Skattläggning och avvittring i Silsjönäs by i Fjällsjö sn. År 1799.

[Agne Sjödin]

Hej!
Jag har renskrivit skattläggning och avvittring i Silsjönäs by i Fjällsjö sn. År 1799.
 23-Fjä -38 (Lantmäterimyndigheternas arkiv)
När man läser igenom så får man en massa funderingar vad menas med:
Under åker:
2:a graden, 3:dje graden och 4:de graden
Förkortningarna Tl (Tunnland), Kpl (Kappland),
Och under äng och ”slotter” så har man delat in i
1:sta class, 2:a class och 3:dje class
Tl (Tunnland), Kpl (Kappland), och Parmar.
Man delar in i olika grader av åkrarna?
Och under äng och ”slotter” i olika klasser?
Var hittar man förklaringarna till dessa grader och klasser?
/Agne

[Agne Sjödin]

Hej igen!


Jag ställde frågan till Lantmäteriets Arkivfrågor och fick följande svar:


Jag tog frågan vidare internt och fick då detta svar:
Arkivakten i fråga rör en avvittring och skattläggning för Silsjönäs nr 1 i Fjällsjö socken, Västernorrlands län. Det är således inte fråga om något skifte. Beslut i själva skattläggningsfrågan torde ha hanterats av landskontoret. Lantmäteriet gjorde endast en kartläggning och beskrivning/taxering över ägorna. Den publika renovationen återfinns även i lantmäteristyrelsens arkiv där den är renskriven och ev. något mer lättläst.
Lantmäteriet har inte något material med förklaringar som efterfrågas, utan det får i så fall sökas på annat håll – dvs. bokhandlar och bibliotek.
Tyvärr inte mö ett hjälp.
Det är ju inte bara i Silsjönäs by som man har skatte läggning och avvittring.
Finns det någon som har boken Hembygdsforska av Per Clemensson och finns det något i den om detta ämne?
Den var tillfälligt slut i Libris.
Tacksam för alla tips jag kan få i detta ämne.


 

[Ansgar Olsson]

Hej Agne. Här en länk till en skrift som tar upp lite av ägogradering vid skiftesreformerna.

https://pub.epsilon.slu.se › 4453 › 1 › Jonsson_O_1997.pdf
och här från en ordlista
https://vesterlins.se/ordlistan/agogradering
Ägodelning
Vid lag skifte delades den i skifteslaget ingående marken upp i ägofigurer som åsattes olika grader, en form av värdering av respektive äga efter dess förmåga att generera avkastning. Den bästa jorden åsattes gradtal 1 och sämre jordar till 1,1 1,2 …. o.s.v. i en stigande skala, där en ytenhet av den bästa jorden motsvaras av 1,1 1,2 osv ytenheter av den sämre jorden. Olika normer användes för inrösningsjord och avrösningsjord. Avgörande för graderingen av inrösningsjord var bland annat jordartens beskaffenhet och sammansättning, ägofigurens läge, lutning och väderstreck samt grundvattenytans djup m.m. Rörande avrösningsjorden gjordes graderingen utifrån traktens inbördes förhållanden och naturliga växtlighet utan hänsyn till befintlig eller sparad ståndskog.


Mvh Ansgar
 

[Agne Sjödin]

Tack Ansgar


Har problem att öppna
https://pub.epsilon.slu.se › 4453 › 1 › Jonsson_O_1997.pdf


Försök att skicka den via mail.


Agne

[Jörgen Tollesson]

https://pub.epsilon.slu.se/4453/1/Jonsson_O_1997.pdf

[Agne Sjödin]

Tack Jörgen!