Läshjälp: Förkortningar - 1664 års Mantalslängd i Anderlöv socken, Sörby, Skåne

[Eva Henning]

Mantalslängder 1642-1820 Malmöhus län 1658-1820 (M) 6 (1664) Bild 660 / sid 846 (AID: v842441.b660.s846, NAD: SE/RA/5520312)
https://app.arkivdigital.se/volume/v842441?image=660


Kan någon hjälpa mig med dessa förkortningar i Sörby? Fortfarande danskinspirerad 1664.

Just denna mantalslängd har en del förkortningar som jag inte sett förr, varken tidigare eller senare år.
Har inte funnit hjälp i boken.


Jag är mest intresserad av Peer Mortensen och Jens Ohlsen, som är mina anfäder.


i betyder tydligtvis 1.
De två första förkortningarna, kan va 1 man och 1 hustru, men den tredje personens krumelur är mer svårtydd. Kan det va 1 Dtr alltså dotter?
Eller dräng? Det finns flera 1P = piga, men ingen dräng.

Det står en förkortning uppe t.v. som kanske är en rubrik för de som kommer efter, men kan naturligtvis va en slags titel till den översta bonden (ser ut som Syn:). Längre ner står det ett A: mellan två namn.


Nere vid Jens Ohlsen finns dels en titel, dels en rubrik (2 ord: G... B...)


Tacksam om någon kan hjälpa!
Mvh Eva

[Staffan Bergh]

Det blir ju en gissning , men ...

"i m" = 1 man
"i h" = 1 hustru
"1 dtr" = 1 dotter
"1 p" = 1 påg

"2 gaardfolch" = 2 gårdsfolk, drängar/pigor

"G ... B ..." är ett ord, "GadheHuußfolch:" -- gathusfolket

"Syn:"/"Sijn:" och "A:" vet jag inte ...

[Staffan Bergh]

Missade titeln: "Lenßmandh" Jens Ohlsen.

[Eva Henning]

Tack Staffan!

Jag fick det också till GadheHuusfolch och Lensmand. Men tyckte inte det gav mening.
Kan en Länsman ha varit Gathusfolk/Husman utan jord? Kanske har de glömt skriva in honom, och skrivit honom efter gatehusmannen Anders Jensen?

Det ser i Jordeboken ut som om han hade gården Sörby no 1, i alla år, och det finns ingen annan Jens Olsen/Jöns Olsson samtidigt. 1668 är sista året han har stället. Han betalar 22 (är det Riksdaler?) i räntor för/med vad? Det ser ut som om det står T. (som i Tunnor), Biugh (kanske nudanska Byg = Korn).

Jordeboken 1659, Cronens Lensmand, Jenns Olssenn
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055579_00297#?c=&m=&s=&cv=296&xywh=511%2C2848%2C3792%2C1720

Jordeboken 1664, Jöns Ollsson
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055582_00331#?c=&m=&s=&cv=330&xywh=798%2C2913%2C2931%2C1434

[Nils Ottervik]

Bara en fundering:
hur skulle det se ut i mantals- och jordeböcker om han överlämnade brukandet till någon annan, som arrende eller släktskap, men de facto behöll "ägandet" så länge han var länsman. Ägde han gården eller var besittandet en form av naturalön för en länsman?

[Paul Bergström]

Hej Nils!

Jag har inga källor att ange, utan mer en allmän bedömning. Om nu en länsman sitter på ett kronohus och/eller i en kronogård samt eventuellt "njuter räntan" (motsvarande lön) från några andra  kronogårdar, så tror jag inte det tilläts att länsman arrenderade kronans egendom vidare - med mindre att man fått skriftlig tillåtelse. Lite som dagens bostadsrätter - ingen andrahandsuthyrning utan styrelsens tillåtelse.

Däremot när det tilläts med skatteköp av kronojord, men det dröjde förmodligen tills 1789 innan alla begränsningar upphävts som kunde möjliggöra för en kronofogde att skatteköpa den gård som anslagits åt honom.

Som sagt, jag har ingen källa, utan mest ett resonemang utifrån vad jag vet.

Däremot så kan ju länsman bo någon annanstans och bara ha tjänstfolk skrivna på gården. Då bör det stå något i still men "länsman NN:s svartjänare" eller liknande.

/Paul

[Nils Ottervik]

Hej
Det jag tänkte på var att i senare tid, dvs svensk, arrendera ut boställen var ju en omfattande praxis. Boställena var ju likväl fortfarande kronans egendom.
Min fundering var ju mera åt hållet ålder och ork att driva ett jordbruk. En annan reflektion är ju att olika "statstjänstemän" som heideridare m fl bodde i gatehus.
Men som du säger, vi tvingas till spekulationer så länge inga andra källor dyker upp.

Nils

[Paul Bergström]

Hej!

I det jag sett i min forskning så brukar kronans betjänter bo i gatuhus d.v.s. inte ha ett ansvar att bruka en gård, men att högre befattningar hade flera andra gårdar anslagna till tjänsten. I realiteten fick dessa kronobönder arbeta ihop kronobetjänternas lön. I bland annat jordeböcker framgår till vad gårdarna anslagits inom (yngre) Indelningsverket.

Men som sagt rätten/möjligheten att arrendera ut en tjänstebostad (i fall det var en gård med brukbar jord) vet jag inget med säkerhet om, men det finns ju litteratur om det.

/Paul

[Martin Gunnarsson Kulldorff]

Hej Eva,

Förkortningarna efter namnen syftar på man, hustru, dräng, piga och gårdsfolk.

Förkortningarna i vänstermarginalen betyder Södre Peder Nilsson respektive Norre Peder Nilsson.

Det fanns bara ett gatuhus i Sörby, och där bodde Anders Jönsson. Som du säger bodde Jöns Olsson på Sörby #1, vilket var byns största gård. Som länsman var han befriad från mantalsskatt, så familjen betalade bara för hustrun, pigan och de två drängarna. Då han som länsman hade exrauppgifter är det naturligt att han behövde två drängar till hjälp på gården. Det hade han även året innan.

glad påsk,

Martin