ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Hur hitta dombok?  (läst 192 gånger)

2021-09-14, 22:20
läst 192 gånger

Utloggad Kristoffer Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 209
  • Senast inloggad: 2021-09-28, 19:36
    • Visa profil
Hej,

jag försöker hitta domen för avrättade barnamörderskan Chirstina Jönsdotter. Enligt hennes dödsnotis så ska hon ha dömts vid ett extra-ting i Åkarp 1802-08-04. Jag har tittat i Onsjö häradsrätt (M) AIb:1 (1785-1805) Bild 10 men inte lyckats hitta henne där i. Jag har också gjort antagandet att Åkarp (utanför Marieholm som jag förstår det) tillhör Onsjö härad.

Några idéer eller tips om var jag ska leta?

Tacksam för hjälp

2021-09-15, 01:58
Svar #1

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4559
  • Senast inloggad: 2021-09-26, 20:34
    • Visa profil
Hej Kristoffer!
 
Min erfarenhet är att samtliga häradsrätter i en domsaga hade en gemensam tingsplats; som du säger ligger ju tingsplatsen Åkarp i Onsjö härad, men eftersom denna häradsrätt under åren 1691–1850 var del av Onsjö, Luggude och Rönnebergs domsaga så hölls alltså även tingen vid Luggude och Rönnebergs häradsrätter i Åkarp. Det kan därför hända att Chirstina Jönsdotters dom återfinns i något av dessa häradsrätters urtima domböcker 1802. I vilken socken bodde hon vid sin död?

Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2021-09-15, 02:50
Svar #2

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4559
  • Senast inloggad: 2021-09-26, 20:34
    • Visa profil
Nu hittade jag henne i Stehags kyrkobok 1802 (CI:1, sid. 113).
 
”d: 30 Julii födde afledne Smeden Grams effterlämnade Enka Chirstina Jönsdotter, 37 år gl:, et gosse-Barn uti Hultseröds hus och Billinge Sochn, hwilket barn hon strax efter födslen förqwafde och mördade. – Denna rysliga gerning blef dagen derpå uptäckt. Hon gick genast till bekännelse, och blef gripen d: 1 Aug:, samt förd till Åkarp, der hon wid Extra-Ting d: 4 Aug: blef dömd till döden, och sedan till LandsCrona Slott bortförd. Barnet blef d: 5te Augusti begrafwit i Billinge. – Ofwan nämde Enka hörde till denna Församling fast än hon födde barnet i Billinge Sochn. – TingsRättens dom blef både af Håf-Rätten och Konungen stadsfäst. – Hon blef halshuggen och å båle bränd d: 14 April 1803 på Annelöfs Afrättsplats, - Collega Scholæ Mr Pehr Abrah: Asping ifrån LandsCrona predikade, och jag Joh: Magn: Palm höll Skriftermåls Tal och Talade på Afrättsplatsen.”
 
Detta låter väldigt märkligt, för brott brukade avdömas i det härad där gärningen ägde rum – och om hon nu födde barnet i Hultseröd och Billinge socken, och dödade det strax efter födseln, så borde ju rättegången hållits vid Onsjö häradsrätt. Även hennes hemsocken Stehag låg i Onsjö härad, så varför då inte domen återfinns i denna häradsrätts urtima dombok 1802 är mycket konstigt. Jag får känslan av att det är rejäla luckor i domboken runt 1802-1804, medan exempelvis 1805 är välfylld av olika domar. Kan det vara så att de förmodligen lösa blad som innehållit Kierstinas rättegång, och som sedan bands in i domboken, har fallit ut och gått förlorade?
 
Jag letade upp henne i fånglistorna, men där gavs tyvärr inga närmare ledtrådar. I fånglistan för Landskrona häkte i augusti månad 1802 hittar man i varje fall Kierstina Jönsdotter som intogs i häktet 1802 6/8 för barnamord, och som nu inväntade Göta hovrätts dom. Det står även att ”ransak ink d: 16 Aug. 1802 och res. d 30 Do om besigtnings attestens beEdigande samt af sådan grund och intil dess densamma inkommer hwilar oafg.” I fånglistan för Landskrona häkte i november 1802 sägs det att hon blivit ”d. 1te dennas dömd af Kongl. Götha HofRätt at halshuggas och i Båle brännas men ingådt med underdånig Böneskrift att söka Konungens nåd” (Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:283, 1802).
 
I fånglistan för Landskrona häkte i februari månad 1803 står det att Kierstina Jönsdotter blivit ”dömd af Kongl. Maij:t att lif sitt mista, halshuggas och i Båle brännas, man afbidar Execution”, och i fånglistan för april månad samma år står det att hon blivit ”d 13 afförd till Execution i Annelöf” (Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:294, 1803).

Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2021-09-15, 21:50
Svar #3

Utloggad Kristoffer Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 209
  • Senast inloggad: 2021-09-28, 19:36
    • Visa profil
Nu hittade jag henne i Stehags kyrkobok 1802 (CI:1, sid. 113).
 
”d: 30 Julii födde afledne Smeden Grams effterlämnade Enka Chirstina Jönsdotter, 37 år gl:, et gosse-Barn uti Hultseröds hus och Billinge Sochn, hwilket barn hon strax efter födslen förqwafde och mördade. – Denna rysliga gerning blef dagen derpå uptäckt. Hon gick genast till bekännelse, och blef gripen d: 1 Aug:, samt förd till Åkarp, der hon wid Extra-Ting d: 4 Aug: blef dömd till döden, och sedan till LandsCrona Slott bortförd. Barnet blef d: 5te Augusti begrafwit i Billinge. – Ofwan nämde Enka hörde till denna Församling fast än hon födde barnet i Billinge Sochn. – TingsRättens dom blef både af Håf-Rätten och Konungen stadsfäst. – Hon blef halshuggen och å båle bränd d: 14 April 1803 på Annelöfs Afrättsplats, - Collega Scholæ Mr Pehr Abrah: Asping ifrån LandsCrona predikade, och jag Joh: Magn: Palm höll Skriftermåls Tal och Talade på Afrättsplatsen.”
 
Detta låter väldigt märkligt, för brott brukade avdömas i det härad där gärningen ägde rum – och om hon nu födde barnet i Hultseröd och Billinge socken, och dödade det strax efter födseln, så borde ju rättegången hållits vid Onsjö häradsrätt. Även hennes hemsocken Stehag låg i Onsjö härad, så varför då inte domen återfinns i denna häradsrätts urtima dombok 1802 är mycket konstigt. Jag får känslan av att det är rejäla luckor i domboken runt 1802-1804, medan exempelvis 1805 är välfylld av olika domar. Kan det vara så att de förmodligen lösa blad som innehållit Kierstinas rättegång, och som sedan bands in i domboken, har fallit ut och gått förlorade?
 
Jag letade upp henne i fånglistorna, men där gavs tyvärr inga närmare ledtrådar. I fånglistan för Landskrona häkte i augusti månad 1802 hittar man i varje fall Kierstina Jönsdotter som intogs i häktet 1802 6/8 för barnamord, och som nu inväntade Göta hovrätts dom. Det står även att ”ransak ink d: 16 Aug. 1802 och res. d 30 Do om besigtnings attestens beEdigande samt af sådan grund och intil dess densamma inkommer hwilar oafg.” I fånglistan för Landskrona häkte i november 1802 sägs det att hon blivit ”d. 1te dennas dömd af Kongl. Götha HofRätt at halshuggas och i Båle brännas men ingådt med underdånig Böneskrift att söka Konungens nåd” (Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:283, 1802).
 
I fånglistan för Landskrona häkte i februari månad 1803 står det att Kierstina Jönsdotter blivit ”dömd af Kongl. Maij:t att lif sitt mista, halshuggas och i Båle brännas, man afbidar Execution”, och i fånglistan för april månad samma år står det att hon blivit ”d 13 afförd till Execution i Annelöf” (Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:294, 1803).

