Mats Gummesson Måstad

[Per Bäckström]

Mats (ibland Måns) Gummesson i Måstad, som troligen är en anfader, finns omtalad redan 1679 i Medelstads dombok. Sista omnämnandet finns 1726, och han dog ca 1728. Kan det vara samma Mats 1679 som 1726? Isåfall levde han mycket länge, men ett omnämnande 1723 kan tyda på just det:

”1723 gamle mannen Mats Gummesson i Måstad hade gjort följande disposition av sin fasta egendom att barn i giftet med Kerstin Andersdotter skall ha den östra halvan och barnen med Maria Bengtsdotter den västra halvan”.

Mats fick minst tre barn: Gumme 1714, Olof 1721 och Bengt 1722 (sista är far till Sissa Bengtsdotter, min farmors farmors farmor). Känner någon till mer om denne Mats och hans Matssöner/-döttrar? Med två fruar borde han ha lagt grunden till en del ättlingar i Tving och Blekinge. Gumme tar över gården, vilket tyder på att alla tre bröder ovan kan ha samma mor, vilket troligen är Maria Bengtsdotter (då en son döps till just Bengt).

[Per Bäckström]

Enligt listningen över födda i Tving socken, så fick Mats Gummesson fyra barn till: Elin, Sissa, Bengt och Måns. Enligt döda verkar båda flickorna ha dött, Bengt dog såklart, då MG fick en Bengt till 1722, och också Måns kan ha dött (17250826 Mats Gummessons dotter Måstad, 17271226 Mats Gummes barn Måstad). Det figurerar också en Anders Matsson i Måstad, som ju kan ha varit en son i första giftet. Mantalslängderna är få och svårtolkade, men vad jag kan se finns inte Mats Gummesson med på 1600-talet och en bit in på 1700-talet, så frågan är om han gifte till sig gården i Måstad i andra giftet? All hjälp att lösa dessa svårlästa/-lösta knutar tas emot med tacksamhet. Gifta/döda saknas förrän en bra bit in i 1700-talet, och födda bara från 1712.

[Lars Ihd]

Hej Per


Enligt räntelängden år 1674 är Mats Gummesson son till Gumme Månsson. I mantalslängden 1661 och 1659 finns Gumme med. Mantalslängden 1661 har jag tolkat som att Gummes hustru heter Agnes.


Tidigare mantalslängder har jag inte granskat men i stolslängden 1643 finns ingen Gumme eller Måns med.


Jordeboken 1685 kan ge fler ledtrådar.


Hoppas det ger dig något


Mvh


Lars Ihd

[Lars Ihd]

Rättelse:


Räntelängd ska vara roteringslängd!


Lars

[Per Bäckström]

Hej Lars,

och tusen tack, då vet jag vad jag ska leta efter innan Mats Gummesson. Agnes, högst ovanligt namn. Kan det möjligen vara Agneta, som jag finner vid den här tiden+

Något som var ovanligt, för mig, var att mantalslängden verkar lista byarna flera gånger. Det gör det lätt missa namn. Men det var kanske praxis så tidigt? Jag har huvudsakligen letat sent 1600-tal och framåt. Ser nu att 1661 saknar byangivelse, hur fann du Gumme Månsson?

Den stora frågan är ju varför Mats G inte finns med, när han nämns i domboken 1679 som bosatt i Måstad.

Jag ser nu också i gifta Tving att det finns en Bengt Matsson som gifter om sig 1756, vilket ju passar bra med fruns dödsfall i februari detta år (om än ej sorgeår…). Men bosatt i Liatorp. Kan det vara Mats Gummessons son som gifter om sig, eller ligger liatorp för långt bort? Har sökt i PLF, och det finns en dräng Bengt Mattsson i Liatorp, som dör drygt en månad efter sitt bröllop. Det var alltså inte ’min’ BM, så frågan är fortfarande vad han dör av, var han dör och när.

Det är härligt med hjälpsamheten här, innan fann jag inte ens min anmoder Cecilia Bengtsdotter 1753, men nu är jag, med din och Jörgen Axelssons hjälp, långt bak i 1600-talet :–)

Med vänlig hälsning
Per

[Per Bäckström]

Jordeböckerna ger vid handen att Mats Gummesson är samma person 1679 som 1726, då han står som ägare till hemmanet både 1686 och åren efter, samt när det närmar sig och är 1700. Toppen, tack!

Hur söker man i roteringslängderna på SVAR, det är en ny bekantskap, och varje bok har ca 1500 bilder. Svårsökt, när man inte känner systemet, hamnade på Fridlevstad, men sedan är frågan om Tving står före eller efter. Och stolslängd finner jag inte alls, det låter väldigt intressant. Finns detta också i ArkivDigital?

Bästa
Per

[Per Bäckström]

Hej igen,

jordeböckerna gav mig ledtråden till mantalslängderna, dvs tidigare uppdelat på gårdens omfång och inte vilken by de tillhör. Är det alltså denna bilaga du tolkar som Gumme och Agnes i Måstad 1661? Vad jag kan se finns det isåfall en Gumme till i byn, med annan fru, dock har jag svårt att få initialen till ett ”G”. Och, jag vet, jag måste gå en kurs i att läsa handskrifter…

Allt väldigt spännande, men fortfarande flera frågetecken, så jag hittar rätt längder.

Bästa
Per

[Lars Ihd]

Hej Per


Svar på några av dina funderingar:
1. Agnes och Agneta är samma namn - det första den grekiska varianten och den andra en latinsk version. Båda namnformerana har funnits i Sverige sedan medeltiden. Tycker nog att Agnes var vanligast i Blekinge
2. Det finns som du konstaterat två Gumme i längden 1661. Den andres hustru tycks heta Kirstin även om bokhållaren här svängt till bokstäverna något mer än han gjort i andra noteringar. Vem som är "din" Gummes hustru är väl svårt att bevisa bara på det materialet. Du kan ju jämföra med namnseden i följande generationer. Kika även på syskonbarns namnsed.
3. Roterings- och utskrivningslängder och stolslängden hittar du som sagt i SVAR. Jag har inte antecknat sidorna där tyvärr. Det är en kuriositet att stolslängden från år 1643 finns i de svenska arkiven men de har väl fölt med i kyrkräkenskaperna lokalt och inte förts centralt i Danmark. Annars finns längder före år 1658 i de danska arkiven som det ju kan vara idé att granska. Hitta i dem är om möjligt ännu svårare men får man snitts på systematiken så går det fortare. Jag har inte kollat i dessa.
4. En kuriositet är ju namnet på ett av Mats Gummessons barn - Bengt. Bengt är ju namnet på en av de tidigare brukarna i Måstad, under förra hälften av 1600-talet. Kanske finns ett ingifte här om inte annat. Men det är bara en hypotes att forska vidare på.
Kan bara önska dig lycka till i fortsatt grävande.
Mvh


Lars

[Per Bäckström]

Hej Lars,

tack för uppklarande! Får se om jag hittar stolslängden, men ska väl gå, är altså på SVAR om jag förstår dig rätt. Otroligt viktigt med lokalkunskap, har själv inte mött Agnes, men alltså vanligt i Blekinge. Om det är Agnes eller Kerstin som är frun får jag se, Kerstin finns dock i släkten, men vet inte om det är före eller efter Sissa. Vad gäller Bengt får jag kolla upp det, finns ju också en myndighetsperson av något slag, som finns där samtidig som Gummesson. Bengt Mattssons fru hette dessutom Maria Bengtsdotter, ska se om det är ingiftet du talar om. Än en gång stort tack!

mvh
Per

[Jörgen Axelsson]

Mats / Måns / Mattis Gummesson, d. ca 1728 i Måstad 82, Tving. Bonde i Måstad 13/82.
Övertog ca 1677 gården efter fadern (jb 1685).
Köpte ca 1696 den andra delen av Måstad 13 (domb) och enligt disposition ca 1723 tillföll sedan ena delen barnen i första och den andra barnen i andra äktenskapet (domb).
Son till bonden Gumme Månsson.


Vigd I med Kerstin Andersdotter.


Antecknade barn:


* Ingegärd, trol. ca 1682-1760 ("änkan Ingrid i Måstad"). G.m. bonden Måns Persson i Jämsunda 56, Tving och Måstad 82.
* Botil, ca 1689-1754. G.m. bonden Håkan Olsson i Västra Berg, Tving.


Vigd II med
Maria Bengtsdotter, f. ca 1697 i Måstad 12, d. 1759 i Måstad.
Dotter till bonden Bengt Olsson.


Barn:


* Gumme, f. 1714-1792. Bonde i Måstad 82. G.m. Sigrid Jönsdotter och Ingegärd Håkansdotter.
* Elin, f. 1716. G.m. bönderna Per Gummesson och Sven Jonsson i Jämsunda 116.
* Sissa, f. 1719
* Bengt, f. 1720, troligen död ung
* Olof, f. 1721. Kopparhammarsmed i Törnefors, Alnaryd, Tving och bonde i Möljeryd 84, Ronneby. G.m. Kerstin Persdotter.
* Bengt, f. 1722. Kopparsmedsdräng i Törnefors, Alnaryd. G.m. Kerstin Svensdotter.
* Måns, f. 1725


Maria Bengtsdotter vigd II ca 1729 (i Tving) med
Karl Nilsson, f. ca 1703, d. 1758 i Måstad. Bonde i Måstad 82 och 81.


Barn:


* Mats Karlsson, f. 1731




Den omtalade stoldelningslängden från 1643 ingår i Tvings kyrkoarkiv i PI:1 och finns hos Arkiv Digital.


Hur man hittar bl.a. roterings- och utskrivningslängden från 1674 finns beskrivet i ett inlägg 7/2 2019 under Tving - "Ingeborg Nilsdotter Gnetteryd Tving" här på forumet.

[Per Bäckström]

Tack Jörgen, otroligt! Marias barn hade jag funnit även om jag inte checkat om det var alla (vilket det alltså var), men inte Kerstins, dock sett namnet Botill men inte verifierat det. Med din hjälp ska jag nu ge mig in i längderna, och stolslängden, men långsamt - behöver en kurs i krumelurtolkning. Mats Gummessons far, som du skriver, var Gumme Månsson, okänd levnadstid), som enlgt Lars ovan var gift med Agnes. Vad betyder det du skriver:  (jb 1685)? Död då? Stort tack för bildanvining för rotationslängden för Tving!

Enligt domböckerna så blir både Olof Månsson och Gumme Månsson instämda i en arvstvist 16830716, där dock relationerna är väldigt oklara till Måns Larsson som stämmer in och som har både styvfar och -mor (märkligt, får inte någon ordning på den biten), och det tyder väl på att Olof och Gumme är bröder?

”Måns Larsson i Skrävsmåla hade instämt Olof Månsson i Tvings by och Gumme Månsson i Måstad angående hans faders och systersarv och begära av dem som dess förmyndare att framvisa skiftebrevet, men de berättar att skiftebrevet var i krigstiden bortkommet men de framvisade en kvittens att de hade betalt, men Måns Larsson säger skett i hans ungdom när han var 20 år och blivit därtill lockad. Olof Månsson säger att han inte lockade utan skedde med hans styvfaders och styvmoders vetskap och goda minne. Nämndemannen Lars Pålsson i Bröstorp berättade, omnämndes Nils Trulsson i Tvingelshed, Måns Svensson i Nävragöl”

[Jörgen Axelsson]

jb = jordebok
Jordeboken från år 1685, som även Lars Ihd nämnde, ingår i Blekinge läns landskontors arkiv och finns hos Arkiv Digital.
Anteckningarna om Måstad 13 hittar du här: ArkivDigital: Blekinge läns landskontor (K) GIIIa:2 (1685) Bild: 207 Sida: 408

[Jörgen Axelsson]

Mats Gummessons son Bengt Matsson (f. 1722) hade troligen utomäktenskaplige sonen Nils Bengtsson (Kaspersson) Hasselkvist (1750-1815), som var båtsman på Hasslö, Förkärla.
Nils var född 29/3 1750 i Binga 13, Jämjö och var son till Gertrud Åkesdotter, som enligt födelsenotisen uppgav att sonen var avlad under äktenskapslöfte med drängen Bengt Månsson, som tjänade i Alnaryd och Tvings socken.
Gertrud Åkesdotter vigdes 1753 i Jämjö med båtsmannen Kasper Bråttom / Flyberg i Flyeboda, Jämjö.


Flera uppgifter om Bengt Matsson finns här på forumet i en diskussion under Blekinge →Allmänt →Piga i Karlskrona 1776.

[Per Bäckström]

Wow, det var viktig info. Och hans fru fick Sigge Siggesson med Sigge Svensson, som också lovade giftemål. Och i båda fallen bröts löftena, enormt märkligt. Mats levde ju vdare, men vad som hände med Sigge Svensson vet jag inte, dvs varför han bröt sitt löfte. Sigge junior i sin tur blev ju Syrack Ahlgren och kopparsmed i Karskrona, gifte sig med en äldre änka som inte hade några bröstarvingar enligt bouppteckningen, och väl var för gammal för att få några med Syrack. Syrack gifte om sig inom (alltför) kort tid, och fick tre söner till (minst), de första två dödfödda. Carl Fredric Ahlgren levde däremot vidare i Ronneby. Och namnet Carl Fredric finns dessutom vid två tillfällen i ättelinjen från Sissa Bengtsdotter (för att anknyta till vår diskussion i Piga i Karlskrona 1776). Vilket gör det än tydligare att det är rätt Sissa jag (dvs du) funnit. Gumme Mattsson, som övertar Måstad, får mängder med barn men har otur med sina Sissor, som han får tre stycken av. De första måste ha dött tidigt. Vilket också bekräftar namnet Sissa som starkt närvarande i släkten. Jag ska sammanställa hans barn, och  redovisa här med fråga om allt stämmer senare (fann dem igår). Superkul, stort tack!

Har spårat Nils till Hasslö, och han gifter sig med Gertrud Åkesdotter föd 1760 i Hasslö. Märkligt.

[Per Bäckström]

Hade Mats gummesson en son som hette Anders Matsson i första äktenskapet, denne dyker nämligen upp i Måstad ibland? Då det både finns en Måns och en Mats, verkar prästen skilja på Månsson och Matsson.

Det borde vara av intresse att följa Mats Gummessons arvtagare (den ene) i Måstad, Gumme Matsson, men en del oklarheter finns när det gäller Gummes barn. Gumme Mattson och Sigrid Jönsdotter får följande barn, men är det verkligen alla – det verkar finnas utrymme för fler helst i början? Jag har ännu inte följt fyra av dem till graven (markerat ”död när?”), men såvitt jag kan se finns inget om första Sissa. Ej heller födelsen av den förste sonen 1735.

Son 6 år gammal alltså född ca 1735, död 4 okt 1741
Bengt Gummesson 1740–1778
Elin Gummesdotter 28 aug 1742, död när?
Dotter 6 år gammal alltså född ca 1744, död 18 feb 1750 (är detta föregående dotter?)
Sissa Gummesdotter 28 sep 1746, död ung 1749–1751
Sigrid Gummesdotter 28 feb 1749, död när?
Sissa Gummesdotter 31 okt 1751, död 1756
Sissa Gummesdotter 2 nov 1757, död när?
Mats Gummesson 20 jun 1760, död när?

Det finns också en notering, som troligen är felskriven, som då gäller Gumme och Segred ovan:
17440325   Jöns   Gumme Nilsson   Sigrid Jönsdotter   Måstad
Frågan här är om det är en dotter som dör sex år gammal 1750, och det i så fall är Elin ovan, eller om det (återigen) är en felskrivning nu av kön och denne Jöns som åldersmässigt passar in?

Och slutligen finns två barn till noterade, är dessa Gummes i det andra äktenskapet?
17751212 Måns
17820213 Kerstin

[Jörgen Axelsson]

Några smärre kompletteringar har jag till din sammanställning av Gumme Matssons barn i Måstad 82.
I första äktenskapet med Sigrid Jönsdotter:


* Mats, 1736-1741
* Maria, ca 1737-1801. G.m. bonden Pål Larsson i Gunnetorp 69, Tving.
* Bengt, 1740-1778. Bonde i Måstad 82. G.m. Maria Persdotter.
* Elin, f. 1742. Uppnådde vuxen ålder (mtl).
* Sissa, 1746-1750
* Bengta, f. 1754


I andra äktenskapet med Ingegärd Håkansdotter:


* Gumme, 1772-1786
* Måns, 1775-1786

[Per Bäckström]

Jag tolkar ditt svar som att även Jöns var Gummes son, och kan det då vara så att han är ”dottern” som dör sex år senare? JAg såg senare att en Elin Gummesdotter gifter sig i Måstad, och tolkade det som Gummes Elin.

Jag letade efter Sigge Svensson, far till Sigge Siggesson Syrak Ahlgren) och han gifter sig tydligen, och får några barn i Boasjö som jag funnit. Antar han gifte sig utanför Tving, då han inte finns med bland gifta i Tving. Har tänkt mycket på de två brutna äktenskapslöftena, Mats Bengtssons och Sigge Svenssons, kan det ha varit så enkelt att de inte ansågs ”fina nog”? Så sent som början av 1900-talet fick min farfar inte gifta sig med sin förälskelse, för att han inte var ”fin nog”.

[Jörgen Axelsson]

Jag antar att födelsenotisen för Gumme Matssons och Sigrid Jönsdotters son Jöns, f. 25/3 1744, i Måstad är riktig. Sonen var sannolikt namngiven efter morfadern, bonden Jöns Pålsson i Padderyd, Tving. När denne Jöns Gummesson dog vet jag inte och om han var identisk med den dotter som begravdes 18/2 1750 är inte lätt att veta.


Bengt Matssons (f. 1722) hustru Kerstin Svensdotter (d. 1756) i Törnefors, Alnaryd hade innan äktenskapet en son Sigge, f. ca 1750. Fadern var Sigge Svensson, som då liksom Kerstin tjänade i prästgården i Näs 92, Tving.
Omständigheterna refereras här i Medelstads härads renoverade dombok 14/2 1750: ArkivDigital: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Blekinge län (K) EVIIAABB:418 (1750) Bild: 4510


Sigge Svensson, f. (dp. 2/10 1720) i Norra Boasjö, Tving, d. 3/12 1786 i Västra Stensjö, Fridlevstad. Bonde i Norra Boasjö och gårdman i Västra Stensjö.
Son till bonden Sven Nilsson och Elin.
Vigd 7/8 1763 i Fridlevstad med
Kerstin Hansdotter, f. (dp. 1/1 1740) i Västra Stensjö, d. 24/11 1787 i Västra Stensjö.
Dotter till bonden Hans Larsson och Elin Andersdotter.

[Per Bäckström]

Jag var otydlig, det står Gumme Nilsson och Sigrid Jönsdotter som föräldrar till Jöns, men med tre rätt av fyra, så borde det väl vara Gumme Matsson som avses? Och hennes efternamn indikerar ju Jöns som ett släktnamn. Det är svårt när prästerna skriver fel... Om det nu är fel, men vad jag sett finns det ingen Gumme Nilsson i Måstad vid den här tidpunkten. Enbart de två barnaproducerande Gumme Månsson och Gumme Matsson.