Kaesen

[Gunnar Karlsson]

Släkforskar på min hustrus sida, och där har vi kommit till en återvändsgränd i Tyskland. Familjen Kaesen kom från Tyskland till Göteborg 1883 där den omgifte Pappan Johan Peter Wilhelm Kaesen född 1833 i Kettwig Tyskland, kom med 4 av hans barn (Julius, Wilhelm, Edvard och Anton), tillsammans med sin nya hustru (Emma Dellweg som var född 1861 i Tyskland). Barnen skall ha varit födda i München-Gladbach i Tyskland


Min hustrus släkt kände bara till ytterligare en äldre syster som stannade kvar i Tyskland, och hon fick en dotter som blev nunna hos sin morbror Anton som hade blivit präst i USA i början på 1900-talet. Det var det enda vi visste till vi fick hjälp av en DNA-släkting i USA som hittade 2 systrar till som också var äldre än dom fyra pojkarna som kom till Sverige, och stannade kvar i Tyskland.


Vi har inte lyckats trots hjälpen från min hustrus DNA-släkting i USA att hitta något mera om dessa 3 äldre systrar har fått barn, eller ens någon koppling till släktingar som kanske mynnat ut från dessa 3 äldre systrar som stannade kvar. Det kan ju kanske finnas fler syskon som inte hittats också.






Ställs inför några problem här, om jag skall få mera kött på benen, och det är:


Var hittar man ut och inpasseringar av folk över gränserna ?
Vet ju att båtfärderna till USA finns i poliskammaren Göteborg, och förmodar att Malmö hade en del också, men immigreringen till Sverige, var hittar jag den ? Förmodar att det fanns ett ganska stort antal båtlinjer lite varstans till närliggande länder, men var diariefördes in och utpassager av folk som åkte på dessa rutter som inte hade med Nord-Amerika att göra ?


Var diariefördes gränsövergångar till och från norge och finland, där behövdes ju inga båtar där landmassa finns mellen länderna ?


Jag inbillar mig att jag skulle kunna hitta när denna familj kom till Sverige, vilken båt dom åkte med och så vidare. Är ganska säker på att dom kom 1883, men inte alls säker på att dom kom med båt till Göteborg, utan det kanske var till Malmö, eller nån annan hamn.


Vidare vore det ju förträffligt om man kunde få tag i någon insatt i släktforskning i Tyskland, allra helst en svensktalande, eller åtminstone en med goda engelskakunskaper, kanske att man tog kontakt med någon släktforskarförening där, som kunde hjälpa till med att underlätta, och man kan ju själv då erbjuda att vara en ingång för tyskar som inte har så stor kunskap om Svensk släktforskning. Någon som har bra förslag angående detta ?

[Åke Carlsson]

Hej Gunnar,
Som vi väl kom fram till för snart fyra år sedan anlände familjen från Tyskland till Göteborg i (minst) två etapper 1881-1882:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=146988.msg1442037#msg1442037

För vidare hjälp med forskning i Tyskland skulle jag vilja rekommendera G-gruppen:
https://www.g-gruppen.net/tyskland.htm

[Manuela Irmgardson]

Var hittar man ut och inpasseringar av folk över gränserna ?
...
Jag inbillar mig att jag skulle kunna hitta när denna familj kom till Sverige, vilken båt dom åkte med och så vidare. Är ganska säker på att dom kom 1883, men inte alls säker på att dom kom med båt till Göteborg, utan det kanske var till Malmö, eller nån annan hamn.

Hej Gunnar
många människor som lämnade Tyskland körde från Hamburg eller Bremen. Det är nu ett ganska stort problem med dessa två portar. Det har registrerats passagerarlistor och fartyg sedan 1832 (Hamburg endast från 1850). År 1875 beslutades att förstöra alla dokument på grund av brist på plats. Från och med 1875 behölls bara de senaste två åren. Det var först 1907 som det beslutades att behålla allt igen och dokumenten outsourcades till Statens statistikbyrå i Bremen. Detta bombades ut den 6 oktober 1944 och alla rester brändes.
Lång tid efter det publicerades den då publicerade tidningen "Allgemeine Einwanderungszeitung", som har publicerats i Rudolstadt sedan 1847.
Den innehåller statistiskt material och i vissa fall kompletta listor.
Listorna från tidningarna har rekonstruerats eller kompletterats så att en liten del av passagerarlistorna är tillgängliga igen.

National Archives i Washingotn D.C., USA förde också så kallade kaptenlistor sorterade efter destinationshamnar i USA från 1820, eftersom kaptenerna var skyldiga att rapportera alla invandrare.

Svenskar som reste till Tyskland (och tvärtom) med färja till och från Mecklenburg-Stralsund ingår inte eftersom det var postfartyget vid den tidpunkten som tog passagerare. Färjeturen tog 7 timmar.

Du har angett namn och datum ovan. Jag kollar att leta upp om det finns några dokument. Återkommer...

Vidare vore det ju förträffligt om man kunde få tag i någon insatt i släktforskning i Tyskland, allra helst en svensktalande, eller åtminstone en med goda engelskakunskaper, kanske att man tog kontakt med någon släktforskarförening där, som kunde hjälpa till med att underlätta, och man kan ju själv då erbjuda att vara en ingång för tyskar som inte har så stor kunskap om Svensk släktforskning. Någon som har bra förslag angående detta ?

Jag ska försöka göra dig nöjd. ;-)

[Åke Carlsson]

Här är ytterligare barn:

[Manuela Irmgardson]

När du arbetar i Tyskland är det viktigt att känna till rätt stavning. Många databaser har ingen fonetisk sökning.
Så låt mig först göra några små korrigeringar. Johan skriver sig Johann. Den här lilla saken är inget problem. Men München-Gladbach. Denna stad existerar inte. 
Riktiga namn är Mönchengladbach och ligger i Nordrhein-Westfalen som Kettwig (Essen).
Kettwig är ett distrikt i Essen. Vissa dokument finns där, inte i den gamla församlingen i Kettwig. I det gamla kirchspiel von Kettwig finns dopböcker från 1803-1833, 1834-1862. Död 1803-1837, 1838-1845, bröllop 1803-1870, 1871-1904, 1904-1928. Du har säkert redan alla poster från Kettwig?
Det finns också en "lokal familjebok" från Kettwig. Där listas familjer som har bott i Kettwig från till en viss tid. Din Kaesen -familj finns inte med där.

Här födelsebevis med marginalanteckningar av Julius Wilhelm Kaesen från 1867 från Mönchengladbach, registerkontor Mönchengladbach-Mitte.
Du har rätt. Det finns fler barn.
7 barn från äktenskapet med Christina Simon och 2 med den andra hustrun Emma Wilhelmine Dellweg.
Du hade redan 4 av 7. Åke namngav de andra 3.
För fullständighetens skull: Johanna föddes den 19 september 1859 i Mönchengladbach.

[Åke Carlsson]

Här är också dottern Johannas födelsedata, men hon dör alltså 1863.

[Manuela Irmgardson]

Hej igen Gunnar!

Meddela när du har sparat dokumenten. Källan har förbjudit publicering och vi vill inte bryta mot någon upphovsrätt.
Så snart du har sparat dem raderar jag dem från mitt inlägg. Om du behöver fler dokument, skicka ett PM till mig och skriv din e -postadress till mig.

[Åke Carlsson]

Själva registersökningarna kan också göras gratis hos FamilySearch:

https://www.familysearch.org/ark:/61903/1:1:CH3D-6HPZ

https://www.familysearch.org/ark:/61903/1:1:CH38-8P3Z

Här har dock dottern Johanna felaktigt registrerats som Johann:

https://www.familysearch.org/ark:/61903/1:1:CH33-BYW2

[Gunnar Karlsson]

Hej på er.


Överväldigad och glad över så mycket ni fått fram, för visst hade jag glömt bort en del av Åke Carlsson svar och slarvigt inte tecknat ner detta, men det var så mycket som distraherade mig då. Nu kan jag mera koncentrera mig på detta, då jag inte jobbar längre.


Jag skall omedelbart spara dokumenten, och återkommer så fort jag gjort detta.


Tack så länge alla.

[Gunnar Karlsson]

Sparat.

[Gunnar Karlsson]

Kan ju ge en liten bakgrund till dig då Manuela, då denna inflytt av Kaesen och även den familj som Julius Kaesen gifte in sig i (Schaff), kom ju båda från Tyskland, och där uppstod det känslor som gav mig min hustru i förlängningen, men vad förtvivlat svårt det har varit att hitta uppgifter om denna invandring. Jag vet fortfarande idag inte om det finns släkt som har mynnats ut av dom äldre systrar som som blev kvar i Tyskland, ja det blev bara 2 stycken som nådde vuxen ålder. Det enda vi visste var att den yngsta av dessa 3 systrar (Carolina Josephine Kaesen född 1864) fick en flicka vid namn Katharina Nuernberger, så hennes far och sin mors make måste ha hetat Nuernberger i efternamn. Detta var då en hörsägen att det fanns en syster till pojkarna som fick en dotter, och denna dotter visste vi med hörsägen att hon blev nunna och flyttade över till sin morbror som var präst I Vermillion Minnesota, och det är då bekräftat att så också var fallet, för vi har en liten jubileumstidskrift som skickades hem till Sverige i början på 1960-talet när Anthony Kaesen hade varit pastor i 50 år i Vermillion, och där bekräftas att han hade sin systerdotter som verkade som lärarinna och nunna. Men i övrigt vet vi inte om hon eller hennes syster Sibilla (född 1862) fick barn som vi inte vet om, och det är nog ganska troligt att det kan finnas flera släktingar på denna gren i Tyskland eller övriga världen.


Både Anton och Edvard Kaesen blev präster (Anton i USA då, och Edvard i Quito Colombia), och ingen av dessa fick barn vad vi vet. Wilhelm och Julius fick båda barn, och dom har jag koll på för dom är/var alla i Sverige, men som sagt dom 2 systrarna, vet vi inget om utöver Katharina Nuernberger.



Hade ju tänkt att förra året när jag bilade ner till vår lägenhet i Spanien att göra uppehåll i trakterna runt Kettwig och Mönchengladbach (blev det rätt nu ?  :-), men så kom coronan, så det blev inget med det, och kanske var det tur, för jag var nog inte tillräckligt insatt i detta, men kan kanske bli med din och andras hjälp här, och det värsta är att jag inte kan någon tyska, och det har jag hört från många när det gäller släktforskningen att man kommer oftast längre med en knackig tyska, än med en god engelska, och det beror inte alltid på att dom är dåliga på engelska, utan det sitter en liten tagg kvar i vissa från kriget.

[Manuela Irmgardson]

Hej igen Gunnar

Hade ju tänkt att förra året när jag bilade ner till vår lägenhet i Spanien att göra uppehåll i trakterna runt Kettwig och Mönchengladbach (blev det rätt nu ?  :-)

tumme upp!

Naturligtvis finns och var andra släktingar i Tyskland. De som åkte till Sverige ramlade inte av himlen, utan också föräldrar, morföräldrar, mostrar, farbröder osv.
Och naturligtvis kan det ena eller det andra ha emigrerat någonstans i världen.

Jag börjar med Carolina Josephina Kaesen.
Hon föddes den 10 juni 1864 i Mönchengladbach. Dotter till skomakaren Wilhelm Kaesen och Christina Simon. Vid födseln bodde familjen i Eicken, som tillhör Mönchengladbach.
Den 15 april 1891 födde hon en dotter i Heidelberg, Baden. Barnet får namnet Katharina. Katharina ska bli nunna i St. Cloud, Stearns, Minnesota, det vet du redan. Det kallas syster Antony, OSB. Katharina immigrerade till USA 1908.
År 1910 bodde hon i Nassau, Lac Qui Parle, Minnesota med sin farbror Anton Kaesen, som då var 35 år gammal.
År 1930 var hon amerikansk medborgare och arbetade som lärare vid Parachial School.
Katharina dog den 18 februari 1976 i St Paul, Ramsey, Minnesota.
Hennes fars namn är Karl Nürnberg, som föddes omkring 1860 i Heidelberg, närmare bestämt i -> Leinefelde.
Han är son till Nikolaus Nürnberger och Katharina Klein. Karl Nürnberg har 6 syskon (5 systrar och 1 bror). Katahrina var det enda barnet.

[Manuela Irmgardson]

Får jag presentera: Katharina Nürnberger.
Aka syster Antony. Verklighet, inte mer hörsägen. 

[Gunnar Karlsson]

Härligt Manuela.


Vi har en bild från den jubileums-skriften jag nämnde, och den bilden är hon väldigt ung på, men hon har ju speciella drag i sitt utseende, så det är absolut hon som är på din bild och den bild vi har från skriften.


Tackar !!

[Gunnar Karlsson]

Här är bilden vi har:
Hon är längst upp till höger, men det ser man ganska snart att det är hon

[Manuela Irmgardson]

Du frågade vilka båtar de var och hur de reste och så vidare. Här är en liten översikt mellan Sverige och Tyskland. Som sagt: inga passagerarlistor.

.Från och med hösten 1673 infördes den första reguljära postförbindelsen mellan Ystad och Stralsund  eller  byn  Wittow  på  Rügen  och  därifrån  vidare  med  hästskjuts.  På 1680-talet införskaffades större postjakter, där det jämte passagerare och last fanns plats för ett antal hästar och vagnar. Årligen gjordes mellan sjuttio och hundra resor med i snitt tjugo till trettio passagerare. Transportverksamheten blev snart så omfattande och inkomstbringande att den statliga svenska posttrafiken utsattes för  privat  entreprenörers  och  andra  staters  konkurrens. Ståndspersoner  och vanliga människor reste tillsammans. Överfarten kunde gå förhållandevis snabbt. Teoretiskt  kunde  man  resa  från  Pommern  till  Sverige  eller  omvänt  på  tolv timmar,  men  väderleksförhållanden  eller  sandbankar  störde  allt  som  oftast överfarten. Detaljerade upplysningar om tider och priser fick man i den stralsundske postkommissarien Vatkys (1705 adlad Rosencreutz, död 1717), mycket omfattande  resehandbok  för  Sverige  och  Europa,  Schwedischer  und  Teutscher Wege-Weiser från 1703.....

Du kan läsa mycket om det https://portal.research.lu.se/portal/files/4639118/912880.pdf. När det gäller resor börjar på sidan 26.
Svenska och tyska Wege-Weiser inkluderar tidtabeller och priser. En passagerarlista har troligen inte funnits. Det var bara en slags färja.
Hamnen var Stralsund och Stettin.

[Manuela Irmgardson]

Hon är längst upp till höger, men det ser man ganska snart att det är hon

Ja, hon har en uttrycksfull haka. 
Och nej, hon hade inga barn. Kort sammanfattning: Född singel, förblev singel och dog barnlös. 

[Gunnar Karlsson]

Var hittar du allt detta du nu givit mig ?
Är det ancestry du "dammsuger" infon ifrån ?

[Manuela Irmgardson]

Var hittar du allt detta du nu givit mig ?
Är det ancestry du "dammsuger" infon ifrån ?

Dokument du såg från mig här idag är från ancestry. Jag mailar nu några andra dokument från ancestry och andra från andra håll. Det finns så många källor. Jag har min rutin om vem jag ska gå till först och hur jag ska fortsätta när den här källan inte har något kvar för mig.

[Gunnar Karlsson]

Jag får nog skaffa ancestry, tycker det är dyrt dock om man skall ha all man vill ha, och dom svenska arkiven har dom inte fotat med så bra kvalitet som finns på arkiv digital.

[Jörgen Tollesson]

Jag får nog skaffa ancestry, tycker det är dyrt dock om man skall ha all man vill ha, och dom svenska arkiven har dom inte fotat med så bra kvalitet som finns på arkiv digital.

Ancestry har inte fotograferat några svenska arkivhandlingar alls. Man köpte Genline, och övertag då deras bildarkiv. Och Genline hade köpt kopior av de gamla raspiga mormonfilmerna av Riksarkivet och sedan digitaliserat dessa. Därför har Ancestry bara kyrkoböcker, som var det enda Genline hade, och inte ens alla kyrkoböcker.

[Manuela Irmgardson]

Hej igen Gunnar
Fortsätt nu resan med Sibilla Kaesen.
Hennes föräldrar är kända.
Utöver finns det initialt ingen ytterligare information. Har sökt i alla källor och utökat sökningen med 38 varianter.
Om det inte finns någon släktforskare någonstans som fortfarande har en källa som ingen annan känner till, är detta spår kallt.
Ibland händer detta. Min rekommendation: lägg Sibilla på en bekväm hylla och kontrollera den igen om några månader eller år.

Det betyder att alla dina frågor nu har besvarats. Om inte, låt mig veta. 

[Gunnar Karlsson]

Till Jörgen:

Ok, då har man lärt sig en hel del idag då, men jag blev mäkta besviken när en arbetskollega kom med att ancestry var så bra när man släktforskade, och så fick jag se kvaliteten på bilderna i Sverige, och då försvann "suget" efter ancestry, men nu när jag börjar komma mer och mer utomlands, så kanske det blir så att jag ändå får skaffa ancestry, då alternativen är begränsade. Hoppas arkiv digital får för sig att ta bilder i andra länders arkiv, och satsa på kvalitet. Har ju flera hundra som utvandrade till NordAmerika, och dom vill jag ju följa upp.


Till Manuela:
Då kanske  det rent av är så att från dom 2 systrarna så har det inte blivit någon fortsättning med barn och så vidare, för det kan ju vara så att Josephine född 1864 bara fick Katharina, som då blev nunna och inga barn fick.


Tack båda 2

[Jörgen Tollesson]

AD har också kyrkoböcker från svenskbygderna i USA.

Välj USA som land i AD:s arkivsökning, utan att fylla i något annat, så blir det 459 träffar.