Västra häradsrätt 1659-01-27 §4 Tvist Måns och Gumme i Hättbo, Bäckaby (F)

[Thomas Lindgren]

Hej,
jag behöver hjälp att tyda tre rödmarkerade ord som jag inte är säker på / inte lyckats tyda.
Men viktigast är det andra ordet i meningen: "om it fördärfwat Skiut?".
Enligt Ingemar Axelssons upprättade register på SVAR, skall målet handla om en fördärvad häst.

"Kommo för tingzrätten Måns Ödgasson medh Gumme i Hättebo, å [-] och gåfwo till känna, thet Måns hafwer låtit stämma Jöns Jacobsson i Åslatorp, om it fördärfwat Skiut?, men Jönsas hustru Ingebor tilstädes ersächter sin man, at han är hemma illa siuk, thet hon och fram deles will bewijsa, ty upsättes till nästa ting som skedde den 30 Maij (1)659. Ther på wistes Cappelanens herr Anders Broddorphius i Broddatorp Schedel, Jöns lågh å Sothesäng widh förra ting, och tå besöchtes medh Sacramentet, och blefwo hemma förlichte om Sluthet."

Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:28a (1651-1664) Bild 1640 / sid 3
Länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v190304?image=1640&page=3

mvh Thomas

[Maud Svensson]

Svenska Akademiens ordbok:

[Thomas Lindgren]

Tack för hjälpen!

[Kalle Birgersson]

Sedan bodde Gumme i Hättebo, å frelse. En frälsegård alltså.

[Thomas Lindgren]

Ja, så verkar det onekligen stå - tack!
Men enligt jordeboken är Hättebo ett klart skatte fjärdingshemman:
1650: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055320_00265
1660: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055321_00207
Hur skall man förstå dessa motstridiga uppgifter, månn'tro?
Måns Ödgersson (godsfogde, VH 1659-05-30 §17) bodde i Åslatorp; enl 1650 och 1660 års jordebok var detta ett fjärdings kronohemman, men som verkar ha förlänats till Lars Kagg (1650) och Nils Silvergren (1660). Kan det vara Åslatorp som egentligen avses i texten i domboken.

mvh Thomas

[Kalle Birgersson]

Det kan vara ett misstag helt enkelt. Jag ser ganska ofta fel i de renoverade domböckerna, där är ju kopierade från originalet en gång i tiden. Namn blir ofta fel, man kan tex. se det tydligt på nämndemännen som radas upp i början, plötsligt blir det ett helt annat namn på en av dom, och i nästa ting är det tillbaka på det vanliga. Eller gårdsnamn, det är ofta tydligt att den som skrivit kopian inte var från trakten och lätt kunde tyda kråkfötterna i originalet.