Hej Markus,

tack för ditt svar! Väldigt intressant med fånglistorna, visste ej att sådana fanns att få tag på. Synd att de inte innehöll lite mer info än vad som tidigare var känt.

Jag tycker precis som du, även om jag inte är nån expert, att urtima ting-boken för 1802 är väldigt tunn. Chirstina var innan hon mördade barnet gift med smeden Jöns Gram. Jag har inte lyckats hitta varifrån han kommer (första gången jag ser honom är i vigselnotisen för paret, Håstad CI:2 b.60 / s.76, han då i Rönneholm). De enda andra Gram:are jag hittat är relativt inflytelserika i bl.a. Kristianstad. Jag har inga bevis alls för att han är släkt med dem, men om så vore fallet, kan de ha låtit få sidorna ur lagboken försvinna? Eller är det för långsökt?

Jag tycker att det är skumt att jag inte hittar föräldrar eller något till varken Jöns eller Chirstina. Jag hittar inte bouppteckning efter någon av dem heller, trots att ett minderårigt barn överlevt de bägge.

Än en gång, tack för hjälpen :)

2021-09-20, 14:42
Svar #4

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4559
  • Senast inloggad: 2021-09-26, 20:34
    • Visa profil
Hej igen Kristoffer!
 
Jag har nu undersökt saken vidare, och ifall protokollen har förkommit eller om rättegången mot förmodan hölls vid en annan häradsrätt än Onsjö så finns det ytterligare en väg att gå.
 
Efter att häradsrätten fällde sin dom skickades den ju som synes till Göta hovrätt, men när hovrätten sedan fastställde domen så återsändes den inte till häradsrätten utan till landshövdingen i Malmöhus län. I min egen forskning har jag sett att hovrätternas brev brukar innehålla sammanställningar av domen, där man kan läsa hur hovrätten har resonerat utifrån vittnesmål o.s.v., och eftersom det ju framgår i fånglistorna att Kierstina dömdes av Göta hovrätt den 1 november 1802 så bör alltså hovrättens skrivelse till landshövdingen i Malmöhus län återfinnas i Malmöhus läns landskanslis arkiv, volym DIa:86 (bland skrivelserna nr. 49–166). Det finns även en anteckning i NAD om att hovrätternas brev från detta år även kan ha hamnat i den fuktskadade volymen Malmöhus läns landskanslis arkiv, volym DIIIa:191 (innehållande 1802 års ”Brefvar som funnits oregistrerade och oinbundne för År 1802”). Tyvärr har dessa volymer ännu inte digitaliserats, utan går endast att beställa fram på Arkivcentrum Syd i Lund.
 
Nu sände ju Kierstina dessutom en böneskrift till kungen, och eftersom även svaret på denna sändes till landshövdingen så bör den finnas i Malmöhus läns landskanslis arkiv, volym DIa:87 (”1803 Års Kongl. Maijts och Collegiernes Bref”), som tyvärr inte heller har digitaliserats och därför bara går att beställa fram på Arkivcentrum Syd.
 
När man via dessa (mest sannolikt Göta hovrätts brev) har fått fram det exakta datumet och häradsrätten för rättegången så bör man kunna hitta en ordagrann avskrift av häradsrättens rättegångsprotokoll i Göta hovrätts arkiv (Göta Hovrätt. Huvudarkivet -1948) som förvaras på Landsarkivet i Vadstena. Tyvärr blir jag inte klok på vilken serie och volym man ska kika i, men jag gissar att det är volym BVa:112 som innehåller domar 1802. Det finns även en serie EVbb (”Handlingar till vademål, fr o m 1920 kallad handlingar till domar”), men eftersom denna börjar först 1803 så misstänker jag att handlingarna till hovrättens domar före 1803 har bundits in i volymerna tillsammans med själva utslagen.
 
När det gäller bouppteckningarna så instämmer jag i att det är låter märkligt att det saknas bouppteckningar efter bägge föräldrarna, särskilt med tanke på det omyndiga barnet – men då slog det mig att Jöns Gram kanske var anställd som smed under Rönneholm, och att hans och hustruns bouppteckningar därför istället kan ha hamnat i Rönneholms godsarkiv. Jag kikade därför i arkivförteckningen över Rönneholms godsarkiv, och mycket riktigt innehåller serien A2B fem volymer som ”omfattar bouppteckningar efter anställda under Rönneholm” åren 1714–1835. Det är alltså inte helt osannolikt att Jöns Grams och / eller hustruns bouppteckningar finns i någon av volymerna Rönneholms godsarkiv, volym A2B:3 (1790–1799) eller A2B:4 (1800-1811), som också förvaras på Arkivcentrum Syd i Lund.
 
Angående släktnamnet Gram så har jag också märkt att de flesta som bar detta namn befann sig lite högre upp i samhället, men i trakten kring Lund finns det faktiskt några andra Gram som nog är lämpligare kandidater (och som jag för övrigt är ganska säker på att jag är släkt med). Det är kronolänsmannen Dominicus Gram som får ett par barn i Görslövs socken 1711–1715, och som jag misstänker även är far till borgaren i Lund, sedermera ryttaren Christian Gram (ca 1713–1766) som slutar sina dagar i Södra Åkarps socken. Han fick i varje fall sönerna Göran Gram (född 1738 i Lund), Peter Gram (född 1743 i Stora Råby), Dominicus Gram (född 1746 i Stora Råby, som väl bör vara identisk med den smedgesäll med samma namn som gifter sig i Trelleborg 1768) och Hans Gram (född 1750 i Stora Råby).
 
Lite senare fanns det även en annan herre i Lund, en bryggare vid namn Lars Persson som var gift med Ingeborg Sassarsdotter. Jag har inte fått fram var de kom ifrån, eller var de sedan flyttade, men de fick i varje fall åtta barn i Lund åren 1774–1783 och mot slutet av lundavistelsen började Lars Persson kalla sig Gram i efternamn. Inget av deras barn hette dock Jöns, men det kan ju vara så att de hade en son Jöns som var född i någon annan församling före 1774, eller att Jöns Gram var släkt (son eller brorson?) till den ovanstående Dominicus Gram som sägs vara smedgesäll 1768?

Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2021-09-24, 11:28
Svar #5

Utloggad Kristoffer Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 209
  • Senast inloggad: 2021-09-28, 19:36
    • Visa profil
Hej igen Kristoffer!
 
Jag har nu undersökt saken vidare, och ifall protokollen har förkommit eller om rättegången mot förmodan hölls vid en annan häradsrätt än Onsjö så finns det ytterligare en väg att gå.
 
Efter att häradsrätten fällde sin dom skickades den ju som synes till Göta hovrätt, men när hovrätten sedan fastställde domen så återsändes den inte till häradsrätten utan till landshövdingen i Malmöhus län. I min egen forskning har jag sett att hovrätternas brev brukar innehålla sammanställningar av domen, där man kan läsa hur hovrätten har resonerat utifrån vittnesmål o.s.v., och eftersom det ju framgår i fånglistorna att Kierstina dömdes av Göta hovrätt den 1 november 1802 så bör alltså hovrättens skrivelse till landshövdingen i Malmöhus län återfinnas i Malmöhus läns landskanslis arkiv, volym DIa:86 (bland skrivelserna nr. 49–166). Det finns även en anteckning i NAD om att hovrätternas brev från detta år även kan ha hamnat i den fuktskadade volymen Malmöhus läns landskanslis arkiv, volym DIIIa:191 (innehållande 1802 års ”Brefvar som funnits oregistrerade och oinbundne för År 1802”). Tyvärr har dessa volymer ännu inte digitaliserats, utan går endast att beställa fram på Arkivcentrum Syd i Lund.
 
Nu sände ju Kierstina dessutom en böneskrift till kungen, och eftersom även svaret på denna sändes till landshövdingen så bör den finnas i Malmöhus läns landskanslis arkiv, volym DIa:87 (”1803 Års Kongl. Maijts och Collegiernes Bref”), som tyvärr inte heller har digitaliserats och därför bara går att beställa fram på Arkivcentrum Syd.
 
När man via dessa (mest sannolikt Göta hovrätts brev) har fått fram det exakta datumet och häradsrätten för rättegången så bör man kunna hitta en ordagrann avskrift av häradsrättens rättegångsprotokoll i Göta hovrätts arkiv (Göta Hovrätt. Huvudarkivet -1948) som förvaras på Landsarkivet i Vadstena. Tyvärr blir jag inte klok på vilken serie och volym man ska kika i, men jag gissar att det är volym BVa:112 som innehåller domar 1802. Det finns även en serie EVbb (”Handlingar till vademål, fr o m 1920 kallad handlingar till domar”), men eftersom denna börjar först 1803 så misstänker jag att handlingarna till hovrättens domar före 1803 har bundits in i volymerna tillsammans med själva utslagen.
 
När det gäller bouppteckningarna så instämmer jag i att det är låter märkligt att det saknas bouppteckningar efter bägge föräldrarna, särskilt med tanke på det omyndiga barnet – men då slog det mig att Jöns Gram kanske var anställd som smed under Rönneholm, och att hans och hustruns bouppteckningar därför istället kan ha hamnat i Rönneholms godsarkiv. Jag kikade därför i arkivförteckningen över Rönneholms godsarkiv, och mycket riktigt innehåller serien A2B fem volymer som ”omfattar bouppteckningar efter anställda under Rönneholm” åren 1714–1835. Det är alltså inte helt osannolikt att Jöns Grams och / eller hustruns bouppteckningar finns i någon av volymerna Rönneholms godsarkiv, volym A2B:3 (1790–1799) eller A2B:4 (1800-1811), som också förvaras på Arkivcentrum Syd i Lund.
 
Angående släktnamnet Gram så har jag också märkt att de flesta som bar detta namn befann sig lite högre upp i samhället, men i trakten kring Lund finns det faktiskt några andra Gram som nog är lämpligare kandidater (och som jag för övrigt är ganska säker på att jag är släkt med). Det är kronolänsmannen Dominicus Gram som får ett par barn i Görslövs socken 1711–1715, och som jag misstänker även är far till borgaren i Lund, sedermera ryttaren Christian Gram (ca 1713–1766) som slutar sina dagar i Södra Åkarps socken. Han fick i varje fall sönerna Göran Gram (född 1738 i Lund), Peter Gram (född 1743 i Stora Råby), Dominicus Gram (född 1746 i Stora Råby, som väl bör vara identisk med den smedgesäll med samma namn som gifter sig i Trelleborg 1768) och Hans Gram (född 1750 i Stora Råby).
 
Lite senare fanns det även en annan herre i Lund, en bryggare vid namn Lars Persson som var gift med Ingeborg Sassarsdotter. Jag har inte fått fram var de kom ifrån, eller var de sedan flyttade, men de fick i varje fall åtta barn i Lund åren 1774–1783 och mot slutet av lundavistelsen började Lars Persson kalla sig Gram i efternamn. Inget av deras barn hette dock Jöns, men det kan ju vara så att de hade en son Jöns som var född i någon annan församling före 1774, eller att Jöns Gram var släkt (son eller brorson?) till den ovanstående Dominicus Gram som sägs vara smedgesäll 1768?

Hej igen Markus,

tack för ditt väldigt informativa svar!

Jag har avvaktat med att svara då jag väntar återkoppling från Riksarkivet men det verkar aldrig komma...

Det var nytt för mig att gods kunde ha sina egna arkiv för bouppteckningar :)

Jag måste ta mig bort till Landsarkivet i Lund och bläddra i dessa böcker verkar det som, problemet är att de bara har öppet under arbetstid så jag jobbar på någon lösning för tillfället.

Jag återkopplar här när jag kikat i böckerna :)

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna