ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Läshjälp med svensk text  (läst 807 gånger)

2021-07-08, 10:05
läst 807 gånger

Utloggad Simone Hacke

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 6
  • Senast inloggad: 2021-07-08, 21:31
    • Visa profil
Hej!
Jag är ny här på Anbytarforum. Jag är från Tyskland och har vissa problem med att läsa svenska med den gamla skriften. Jag forskar om Samuel Buschenfelt, vars dagbok jag granskar här. Jag undrar om någon kan hjälpa mig att tyda följande text. De ord och bokstäver som jag inte kunde läsa har jag markerat med ruter (#). Men det är också möjligt att några andra ord av mig inte återges korrekt. Källan är inte särskilt genealogisk, men jag hoppas att det är okej.

Stort tack i förväg!

Källa: Uppsala Universitetsbibliotek, X 366: Samuel Buschenfelts reseanteckningar 1694-1697
sida 92:

För än iag närmare kommer att tala om #iel#or Bärgwärken och de där wyd brukelige Hytt- och Smältprocesser, finner iag nödigt, först kort. att berätta något om det Tyßka oc utländska marckseideriet, och hur u wyda det ### maneret är uti monga stycken bättre, säkrare och klarare att förstå, hvarefert en förständig Bärgmestare och Bergofficerare icke allenast fällkommer# kan lära kiänna och förstå en grufra med alle deß band, #ellare, trärslag, rum och orter; utan och af ett säkrat och wist fundament her des styrkia, som och der## ##tta hindra och förbinda bry###det af på sådann ställen och Bärgfösten, som äro grufvan, #adelige och lända om sydar till rume och undergång.
Hvad altså det Tyske Marckscheideriet wyd kommer, som består uti ett helt annat sätt att mäta, och annat ### Chartorna än det svenske, så kan iag i###ing intet annat saya, än att det svenske wyda och uti monga stycken osv. går den Tyßka och främande methoden, och är för den# att lära förstå v# att lära förstå vårt manehr iu så nödigt som wy dera, fördeles uti ###wärcks Bygnader; ty där om är iag wist för säkrat, att ingen af alle de Marckscheidare som iag nu för tyden uti Tyßkland #eet och kiänner, är capabel att bringa Fahluns grufra uto en fundamental och säkra af rytning, på sådant maner, som #ees ##brukas, fördeles som hät gäller hvar#en ## Häng Compass eller Scheibeninstrument, än minder några Rutenslag, upå hvilke instrumenter iämpta grad### watt# wägen heela deras konst är funderat, vett andes des utom icke wähl att hielpa sig, ey aller uti ##el##e Chartare att separera och ##illia

2021-07-08, 20:47
Svar #1

Utloggad Kalle Birgersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5026
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 16:46
    • Visa profil
För än iag närmare kommer att tala om sielwe Bärgwärken och de där wijd brukelige Hytt- och Smältprocesser, finner iag nödigt, först korte(ligen) att berätta något om det Tyßke och utländske marckseideriet, och huru wijda det swänske maneret är uti monga stycken bättre, säkrare och klarare att förstå, hvarefter en förståndig Bärgmestare och Bergofficerare icke allenast fullkomme(ligen) kan lära kiänna och förstå en grufwa med alle deß band, pellare, twärslag, rum och orter; utan och af ett säkrat och wist fundament her des styrkia, som och deraf wetta hindra och förbiuda brytandet af på sådanne ställen och Bärgfästen, som äro grufvor, skadelige och lända omsijder till ruine och undergång.
Hvad altså det Tyske Marckscheideriet wijdkommer, som består uti ett helt annat sätt att mäta, och annat af sielfwe Chartorna än det swenske, så kan iag i sanning intet annat säija, än att det swenske wijda och uti monga stycken öf(wer)går den Tyßka och främmande methoden, och är för den att lära förstå vårt manehr iu så nödigt som wij deras, särdeles uti stockwärcks Bygnader; ty där om är iag wist för säkrat, att ingen af alle de Marckscheidare som iag nu för tijden uti Tyßkland weet och kiänner, är capabel att bringa Fahluns grufwa uti en fundamental och säker af rytning, på sådant maner, som hoos oss brukas, särdeles som här gäller hvarken te Häng Compass eller Scheibeninstrument, än mindre några Rutenslag, upå hvilke instrumenter iämpta grad### wattn wågen heela deras konst är funderat, vettandes des utom icke wähl att hielpa sig, eij eller uti sielfwe Chartare att separera och skillia

2021-07-08, 21:26
Svar #2

Utloggad Simone Hacke

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 6
  • Senast inloggad: 2021-07-08, 21:31
    • Visa profil
Tack så mycket! Förstod jag rätt att Buschenfeld tycker att Markscheideriet i Sverige är bättre än det i Tyskland och att de tyska Markscheider inte kan mäta de svenska gruvorna?

Jag har lite mer text som jag skulle behöva lite hjälp med. Men om det är för mycket, vänligen meddela mig. Många många tack!

2021-07-08, 21:27
Svar #3

Utloggad Simone Hacke

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 6
  • Senast inloggad: 2021-07-08, 21:31
    • Visa profil
Källa: Uppsala Universitetsbibliotek, X 366: Samuel Buschenfelts reseanteckningar 1694-1697
sida 93:
de nödige rum och orterne ifrån hvarandre, utan ## grufvan har 100## af sättningar ich sänckningar, bli### alle rum och orter allenast på ett blad utlayda, semtendes sedan den ene färgen och illumineringen osv. den andre som och det ene Alphabetet och Ziffertahlet wyd det andre, hvar wyd ofta ett memorial af en heel book papper moste föllia, att der uti up###ta hvilke orter uti grufvan man åhstundar vetta och ### någon kunskap om ; som iag en gång af den Altenbergske grufvytninge kom att få see, då Bärgmestaren som tillyka är Marckscheider icke förstod sin egen Charta, utan att först upsoka efter alphabetet de ställen och rum iag begärade wetta på lyka sätt för färdiga de och de öfriga sine chartor osv. sine zuger och strykiande gångar, hvarwyd alltyd en wydlyttig beskrifning moste föllia, däremot de svänske Chartorne behöfva allenast en wiß schala och compass streck, och för det öfriga ingen wydare beskrifning än simple nambnen på orterne, med des till hörige Ziffertahl, som betekna diup #eeterne sampt dera stigande och fallande e##. Will altså wydare, deck kort##, omtala, ### wyda wy differrera uti ##el### methoden och afmä#ningen, och hvar uti ##el### skilladen består. Wyd det Tyßke och främmanda Marckscheideriet befinna de sig förnämbligast af de 4 hufwud instrumenter, nembl. iämpte ###den el. snöret som alltyd bör vara 6 Lachter lang, det är 3 ½ svensk al## el. 84 toll ### Romansk foot, af en Häng Compass, två runda #### # meßing instrumenter, hvardera fördelt uti 24 ## tvågånger 12 stunder, sampt hvar stund uti 8 partes, hvilke

2021-07-08, 21:27
Svar #4

Utloggad Simone Hacke

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 6
  • Senast inloggad: 2021-07-08, 21:31
    • Visa profil
Källa: Uppsala Universitetsbibliotek, X 366: Samuel Buschenfelts reseanteckningar 1694-1697
sida 94:
instrumenter egentel. bli##a brukade uti järn grufvor, hvarest compassen intet gäller: Det tridie Instrumentet är gra- el. wattn wägen: Och det fierde är Ruhten, hvilken brukas uppe wyd dagen; betie###des sig fåledes intet af något Marckscheidar ##äde, ey el. af någon dioptrick lineal, som ### här i ## ##rige är bruka ligit.

2021-07-08, 21:29
Svar #5

Utloggad Simone Hacke

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 6
  • Senast inloggad: 2021-07-08, 21:31
    • Visa profil
Källa: Uppsala Universitetsbibliotek, X 366: Samuel Buschenfelts reseanteckningar 1694-1697
sida 97:
Hvad alltså detta instrumentet angår, så tors iag derom så mycket mindre utlåta mig, som det är för mig alldeles en qualitas occulta, hvartill hielser hvarken Aristotilis el. Cartesy philosophoe; är och deßutom så olyck. att ingen Ruhten vill slå i mina hönder, iag må holla och krama ### så hårt iag vill. Icke des mindre, som så monga lärde och klocka män sin#es, hvilke om bemelte Ruhten has## mycket säkre tankar, är bettre tr## hvad andre tr## än med ett förmätit tillbindande sträfan efter det som myda går öfver mitt förstånd.
Utom detta är och #iel##e Beställningen därute i Tyßkland och här i Sverige icke lycka, i ty en Tysk Marckscheider har allenast ett Bärgwärck el. en Wiß Tract under sin tienst och förrättning, och får somd lohn efter hitt arbete och sine wincklar, kunnandes således alldrif några främmane Casus förekomma, däremot den Svenske Marckscheidern har mer en general Beställning, hvarest den ene grufva och det ene Bärkwärket icke är lyckt det andre, hvarwyd och ofta sådann Casus förekomma att de fordra störste perfection, och är vid Fahluns Grufva ingalunda ibland de ringaste och minste hvärigheter.
Jag märkte då iag vißtades där ute, att de Tyßka Marckscheidare och Bärgbetiente gärna ville #### pro för de Svänske, och att ## ville det Svänske Marckscheideriet skulle först af de Tyßke uti Sverige vara inrättat och alt så deras methode vara både förmer och bättre;

2021-07-08, 21:31
Svar #6

Utloggad Simone Hacke

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 6
  • Senast inloggad: 2021-07-08, 21:31
    • Visa profil
Källa: Uppsala Universitetsbibliotek, X 366: Samuel Buschenfelts reseanteckningar 1694-1697
sida 98:
hvar upå iag förnämbligast bad de allenast resolvera fölliande Casum, som hvilken wyd Bärgwärken ofta kan förekomma: Jag ponerar att 100## sambnar under iorden går en strykiande gång 50 ## 100 ##, mer el. mindre sambnar i feldt, hvartill endast är ett Schacht nedsänkt, hvilket icke är säygert el. perpendiculart, utan flacht el. snett, att således inga perpendicular såsom i Drottning-Schachtet wyd Sahlberge kan nedsläppas; nur frågas uti hvad stund el. compasstrek bemälte Malmgång stryker, och hvarest den rätta puncten uppe wyd dagen, ##ll finnas och utstakas, att där för upfordring och wäderwäxling, #ull kunna nedsänkia ett annat Schacht, som, ##ll treffa den före omtalte malmgången? Ponerar och där iämpte, att det förste Schachtet icke stiger ### 3 a 4 grader på ### utur sind perpendicular linea. Upå denne proposition wäntar iag ännu svar, ty iag giorde däriämpte den exception att ingen Compass, ##ll ## kann där wyd brukas, efter det poneras vara en iärn grufvam kummandes de öfriga deras instrumenter till dene proposition intet förslå.

2021-07-08, 21:38
Svar #7

Utloggad Kalle Birgersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5026
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 16:46
    • Visa profil
Tack så mycket! Förstod jag rätt att Buschenfeld tycker att Markscheideriet i Sverige är bättre än det i Tyskland och att de tyska Markscheider inte kan mäta de svenska gruvorna?

Jag har lite mer text som jag skulle behöva lite hjälp med. Men om det är för mycket, vänligen meddela mig. Många många tack!
Ja, han tycker att det svenska på många sätt var bättre än det tyska.

Nu blev det lite för mycket text ja, nu tror jag någon annan får ta vid  :)

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna