ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Salige? probsten Mr Johans efternamn - död före 9/6 1670  (läst 428 gånger)

2022-04-04, 12:16
läst 428 gånger

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1245
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 09:21
    • Visa profil
Hej,

I Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län EXIe:667 står, tror jag, på sidan 623
..."resa till Broby uti Söderby sochn, lagligen till att skatta och verdera sahl: Probstens M:r Johans i Väddön heman [hemman] i för-
bem:te Broby"... (se bifogad bild).

Protokollet bör vara skrivet efter ett laga ting med allmogen hållet den 9/6 1670 (se sida 621 i samma post).

Länk till sida 623:
https://app.arkivdigital.se/volume/v420484?image=4430

Av texten gör jag tolkningen att prosten mäster Johan fanns i Väddö socken och att han hade dött före den 9/6 1670 (eftersom det står salige prosten mäster Johan). Är det någon som vet vad han hade för efternamn? I Väddö mantalslängder hittas prosten mäster Johan, utan efternamn, i mtl:er 1666-1669. Mtl 1670 tycks tyvärr saknas, men i Väddö mtl 1671 hittas "pastor M:r Johan Salenius" eller kanske "Halenius" och i mtl 1672 står (tror jag) "Pastor M:r Johann".

I Väddö mtl 1656 hittas "Pastoris Enckia" och "Comminister" tyvärr utan namn. På rad mellan "Comminister" och "Pastoris Enchia" finns namnet Lårens. Vad är hans efternamn/yrke? På raden under "Lårens" står "Matz skomackare".
Länk till sida i mtl 1656:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003515_00209#?c=&m=&s=&cv=208&xywh=3535%2C2594%2C2139%2C1015

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

2022-04-04, 13:09
Svar #1

Utloggad Kalle Birgersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5025
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 10:51
    • Visa profil
Lårens/Lorenz efternamn ser väl ut som Hempell? Hempel är ju ett efternamn som varit uppe förut på forumet

2022-04-04, 13:32
Svar #2

Utloggad Kalle Birgersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5025
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 10:51
    • Visa profil
Enligt Uppsala stifts herdaminne var kyrkoherden före Johan Halenius en Johannes Petri Roslagius, men han dog redan 1655. Låter lite sent att vänta med bouppteckning 15 år? Om det inte var änkan som dog 1670? Sedan är det kanske på Broby i Söderby socken man borde kolla mantalslängderna, även om han var pastor i Väddö?

https://app.arkivdigital.se/volume/v903636?image=2240

2022-04-04, 14:59
Svar #3

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1245
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 09:21
    • Visa profil
Tack Kalle! Det var ett snabbt svar!
Jag tänkte tillföra mer information i min ursprungliga fråga efter lunchen, men du hann svara före. :)

Ja, det är förvirrande med den salige prosten mäster Johan nämnd 1670 och att det sedan tycks ha blivit en ny prost i Väddö som också hette Johan och benämndes mäster Johan, utan efternamnet Halenius i mtl 1672 och i mtl 1674 (i den senare med titeln kyrkoherde istället för pastor). Det är nästan så man tror att det rör sig om samma person och att det felaktigt skrevs salige i domboken 1670.

Tingsärendet den 9/6 1670 gällde, om jag har tolkat texten rätt, en värdering av prosten mäster Johans hemman i Broby i Söderby socken. De som önskade få värderingen gjord var hustru Kirstin Simonsdotter och hennes dotter Meimers änka (se sida 624 i nämnda dombok). I jordbok 1668 hittas ett hemman om 7 öresland där åborna/brukarna tycks ha hetat Hans Mihmer (Myhmer/Mijhmer, två prickar ovan y) och Joackim Petter. I högermarginalen till detta hemman står

"Donerat undher
Ortahla gref-
weskap."

Enligt adelsvapen.com om släkten Torstensson nr 7 var greven till Ortala då Lennart Torstenssons barn Anders.

Jag misstänker att hemmanet, som brukades av Hans Mimer och Joakim Petter och som var värderat till 7 öresland i jordebok 1668, är/var det som Kirstin Simonsdotter och hennes dotter önskade få värderat 1670.

