Lang tid fra død til begravelse (1690 Småland)

[Mikkel Eide Eriksen]

Hej!

Vi er i Moheda församling.

Jöns Humble døde 18. november 1690 og blev begravet 7. december (no. 21 til venstre)
Kerstin Olufsdotter døde 23. august 1691 og blev begravet 6. september (no. 23 til højre)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0025033_00063

Jeg har sjældent set så lang tid fra død til begravelse i ældre tid (hhv. 19 og 14 dage), og de fleste på opslaget begraves da også indenfor en uges tid. Var det forbeholdt særlige folk at ligge lit de parade dengang, eller kan der være en anden årsag?

mvh
Mikkel

[Markus Gunshaga]

Hej Mikkel!
 
Inom adeln kunde ju begravningar ibland dröja flera månader eftersom man måste tillverka en elegant likkista och s. k. begravningsvapen, man måste även hinna bjuda in avlägset boende släktingar till begravningen osv. Sådana seder användes ju dock vanligtvis inte inom samhällets övriga skikt, så jag tycker också att det låter märkligt att det dröjde två-tre veckor innan Jöns Humble och Kerstin Olufsdotter begravdes. Vilket yrke hade Jöns Humble, är Kerstin Olufsdotter hans hustru?
 
Jag undersökte nu Sveriges kyrkolag 1686, för att se vad som egentligen gällde när Jöns och Kerstina begravdes – och nu blev jag ännu mer förvånad! Kapitel 18 § 4 stadgar nämligen att
 
”Intet lik skall öfver ett halft år stå obegrafvet, där icke desto större och viktigare saker äro till längre uppskof.”
 
Efter 1686 kunde man alltså helt lagligt, utan särskilda orsaker, vänta med begravningen i upp till ett halvår. Då skulle man ju kunna tänka sig att dröjsmålet med Jöns’ och Kerstins begravningar hade någon praktisk anledning, men å andra sidan stadgar § 2 i kapitel 18 i 1686 års kyrkolag att
 
”Folket skall och förmanas och rätta sig vid jordafärder och begrafningar efter Våra förordningar och stadgar och att skicka sig efter sitt villkor och värde, aflåtande med kostliga likkistor och svepningar; vid hvilka härefter allenast några få af närmaste slägten och inga andra skola blifva brukade och kallade”.
 
Kungen förbjöd alltså egentligen dyrbara likkistor och annat vid begravningen, och tillät endast några få av den närmaste släkten på begravningen. Av erfarenhet vet jag dock att adeln inte brydde sig särskilt mycket om dessa bestämmelser, och jag kan tänka mig att det var svårt för kungen att hålla koll på varenda liten begravning i Sverige.
 
När det gäller Jöns Humble funderar jag därför på om marken kanske hade hunnit frysa, så att det var svårt att gräva graven? Jag ser nämligen att kvinnan direkt efter honom, Kerstin Håkensdotter, avled den 14 december men begravdes först den 4 januari, vilket ju också är anmärkningsvärt lång tid. Som du säger begravdes de flesta andra på dessa bägge kyrkobokssidor inom en vecka, och frusen mark skulle ju inte heller förklara varför Kerstin Olufsdotters begravning i augusti-september dröjde 14 dagar.

[Mikkel Eide Eriksen]

Hej Markus

Tusind tak for det detaljerede svar!

Et halvt år var godt nok længe! Så vidt jeg kan se, var alle levende børn bosat i Moheda og omegn, så deres rejsetid kan ikke forklare det, og som du siger kunne frosten måske nok forklare Jöns' sene begravelse, men ikke Kerstins...

Iflg. Ivar Humble, De äldsta leden av Humble-släkten från Moheda (utrykt, 1971), s. 14f, var Jöns Larsson Humble "Landbofogde och befallningsman. Fogde över de småländske Camerariusgodsen" og Kerstin var hans hustru. Sønnen Sven Jönsson Humble "efterträdde fadern som frälsefogde på de 'Camerariska godsen' i Småland och var befallningsman åt friherrinnan Ebba Berende på 1680-talet och 1696. Han kallas senare länsman och frälseinspektor", og han gav i 1692 en stor messinglysekrone til Moheda kirke, hvorpå også begge forældre nævnes (den skal vist stadig være i kirken).

Altså ikke adel, men dog alligevel "vigtige folk" — mon Sven benyttede lejligheden til at kalde andre til Moheda og skabe/styrke forbindelser? Eller det ville måske være for upassende...

mvh
Mikkel

Tilføjet: Ivar Humble har lavet en slåfejl, friherrinnan hed Ebba Berendes:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Berendes_nr_46

[Mikkel Eide Eriksen]

Hej

Jeg har nu fundet disse i kirkens regnskabsbog:

"Testament Effter Jöns Humble och lega för Båhraklädet" Moheda (G) LIa:1 (1626-1714) Bild 430 / sid 81 (AID: v308360.b430.s81, NAD: SE/VALA/00251)
"Testamente Effter Hust. Kirstin i Humblans Quarn och i lega för Båhr-klädet" Moheda (G) LIa:1 (1626-1714) Bild 440 / sid 83 (AID: v308360.b440.s83, NAD: SE/VALA/00251)

Begge gange vist 2 daler silvermynt, hvis jeg læser kolonnerne korrekt (vedhæftet) — gør jeg det?

Umiddelbart ser jeg disse andre der lejede "bårakläde" i perioden, de gav alle 1 daler. De fleste synes også at have ligget en uge eller to længere før begravelsen end de som ikke lejede klæde. Har klädet mon været brugt til at lægge over kisten i kirken? Det er måske de "svepningar", som Markus' andet citat henviser til?

* Anders Oluffsson (død 17. april 1690, begr. 27. april = 10 dage)
* Per Jönsson (død 6. maj 1690, begr. 11. maj = 5 dage)
* Ingemar Ingemarsson (død 18. juli 1690, begr. 27. juli = 9 dage)
* Måns Månsson (død 24. juli 1690, begr. 3. august = 10 dage)
* Per Matteson (død 1. oktober 1690, begr. 21. oktober = 20 dage)
* Ingerd Perssdotter  (død 4. april 1691, begr. 19. april = 15 dage)
* Påvall Månsson (død 26. april 1691, begr. 3. maj = 8 dage)
* Trulls Håkansson (død 31. maj 1691, begr. 7. juni = 7 dage)

mvh
Mikkel

[Håkan Bergström]

Hej!

Det var nog väderlek och avstånd till kyrkan som avgjorde hur länge man väntade med begravningen.
I väglöst land i norra Sverige kunde det ta flera månader. Då väntade man på att det skulle bli vinterföre.

Båren är den anordning som kistan bars på.
Bårkläde | Europeana

Svepning är det liket är klätt med.

Hälsningar
Håkan

 

[Mikkel Eide Eriksen]

Hej Håkan

Beklager det sene svar — tak for sproglig udredning

Afstanden mellem Humblans Kvarn (alias Pukaström, nu Torpsbruk) og selve Moheda by er kun 5 km og landskabet ser meget fladt ud på Google StreetView, og det er jo både sommer og vinter at de døde ligger længe før begravelsen. Men måske området var mere sumpet eller skovtæt dengang, omend Jöns Humbles far og farfar på kvarnen var hhv. handels- og befallningsman, som vel har haft behov for en vis mobilitet... Nuvel, det var åbenbart ikke ualmindeligt i sognet at vente længere med begravelsen (i hvert fald hvis man betalte for bårakläde) end jeg er vant til fra mine andre slægtsgrene.

Tør du sige om jeg læser kolonnerne i det ovenfor vedhæftede rigtigt? "Söllfr. Mt." (silvermynt) og "Dl." daler / "öra"?

mvh
Mikkel