Dödsorsak: Koppor och/eller Loppor?

[Charlotte Dahlberg Öhlin]

Hej,
jag har fastnat på bokstäverna L eller K angående dödsorsaker. Kan det stämma att Loppor är en dödsorsak? Har googlat lite och enligt det jag hittar så avser isf Loppor smitta och infektionssjukdom. Låter inte orimligt enligt mig, men antar att Koppor är en mer vanlig förekommande orsak. Anger två exempel nedan.

1) Anna Hörlin, 4 år, dotter till bagaren Niclas Hörlin i Kristianstad  Kristianstad stadsförsamling; Död; 1750-1766; bild 210 av 229
2) Fredrich Meijsner, 1 år och 5 månader, son till Johan Fredrich Meisjner. Kristianstad stadsförsamling, Död 1767-1791, sid 47 av 93

Tacksam för vägledning

Hälsningar
/Charlotte

[Staffan Bergh]

Om du ger oss döds-datum för barnen, så vi kan hitta texten du läst? (Jag tror du refererar till hur Ancestry eller My Heritage numrerar bilder ...)

[Charlotte Dahlberg Öhlin]

Ja, det gjorde jag, här är det faktiska uppgifterna

Anna den 6 februari 1762

Fredrich 11 juni 1778

/Charlotte

[Jörgen Tollesson]

Båda dog av koppor. Man får nog vara angripen av många loppor för att dö av det... 

Anna Maria (CI:5, s. 65 i dödboksdelen, n:r 18).

Fredrich (FI:2, s. 72, n:r 60).

[Charlotte Dahlberg Öhlin]

Är du säker på att det är ett "K"? Förstår att bokstäverna kan vara snarlika, men det ser så väldigt mycket ut som ett "L". Och som sagt, det var ju inte lopporna i sig man dog av, utan smittan och infektionerna.

Utifrån min ursprungsfråga - L eller K; finns det något bra sätt att hålla isär dessa två lika utformade bokstäver?

[Jörgen Tollesson]

Jämför L och K i några andra notiser på Anna Marias sida. N:r 19 Lediens och n:r 24 Kyrckioherdens. Därmed inte sagt att alla skriver bokstäverna på samma sätt...

Dödsorsaken var ju sjukdomen, inte smittspridaren som spred sjukdomen. Dessutom kände man på 1700-talet inte till hur smitta spreds (t.ex. att loppor spred pest). Om loppor skulle vara dödsorsaken, så borde det alltså vara loppbett - och det dör man knappast av.

[Maud Svensson]

Charlotte,
studera bilden med några exempel på hur versalerna A–O kan se ut i äldre handskrift, så förstår du nog att det inte finns något enkelt sätt att skilja på snarlika bokstäver.
(Bilden från ”Läsebok för släktforskare” av Henrik Anderö och Elisabeth Thorsell.)

Det finns bara ett sätt att förbättra sin förmåga att tolka gammal skrift, och det är genom flitig övning (och då är en lärobok till god hjälp). Men varje handstil är personlig, och därför behöver ofta även erfarna läsare en längre text av en och samma skrivare för att bli klar över hur just hen utformade en viss bokstav.

[Charlotte Dahlberg Öhlin]

Tack snälla! Det var en bra översikt

/Charlotte

[Staffan Bergh]

De hade tydligen en veritabel epidemi av kopporna i Kristianstad våren 1762: av 20 begravningar på 2 månader, lite drygt, var 11 barn som dog i kopporna ...

Kristianstads stadsförsamling (L) CI:5 (1750-1766) Bild 1940 / Sida 65-66 (AID: v100047a.b1940.s66, NAD: SE/LLA/13214)