jonsson på rad 8 i Likenäs, och Jon Olsson på Rad 7
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Örebro län, SE/RA/55203/55203.19/99 (1741), bildid: A0003221_00428, sida 851 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003221_00428)
Är detta en antydan till far/son förhållande att dom är antecknade i anslutning till varandra, eller speglar det bara gårdsnummer 6/7?


När jag letar i den äldsta husförhörsboken så hittar jag varken Bengt Jonsson eller Jon Olofsson i Likenäs, eller har jag bara missat dom?
Dalby kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VA/13081/A I/1 (1716-1743), bildid: C0036840_00367, sida 21 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0036840_00367)

Jag har lite svårt att tyda denna husförhörslängd, jag förstår inte riktigt hur den är strukturerad.
Klart är det att gården är längst till vänster, sen kommer huvudmannen, men vilka är angivna i kolumn tre? boende hos huvudmannen?
Varför finns dom på så många olika sidor? Är det olika årtal?


I vigselboken hittar jag inte heller några ledtrådar om släktskap
Dalby kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VA/13081/C/1 (1694-1755), bildid: C0036870_00131, sida 226 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0036870_00131)


Är det någon som har forskat på dessa personer som har rett ut släktskapen?
Vore jättetacksam om någon har information som skulle kunna ta mig vidare i detta släktled.

/Richard

[Margaretha Axelsson]

AI:1 hf 1716-43 uppdelat för olika år, Jon Olofsson finns med från 1720 b 46 fram till 1739-40 bild 305/s 15 Anger bara gård och brukare + pigor o drängar, inga barn tyvärr.
Mtl börjar 1730 då står Jon Olofsson i Likenäs som nämndeman 11 (=med h), mtl 1735 Jon Olofsson 11 2 söner, samma 1738-40, mtl 1741 med 1 son 1 dotter, nästa rad Bengt Jonsson 11
AI:2 s 21 Nr 6 Jon Olofsson o h Marit Mattsdr, s Olof Jonsson f 1709, s 22 son Lars Jonsson f 1726  ant förs under nr 6 och h Karin Jonsdr f 1720
under Lars Jonsson står Helga Jonsdr f 1723 och dotterdotter Sigrid Olofsdr f 1743
Sen kommer på nr 7 Bengt Jonsson o Ingierd Andersdr och deras barn.


Bengt o Ingierds barn Anders 1744 24/1 C:1 103 dop h Marit Mattsdr bl a, d Kierstin 1747 1/6 s 111 dv h Marit Mattsdr, d Brita 1749 12/10 s 121, s Lars 1754 28/1 s 147 sen saknas fb för de senare födda. Det stör mig att det bara är Jon Olofssons hustru och varken Olof eller Lars som är dopv. Om Marit vore Bengts mor tror jag inte hon varit dopv. Vanligast att syskon och grannar var vittnen.

Fb 1743 s 101 var p Helga Jonsdr i Likenäs dopv till Halfward Mattsson, son till Matts Månsson i Likenäs. Hon kan vara dotter till Jon Olofsson.


Hoppas du kan få tag i bouppteckningen efter Jon Olofsson. Bevis behövs för att stärka misstanken om att Bengt var hans son.
Det finns en Bengt Jonsson f 1711 21/11 i annexförsamlingen Norra Ny.

[Margaretha Axelsson]

Bengt Jonssons hustru Ingierd Andersdr var enl vb från Likenäs 1741 Jag tror du hittat rätt Ingerd Andersdr f 1717 17/9 C:1 s 35 dotter till Anders Markusson o h Britta Eriksdr i Likenäs
Dopv Jöns Andersson och Jon Olofsson ib. (anges f 1720 i hf, men det finns flera felaktigheter i kyrkböckerna här.)


Vb 1716 24/6 C:1 s 221 Anders Markusson i Lykenäs o Brita Eriksdr i Malung sn, Dalarna.


Sen har prästen skrivit Per Markusson o h Brita Eriksdr i Likenäs när syskonen föddes. Det finns ingen Per Markusson utan Anders Markusson i AI:I  tex 1722 bild 65/ s 11, 1724-27 b 85/s 9
Trol syskon: Markus Persson 1720 10/2 C:1 s 41 i Likenäs dopv Jon Olofsson, Ingeborg Persdr 1722 7/4 C:1 s 45(! eftersom prästen skrivit fel förnamn på fadern)
Föräldrar Per Markusson o h Britta Eriksdr i Likenäs.


Db 1723 C:1 s 167 Brita Jonsdr (!!) i Likenäs, född i Malung, gift med Anders Markusson i Likenäs år 1716, död d 19 juny efter 1 års krankdom 36 år
Anders gifte om sig men finns inte i hf 1729-30. Åter 1739-40. bild 305/s 15.
AI:2 s 20 Anders Markusson f 1780 o h Ingerd Pehrsdr f 1698, s Per Andersson f 1734,d Ingeborg Andersdr f 1722, d Kierstin Andersdr f 1730. (Per o Kierstin ej i Dalby fb)


Db 1757 E:1 s 5 Likenäs gifte gl Anders Markusson som warit mäst blind i 5 år af ålderdomsbräcklighet med tilstötande hosta och styng död d 4 Nov begr d 6 ålder 75 år.
Db 1760 E:1 s 13 Likenäs Enka Ingärd Persdotter död af ryggwärk _ tilstötande ålderdoms svaghet d 12 julû begr 20 gl 66 år 2 m

[Richard Bengtsson]

Tack för din hjälp Margaretha!

Jag har letat igenom alla bouppteckningar i Älvdals häradsrätt men hittar ingen sådan för Jon Olofsson, med reservation att jag har lite svårt att tolka skrivstilen.
Om han var nämndeman så borde det rimligtvis finnas en bouppteckning?

FB i Norra Ny 1711 nämner Jon Persson och Britta Olofsdotter som föräldrar, men det står ingen födelseplats.

Jag antar att det spåret tar slut där om ingen ny källa skulle dyka upp, med en endast en svag koppling mellan Jon Olofsson och Bengt Jonsson.


Jag har däremot hittat jag en bouppteckning för Anders Markusson år 1762(!) 14 October.
Älvdals häradsrätt (S) FII:3 (1757-1766) Bild 101 / sid 195 (AID: v48154.b101.s195, NAD: SE/VA/11047)

Tyvärr har jag även här svårt att tyda texten, men på sista sidan
Älvdals häradsrätt (S) FII:3 (1757-1766) Bild 103 / sid 199 (AID: v48154.b103.s199, NAD: SE/VA/11047)
kan jag tydligt utläsa namnen:
Carl Berglöf
Per Persson?

Pär PAS Andersson
Ingierd ÅD Andersdotter
Ingeborg  IAD Andersdotter
Olof 002? Olsson i Mörö? ....
Lars LIS Jansson?
Kierstin KAD Andersdotter
i Likenäs

Det verkar ju vara hans barn som står skrivna där, varav Ingierd Andersdotter borde vara Bengt Jonsson fru.

[Margaretha Axelsson]

Bouppteckningen 1762 efter Anders Markusson. Det är barnens namn som står sist.Under Olof Olsson ser det ut att stå förmyndare, ev gäller det även för Lars Jonsson.
Det ser ut som om Per tar över gården och löser ut syskonen, utom de djur som de delar på.
På s 197 nämns pigan Ingeborg Jönsdr  - arv efter sina avlidna föräldrar. Kan Anders andra hustru Ingegerd Persdr ha varit gift tidigare. Hon finns inte med på sista sidan.

[Richard Bengtsson]

Ang. Anders Markusson & Ingeborg Jönsdotter.

1715 MT står Jöns Markusson i Likenäs sista gången, men inte Anders Markusson

Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Örebro län, SE/RA/55203/55203.19/74 (1715), bildid: A0003196_00419, sida 1508
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003196_00419

Jöns Markusson verkar ha dött 1716 (43 år gammal, vilket ger ett födelseår på ca 1673)
Dalby kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VA/13081/C/1 (1694-1755), bildid: C0036870_00097, sida 160
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0036870_00097

1718 MT står Anders Markusson högst upp på samma rad som Jöns Markusson stod år1715.
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Örebro län, SE/RA/55203/55203.19/75 (1718), bildid: A0003197_00430, sida 1231
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003197_00430


Kan Jöns Markusson vara Anders Markussons äldre bror?
Kan då isåfall Ingeborg Jönsdr vara Jöns Markussons dotter som får en del av arvet när Anders Markusson dör?

[Margaretha Axelsson]

Mycket troligt.

[Richard Bengtsson]

Jag hittade information av Björn Sonesson i denna arkiverade tråd
https://forum.rotter.se/index.php?PHPSESSID=oionrg7kkms5nnl4scepgutj29&topic=4176.msg71426#msg71426

Han skriver bl.a. att Jöns Markusson är Anders Markussons bror och att deras far hette Markus Bondesson.
Jag har verifierat Anders i mantalslängderna från 1718, samt Jöns från 1696 till 1715.

Jag har även verifierat i sockenstämman 1714-02-28 §6 & §7 att Anders Markusson fick plikta två gånger för lönskaläge med Britta Ersdotter.
Dalby (S) KI:1 (1696-1802)
http://www.arkivdigital.se/aid/show/v70774.b74

Detta ska även finnas beskrivet i domböckerna med datum 1710-09-07 och 1713-09-20, men jag har inte hittat något i Älvdals domböcker.
Texten är dock svår att tyda så jag har kanske missat det, eller är det kanske inte i Älvdals domböcker?
Finns dalbys domar i någon annan häradsrätt?

[Lars Lundell]

Jag håller just nu på med domboken för Älvdals härad 1709-1714, AI:8, och Anders Markusson i Likenäs finns med åtminstone tre gånger: hösttinget 1710 samt hösttinget 1713 och vårtinget 1714. 1714 får han rådrum till nästa ting för att övertänka sin edgång, varför han borde finnas med ytterligare en gång, men så långt har jag ännu inte kommit.

HT 1710 [började 7.9 1710]
Fälldes drängen Anders Markusson i Likenäs till 10 dlr smt böter för avlat barn i lönskeläge uti Likenäs skatte krono med löskonan Britta Eriksdotter från Malungs socken, sammaledes böte bemälte kona 5 dlr smt vilka bägge kändes skyldiga en söndag att undergå vanlig kyrkoplikt innan de absolveras. Börandes Anders Markusson betala för konan dess kyrkogång samt giva henne för barnafödan allenast 1/2 Rd till det han för detta därpå kostat efter hon barnet icke fött mera än 11 veckor till dess det med döden avgått. Konan orkade icke boten utan pliktade med kroppen.

HT 1713 [började 30.9 1713]
Ehuruväl drängen Anders Markusson i Likenäs enständigt nekade till hava nu andra gången avlat barn i lönskeläge med konan Britta Eriksdotter i Uppgården, det hon fött den 29 sistlidna augusti, dock påstod Britta sig av ingen annan veta och att Anders hållit till med henne ifrån Helgonmässotiden förlidna år, samt haft sammanläge med henne åtskilliga gånger sedan i Uppgården där hon tjänade hos änkan Kerstin Halvardsdotter, såsom bemälte Allhegonatid har han legat en natt hos henne allena i en nattstuga och skall matmoderns bröder Anders och Jöns Halvardssöner samt legopigan Anna Olofsdotter sett Anders Markusson då han gått dädan, ävenså skall de därsammastädes varit tillhopa förlidna sommar en natt och då Anders ditkommit har pigan Anna, som där förut låg, lupit dädan; Men till allt detta nekade Anders, sägandes sig aldrig i denna nattstugan varit, mindre hos Britta därsammastädes legat, ville ej heller tillstå uppå Brittas bekännelse att de haft sitt umgänge uti fähuset förlidna juldag om aftonen, då pigan Anna också honom sett komma dädan. Varföre och emedan Anders Markusson ingalunda ville låta beveka sig till någon bekännelse; Så fann rätten nödigt innan detta mål slutligen kan avgöras det må de åberopade Anders och Jöns Halvardssöner samt pigan Anna Olofsdotter i Uppgården till nästa ting inkomma och sin edeliga berättelse göra, vad de härom kunna veta att vittna.

VT 1714 [började 13.1 1714]
I följe av rättens resolution given den 1 oktober 1713 inställde sig löskonan Britta Eriksdotter i Uppgården med sina åberopade vittnen Anders Halvardsson och pigan Anna Olofsdotter i Uppgården, med vilka hon vill övertyga drängen Anders Markusson i Likenäs hava avlat barn med henne i lönskeläge åter andra gången, dock som Anders Halvardsson inte kunde neka till att han förlidna juletid kallat Anders Markusson i harejägare ville Anders inte tro sig till detta vittne förmenandes det han bär till honom någon ovilja; Ty protesterade han emot Anders Halvardsson, påståendes det hans vittnesmål ej måtte upptagas; men som Anders Markusson inte hade något jäv emot pigan Anna Olofsdotter så avlade hon sin vittnesed och gjorde den berättelsen, att hon fuller sett det Anders Markusson varit i fähuset och i nattstugan med Britta allena de tider Britta utnämnt och att han gått ut med henne ifrån Anna då pigorna var tillsammans, men inte hade hon sett om de haft något med varandra att beställa. Häruppå förklarade sig Anders Markusson det han då gått till Britta att fordra igen av henne en kniv som hon hittat, eftersom hon stundom därtill nekade, stundom sagt det hon haft kniven, den han äntligen ville hava igen. Tillspordes Anders varföre han vid sista ting nekat till hava varit någon gång inne i nattstugan, svarade det han inte vetat att de kallat det rummet nattstuga eftersom det är ett härbärge som man annorstädes slika rum brukar nämna.
Förmanades allvarligen att bekänna sin synd, men kunde därtill inte bringas sägandes sig vara alldeles fri för detta honom tillvitade lägersmålet. Varföre som Anders Markusson likväl görs misstänkt för denna gärning, oansett konan med fulla skäl honom därtill ej kunde övertyga; Så blev i förmågo av 19 kap TingmB samt 29 § i Domarreglerna Anders Markusson pålagd med själv sin ed, var han med tryggt och gott samvete kan den avlägga, ifrån detta lägersmål sig befria, vartill honom lämnas tid till nästa ting, på det han må hava rådrum sig väl att betänka och sin själavåda undvika. Men konan Britta Eriksdotter dömdes för detta sitt andra lönskeläge till 10 dlr smt böter samt att stå tvenne söndagar på pliktepallen innan hon absolveras. Och efter hon inte orkade boten, pliktade hon med risslitande.

Med reservation för felläsning, stavfel etc etc etc, kort sagt, jämför och kolla själva!

Dessvärre saknar den här volymen av domboken såväl paginering som paragrafering, så det är lite besvärligt att hitta i den, men har du Arkiv Digital hittar du ärendena här:
HT 1710: Älvdals häradsrätt (S) AIa:8 (1709-1714) Bild 107 (AID: v66344.b107, NAD: SE/VA/11047)
HT 1713: Älvdals häradsrätt (S) AIa:8 (1709-1714) Bild 347 (AID: v66344.b347, NAD: SE/VA/11047)
VT 1714: Älvdals häradsrätt (S) AIa:8 (1709-1714) Bild 399 (AID: v66344.b399, NAD: SE/VA/11047)

[Lars Lundell]

I AI:7 1705-1708 finns två ärenden som kanske kan vara av intresse (någon paginering eller paragrafering finns dessvärre inte heller här):

VT 1706, 2-7 mars [Älvdals häradsrätt (S) AIa:7 (1705-1708) Bild 36 (AID: v66343.b36, NAD: SE/VA/11047)]
Drängen Bonde Jonsson i Ljusnäs tvistade å egna, såväl som sin mosters salig Helga Bondesdotters barns vägnar, med deras syskonbarn salig Markus Bondessons i Likenäs barn, angående arvtagenheten efter deras salig morfader Bonde Jonsson i Likenäs, vilket rätten fann skäligt att uppsätta till nästa ting, att käranden må kunna genom sina åberopade vittnen lagligen bevisa och fulltyga den attest de därpå nu framlägger, att bemälte deras morfader någon jord i bemälte Likenäs löst haver, utom sin egen arvslott, som svaranden nu genom sin broder och intressent fjärdingsmannen Jöns Markusson i Likenäs bestrida ville.

HT 1706, 4-10 september [Älvdals häradsrätt (S) AIa:7 (1705-1708) Bild 83 (AID: v66343.b83, NAD: SE/VA/11047)]
Jon Bryngelsson i Ljusnäs, på sina barns med salig hustru Marit Bondesdotter vägnar, samt hans svägerskas, salig hustru Helga Bondesdotters barn, Jon Olofsson i Långav och Per Andersson i Persby, fordrade arv efter deras salig morfader Bonde Jönsson uti Likenäs, uti dess fasta efterlämnade egendom, som är 5/6 av 1/3 i hela bemälte hemman Likenäs, utav hans sons salig Markus Bondessons barn; men däremot inställde sig sonen Jöns Markusson i Likenäs, på egna och sina syskons vägnar, föregivandes sin salig fader hava denna jordelotten dels ärvt, dels ock inlöst av sin salig faders syskon, så att käranden på hans förbemälte tvenne systrars Marit och Helga Bondesdöttrars vägnar, icke kunna komma till att ärva mer än i deras salig faders egna arvslott, framvisandes en attest, som hans salig fader bekommit av sin farbroder Jon Jonsson i Fensbol och sina fastrars män, Jon Bengtsson i Näs och Arvid Bengtsson i Åshagen, under kaplanen salig hr Hakvin Rudenius namn, daterad den 14 augusti 1685, som förmäler, att Markus haver alla sina fars syskons andelar inlöst med 140 Rd ct. Käranden framdrog till vittne för sig Lars Jonsson i Vadje, som var salig Bonde Jönssons systerson samt Jöns Jonsson i Fensbol, som de menade skulle kunna vittna denna lösen till Bondes syskon av honom själv vara erlagd bliven, varföre nu med hand å bok sin ed avlade och vittnade, först Lars Jonsson, att i hans ungdoms tid var hans moder Marit Jönsdotter hit till sin broder i Likenäs och fordrade på sina jordepenningar, då vart hon anvisad till Stöllet, att få dem på broderns vägnar, av Bengt Andersson. Efter käranden omsider begärde få anstånd för bättre bevis anskaffande, uppsättes detta till nästa ting, då parterna härutinnan å båda sidor, vid handen skall hava vad skäl de till sin rätts bestyrkande veta kunna.

Hänvisningarna är till Arkiv Digital.

[Richard Bengtsson]

Tack för informationen Lars!

Jag uppskattar verkligen att du skrivit ut texten, det kommer hjälpa mig att tyda den skrivstilen i framtiden.
Dom två ärendena från 1706 hjälper till att fastställa släktskapen över Anders Markusson.

Du har föresten inte hittat något ärende som handlar om Jon Olofsson/Olsson eller Marit Mattesdotter i Likenäs, som är eventuellt är Bengt Jonssons far/mor?

[Lars Lundell]

Hej Richard!

Nej, jag har dessvärre inte stött på något intressant än med Jon Olofsson/Marit Mattesdotter. På 1700-talet har jag bara betat av fram till 1714, men jag antar att det kan komma något längre fram i tiden, så jag ska iaf hålla utkik efter dem.

[Richard Bengtsson]

Jag har hittat ny information om Bonde Jönsson och släktförhållandena där om någon är intresserad.
I boken "Om övre Klarälvdalen i gångna tider - av Lars Bäckvall - med en levnadsteckning av Ingvar Larsson - red. av Ingvar Larsson. Dalby hembygdsförening" på sida 73 & 74 så finns följande passage:

I socknen bodde denna tid en kraftig släkt, som vi kan spåra till-
baka in i 1500-talet. Den förste, Markus i Likenäs, betalar
tionde 1572. Under åren 1574-1605 framträder Jöns Markus-
son, han är kvarnägare, och lämnar mård- och viltskinn i tionde i
stället för spannmål. Hans son Markus Jönsson i Likenäs heders-
man (nämndem.) valdes 1604, att med Olof i Stjern, Nils i
Hambra och länsmannen akta och värja häradskistan och pen-
ningarna. 1611 hade landshövdingen Bo Ribbing frigivit Markus
i Likenäs och Nils i Åsteby (Vitsand) "för att hjälpar (hjälp-och
landtågsgården) för ett hemman vardera efter han brukar dem till
spanneri och kundskap i Norge". Sin jord hade Markus Jönsson
själv delt mellan sina barn sålunda, att Håkan Markusson i Upp-
gården och Kerstin Markusdotter i Kårböl hava Upgården och
Brönäs och Jöns Markusson i Fensbol och Anna Markusdotter i
Ytterbyn erhålla Likenäs i Dalby, med det villkoret, att om jorden
icke finnas lika bra, förlikas, som skäligt kan vara.

Håkan Markusson i Uppgården var socknens förmögnaste man
på sin tid, och mångbetrodd. Från hans och hans grannars färj-
estad gick hammarsmedsvägen genom ett "svag"i branten upp på
Almundheden till Likenäs hammare (omnämnd av Fernows).

Även hans bror Jöns Markusson kom att få befattning med
hammaranläggning. Åt Olof Börjesson åtog sig Jöns och fyra
andra bönder i Fryksände att bygga dammen till Fryksände ham-
mare för två tunnor salt i betalning. Dammen blev dock ej bättre
utförd än då Olof Börjesson skulle börja smida måste han själv
bygga honom. Men däremot bevistes att dammen var av dem
färdigbyggd och sedan fördärvad om hösten av floden (Domb
26/10 1640). Jöns Markusson i Fensbol var häradsdomare i
Fryksdals häradsrätt. Hans son, Riksdagsmannen Bonde Jönsson, ha-
de bosatt sig på sin faders arvejord i Likenäs.

Håkan Markusson i Uppgården hade tre söner, som blevo
framstående män. Främst bland dem var Markus Håkansson.
Denne man beklädde alla möjliga förtroendeuppdrag. Han var
fjärdingsman, nämndeman, kyrkovärd och riksdagsman vid riks-
dagarna 1664, 1672, 1680 och 1689 och frambar vid riksdagarna
sina häradsbros många önskemål. Ingen annan i Älvdals härad
har, före nya riksdagsskickets införande 1865, varit vald och ut-
skickad till riksdagen så många gånger, och i denna bygd torde
det ej vara närmelsevis någon, som så oegennyttigt och med vär-
dighet och klokhet verkat för sin fosterbygd i alla dess angelägen-
heter, som han. Två gånger gift, slutade han sitt verkningsfulla liv
vid hög ålder (1701). Vi märka honom vid riksdagen 1665, där
han framför begäran om hjälp till klocka i sin kyrka, stom åt
pastoratets kyrkoherde och framhåller behövet av frimarknad vid
gränsen, vilka framsätllningar vunno regeringens bifall. Marknad
blev sedan tillåten enl. k. m:ts förordnande 13/12 1672, att hållas
i Likenäs, där allmogen sina varor kunde föryttra och sig mot
persedlar anskaffa. Marknaden skall enligt sägen hållits på pla-
nen invid landsvägen på södra sidan om gamla landsvägsbron över
Likån, där dalkarlsvägen tar av österut till Malung. efter tio år
flyttades marknaden till Byn i Ekshärad. I samband härmed kan
nämnas att 1634 blev för första gången gästgivaregård inrättad i
Likenäs och Dalby, i många år den längst upp i Värmland beläg-
na.