Länk till sida i jordebok 1668:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055173_01033#?c=&m=&s=&cv=1032&xywh=2967%2C1692%2C3093%2C1434

I jordebok 1672 (Uppsala län), som är tämligen skadad, tycks hemmanet om 7 öresland i Broby i ha varit åbott/brukat av Hans Jonnsson/Joensson. Förnamnet kan tyda på att det rör sig om Hans Mihmer, som var omnämnd i jordebok 1668, men i Söderby mtl 1671 finns i Broby Hans Meumers änka, så Hans Jonnsson/Joensson bör ha varit en annan person. Dessutom var ju Kirstin Simonsdotters dotter (Hans?) Meimers änka vid tinget den 9/6 1770. (Varför hade alla personer som jag är intresserad av samma förnamn?!  ::) ) Högermarginalen i jordebok 1672 är svårläst pga skada, men jag tycker mig kunna läsa

"dess ...[?]
...[?]
till Cron... [Cronan?]
af H:r Sta-
renflycht
becomte
wederlagh
emoth af-
skudde/skädde[?] godh/gods[?]
I lijka måtto un-
der ortahla gref-
weskap Donerat.
i Elfsborg
och Ulfsunds
läh efter
remisser[?]
af d. ..[?] Decem
Ao 1675"

Länk till sida i jordebok 1672:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055174_00011#?c=&m=&s=&cv=10&xywh=1246%2C3351%2C2577%2C1195

I lika måtto under Ortahla greskap donerat är skrivet med annan stil än den övriga texten i högermarginalen, som jag misstänker har skrivits dit senare (december 1675 eller senare).

Enligt adelsvapen.com var Lennart Torstenssons barn Anders tvungen att avstå Ortala grevskap år 1674.

Baserat på ovansående information, kan man dra någon slutsats huruvida:
1) Kirstin Simonsdotter och/eller hennes dotter Meimers änka hade något släktskap med pastor mäster Johan?
2) Hans Mimer/Meumer och/eller hans hustru hade koppling till Väddö socken? Senare fanns kopplingar mellan Broby i Söderby socken och Väddö socken/Ortala via Jacob Leijel (d.y.) och ryttmästare Berdtholtz kompani vid Livregementet till häst.

Vänliga hälsningar,
Jan

2022-04-04, 15:12
Svar #4

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1245
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 09:21
    • Visa profil
Jag vet inte om begäran av värderingen av hemmanet innebar en bouppteckning.
Det är liksom den frågan jag är ute efter, dvs om man kan tolka ärendet vid tinget 1670 som att det fanns ett släktskap mellan pastor mäster Johan och de som önskade får hemmanet värderat.

Brukaren (eller snarare delbrukaren) av hemmanet i Broby, Hans Mimer/Meumer, bör ha dött 1668/1669/1670 (men före 9/6 1670), men texten i domboken säger inget om när pastor mäster Johan dog, så det kan kanske röra sig om Johannes Petri Roslagius. Men det låter ganska lång tid att kalla hemmanet för salige pastor mäster Johans hemman om han hade dött 15 år innan hemmanet blev kallat så. Men arvingen/arvingarna (förslagsvis Johannes Petri Roslagius änka utan barn) kanske hade kvar hemmanet så länge innan hen/de önskade sälja det. Men vid försäljning till "icke släktingar" var man väl tvungen att först göra en sk "upbjudan" så att eventuella släktingar kunde få förtur till ett köp (till ett mer förmånligt pris)? Om inget "upbjudan" blev gjort, kan man då dra slutsatsen att det fanns ett släktskap mellan pastor mäster Johan och de som ville få hemmanet värderat?

/Jan

2022-04-04, 15:46
Svar #5

Utloggad Kalle Birgersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5025
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 10:51
    • Visa profil
Det står ju att laga uppbud utförts så det borde stå i domprotokollet för Lyhundra härad, där Söderby socken ingår. Kanske det finns mer information om försäljningen att hitta där?

2022-04-04, 18:50
Svar #6

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1245
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 09:21
    • Visa profil
Ja, det har du rätt i Kalle, att det ju faktiskt står att laga uppbud hade utförts! Jag var för snabb med min kommentar!  :-[

Efter mycket nedlagd tolkningsenergi tror jag mig ha förstått att Johan van der Hagen hade ansökt om en värdering av hemmanet. För detta blev sex personer utsedda. Förutom värderingen av hus och jord skulle dessa personer anteckna vilka lösören som fanns. De som brukade/bodde i hemmanet, Kirstin Simonsdotter och hennes dotter (troligen änka efter Hans Mimer/Meumer, som bör ha dött 1669 eller första halvåret av 1670), fick "välja" två personer bland de sex utsedda att "föra deras talan" vid detta arbete. Slutledningen blir att ingen av Kirstin Simonsdotter, hennes dotter eller Hans Mimer/Meumer nödvändigtvis hade någon koppling till vare sig mäster Johan eller till Väddö socken. Därmed drar jag mig (lite skamset) undan från det här diskussionsämnet under Väddö socken.   ;D

Tack än en gång för hjälpen Kalle!

Vänliga hälsningar,
Jan

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna