ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Speciell familjenamnstradition i Dalarna?  (läst 1158 gånger)

2021-08-24, 15:24
läst 1158 gånger

Utloggad Gustaf Fröhlin

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 12
  • Senast inloggad: 2021-08-31, 03:52
    • Visa profil
Hej!

Har nyligen börjat forska på min morfars släkt, med rötter i Dalarna i många generationer. På hans farmors sida dock så har jag hittat att de flesta har någon slags familjenamn som första namn, t. ex "Myr" och "Lillpers". Det här har jag inte stött på någonstans tidigare i min forskning i något annat landskap, och undrar således om något vet om det kan ha varit en regional tradition för Dalarna kanske?

Mvh,
Gustaf

2021-08-24, 15:31
Svar #1

Utloggad Kalle Birgersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5032
  • Senast inloggad: 2024-03-29, 07:24
    • Visa profil

2021-08-24, 15:44
Svar #2

Utloggad Gustaf Fröhlin

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 12
  • Senast inloggad: 2021-08-31, 03:52
    • Visa profil
Ja juste, detta har jag för mig att jag hört om för väldigt länge sedan, långt innan mitt intresse för detta uppkom eller jag ens visste att jag hade anor från Dalarna. Tack så mycket!

2021-12-13, 15:07
Svar #3

Utloggad Karin Desirée Granqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 548
  • Senast inloggad: 2024-03-13, 13:56
    • Visa profil
Det nämns i artikeln att gårdsnamn varit vanligt i personnamn även i Norrbotten. Men det stämmer inte alls för socknar som Luleå och Piteå.

Högre ståndspersoner kunde nämnas med hemmansnamn eller -plats som "Tomas i Ede" där Ede är en liten halvö eller "Nils i Hamnen" där Hamnen var en plats i Öjebyn i dagens Piteå kommun eller "Anders i Persön" där Persön var en plats i byn Långsnäs i Piteå socken. Men det var inte alls vanligt som det påstås i artikeln. Kanske för nordöstra Norrbotten som Torneå socknar och Kalix socknar, för de vet jag inte mycket om. Men det jag vet fram till idag är att jag inte sett några gårdsnamn där heller till personnamnen.

Mvh,
Desirée Gran

2021-12-13, 17:08
Svar #4

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 23:58
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Det nämns i artikeln att gårdsnamn varit vanligt i personnamn även i Norrbotten. Men det stämmer inte alls för socknar som Luleå och Piteå.

Högre ståndspersoner kunde nämnas med hemmansnamn eller -plats som "Tomas i Ede" där Ede är en liten halvö eller "Nils i Hamnen" där Hamnen var en plats i Öjebyn i dagens Piteå kommun eller "Anders i Persön" där Persön var en plats i byn Långsnäs i Piteå socken. Men det var inte alls vanligt som det påstås i artikeln. Kanske för nordöstra Norrbotten som Torneå socknar och Kalix socknar, för de vet jag inte mycket om. Men det jag vet fram till idag är att jag inte sett några gårdsnamn där heller till personnamnen.

Det som står i artikeln är (min fetstil):

"I talspråk har bruket av ett gårdsnamn följt av personnamn varit mest frekvent i Dalarna, Hälsingland, på Gotland, i Norrbotten samt i Österbotten och östra Nyland i svenska Finland.

Dalarna utmärker sig genom att gårdsnamnet även har varit, och är, officiellt namn, och finns inskrivet i kyrkböckerna."


Det sägs alltså att det var i talspråk som det förekom i Norrbotten, vilket lär förklara varför du inte har funnit det i skrift.

När det gäller "Anders i Persön" m.fl., så är ju det inte "gårdsnamn följt av personnamn" (som det talas om i artikeln). "I Persön" är ju bara en upplysning om var han bor. Och så skrev man naturligtvis över hela landet. Och inte bara om högreståndspersoner, snarare särskilt om vanliga bönder. Hur skulle man annars i domböcker och andra handlingar veta vilken av alla Andersar i socknen eller häradet/tingslaget det gällde?
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2021-12-30, 16:29
Svar #5

Utloggad Karin Desirée Granqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 548
  • Senast inloggad: 2024-03-13, 13:56
    • Visa profil

När det gäller "Anders i Persön" m.fl., så är ju det inte "gårdsnamn följt av personnamn" (som det talas om i artikeln). "I Persön" är ju bara en upplysning om var han bor. Och så skrev man naturligtvis över hela landet. Och inte bara om högreståndspersoner, snarare särskilt om vanliga bönder. Hur skulle man annars i domböcker och andra handlingar veta vilken av alla Andersar i socknen eller häradet/tingslaget det gällde?

Naturligtvis måste man identifiera människor, vilket gjordes. Så jag förstår inte alls vad du vill komma med frågan "Hur skulle man annars i domböcker och andra handlingar veta vilken av alla Andersar i socknen eller häradet/tingslaget det gällde?" Jag har inte skrivit emot att man liksom inte behövde identifiera folk, som din mening jag citerat verkar peka på.

Problemet är dock, än tydligare såsom du framställde det, att även om identifikation skedde i talspråk i Norrbotten, så användes ändå inte samma identifikationssätt i domböckerna i Norrbotten. Det leder till den konstiga slutledningen att var 'svårare' att förstå folk i dagligt tal så därför behövdes gård framför personnamn, men inte i domböckerna i Norrbotten. Det är ju jättekonstigt. Man var liksom trögare i huvudet när man pratade om folk sinsemellan varandra, men inte när man var vid tinget?

2021-12-31, 08:42
Svar #6

Utloggad Erik Stenhols

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 124
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 09:34
    • Visa profil

När det gäller "Anders i Persön" m.fl., så är ju det inte "gårdsnamn följt av personnamn" (som det talas om i artikeln). "I Persön" är ju bara en upplysning om var han bor. Och så skrev man naturligtvis över hela landet. Och inte bara om högreståndspersoner, snarare särskilt om vanliga bönder. Hur skulle man annars i domböcker och andra handlingar veta vilken av alla Andersar i socknen eller häradet/tingslaget det gällde?

Naturligtvis måste man identifiera människor, vilket gjordes. Så jag förstår inte alls vad du vill komma med frågan "Hur skulle man annars i domböcker och andra handlingar veta vilken av alla Andersar i socknen eller häradet/tingslaget det gällde?" Jag har inte skrivit emot att man liksom inte behövde identifiera folk, som din mening jag citerat verkar peka på.

Problemet är dock, än tydligare såsom du framställde det, att även om identifikation skedde i talspråk i Norrbotten, så användes ändå inte samma identifikationssätt i domböckerna i Norrbotten. Det leder till den konstiga slutledningen att var 'svårare' att förstå folk i dagligt tal så därför behövdes gård framför personnamn, men inte i domböckerna i Norrbotten. Det är ju jättekonstigt. Man var liksom trögare i huvudet när man pratade om folk sinsemellan varandra, men inte när man var vid tinget?


Fast i andra socknar har man inte riktigt den här traditionen, utan det går ju utmärkt att skriva in Anders Anderson ett par gånger i kyrkböckerna. Dalarna har en speciell namntradition som också, ibland, strular till det då flera familjer med ett gårdsnamn som efternamn behöver inte vara släkt med varandra. Men de bor på samma gård.
Tittar du på mitt användarnamn så bär jag ett gårdsnamn från just Dalarna som modernt efternamn.  Jag tror att vi får nöja oss med att denna namntradition har funnits ett bra tag i Dalarna och främst runt Siljan. Troligen har det att göra lite med hur det lokala dalmålet fungerar. Det är enklare att säga Fräs-Anna och syfta på den nu levande person i t.ex. Fräsgården, än att säga Anna Andersdotter, Olsdotter, Jonsdotter etc. när det kan vara flera Anna på den gården i generationer.

2021-12-31, 18:50
Svar #7

Utloggad Karin Desirée Granqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 548
  • Senast inloggad: 2024-03-13, 13:56
    • Visa profil
Jätteintressant Erik. Jag har släkt från Dalarna som på 1800-talet flyttade till Norrbotten som rättare. Men jag har ännu inte sett det med gårdsnamn till namnen på släkten i Dalarna. Fast jag har sett namn som "Lill-Pärs" när jag letat efter min dalsläkt i källor, främst mantalslängder. I Norrbotten ser jag att där satte man "unge" och "gamle" efter namnen, även i min släkt, eller "senior" och "junior" fast då i städerna. Men det blir ju ett jätteproblem ibland när folk heter likadant på samma gård eller samma hemman.

Gott Nytt År!

2021-12-31, 21:08
Svar #8

Utloggad Kalle Birgersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5032
  • Senast inloggad: 2024-03-29, 07:24
    • Visa profil
Jätteintressant Erik. Jag har släkt från Dalarna som på 1800-talet flyttade till Norrbotten som rättare. Men jag har ännu inte sett det med gårdsnamn till namnen på släkten i Dalarna. Fast jag har sett namn som "Lill-Pärs" när jag letat efter min dalsläkt i källor, främst mantalslängder. I Norrbotten ser jag att där satte man "unge" och "gamle" efter namnen, även i min släkt, eller "senior" och "junior" fast då i städerna. Men det blir ju ett jätteproblem ibland när folk heter likadant på samma gård eller samma hemman.

Gott Nytt År!
Det jobbigaste är när de olika generationerna heter samma, som att Anders Andersson tar över gården efter sin far, Anders Andersson. Då kan det bli lite knepigt att reda ut.

2022-01-01, 12:27
Svar #9

Utloggad Karin Desirée Granqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 548
  • Senast inloggad: 2024-03-13, 13:56
    • Visa profil
Hej Kalle,

det är problemet överallt i Sverige antar jag. En man som hette Anders hade oftast en son som hette Anders och hette förste Anders pappa Anders kan det bli knepigt.

Gott nytt år!

2022-01-01, 15:20
Svar #10

Utloggad Erik Stenhols

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 124
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 09:34
    • Visa profil

Det värsta är när man kartlägger en familj och hittar en pojke vid namn Olof Gran som dör 10 år gammal av en olycka. Sedan när man går och söker i hans fars bouppteckning finner man att hans syster skall ha farbrodern Olof Gran som förmyndare. En Olof Gran man då inte har upptäckt ännu. Det går liksom inte ihop tills man hittar denna farbror långt tidigare när man söker på den första generationen.

Annars gäller det att hålla reda på födelsetalen på alla patronymikon som finns i en familj. Roligare blir det när det finns två Anders Andersson i hushållet och sedan en  sonhustru till en av dem, men man vet inte vilken då det inte står när de var gifta i huslängden.

Men gårdnamnen är lätta att läsa om man vänjer sig.

2022-01-01, 16:16
Svar #11

Utloggad Karin Desirée Granqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 548
  • Senast inloggad: 2024-03-13, 13:56
    • Visa profil
Det blir så längre tillbaka i tid. Jag har ibland kartlagt en hel familj så gott jag kunnat trots att jag naturligtvis endast varit släkt med en enda person, t.ex ngns son. Men för att lösa alla familjenamnsknutar så har jag kartlagt alla föräldrarnas syskon och giften, iaf vid de tillfällen när det har varit problematiskt att veta vem som är vem.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna