Hej Annelie!
Vad spännande att du har Mätta Larsdotter som din ana! Jag har tidigare hört talas om denna unika händelse, som bland annat omnämns på Källstorps församlings hemsida där man kan läsa att hennes gravsten tydligen ännu finns bevarad på Hemmesdynge kyrkogård: ”Kyrkogården innehåller många gamla och vackra gravstenar. Mest märklig är den som beskriver hur Mätta Larsdotter sju dagar efter sin död framfödde en död son, till dubbel sorg för maken och fadern” (
https://www.svenskakyrkan.se/kallstorp/hemmesdynge-kyrka). Den utförliga notisen i kyrkoboken tyder jag såhär:
”September den 6. dödde Hem[m]ans åboen
TrulsOlssons Hustru
Mätta Larsdotter på No 3 i
Hem[m]estynge af HufwudWärck; och begrofs
den 14 dito, dess ålder war 38 år, 4. Månad: 3 W: och 4 dagar.
denna hustrus sidsta märckwärdige omständigheter torde
förtiena at här, för effterwerlden, något utförliga an-
andraga; hon insiuknade d: 4 nyssnämd. månad;
siukdomen bestod i början af hufwudwärck och nys-
ningar; och afftonen saknade man hos henne, känsel, hörsel
och tal, jemte det hon stadigt höll ögonen tillslutne; i högra
sidan kändes hon ha slag; i detta tillståndet war hon till
sin död, hwilcken inföll, som nämndt är d: 6 kl: millan 1 och 2
om natten; följande morgon blef liket klädt, samt om-
sider lagt i kista, utan at låcket tillspikades. Natten
mellan d: 12 och 13de hördes frå det rum där liket stod, af
flere med begrafnings anstalten sysslosatte, 4 gånger
å rad et slags läte; detta giorde så mycket mera up-
märcksamhet, så hos mannen som närwarande jordgum-
man, som den afdöde inan sin död allena hade 14
dagar igen, in[n]an hon annars skulle gå i Barnsäng;
dagen derpå eftersågo de liket; befunno det i en
ställning och författning, som en förlöst Barne Föderska,
samt
et fullburet men dödt gåsse Barn liggande på behörigt
ställe; Barnet twåddes och kläddes, inlades åter
hos modren i likkistan; och blefwo altså båda, näm-
da dag, begrafne.”