Äldre inlägg (arkiv) till 09 mars, 2014

[Lotta Nordin]

Inga-Lill,
Fv betyder frånvarande, förmodligen från husförhör eller liknande, inte från värnplikten för det står ju ett värnpliktsnummer för Ernst Johnsson i AIIa:10.  
 
På bilden som Gustav hänvisar till står alla sådana markeringar under Bevistat husförhör år, och på många på den sidan finns även ett värnpliktsnummer. Där finns också en notering Frik.=frikallad under Värnpliktsförhållanden.

[Inga-Lill Fjällström]

Jag blev lite osäker först angående värnplikten, men givetvis måste det vara förkortningen för frånvarande. Ibland blir man helt blockerad! Tack för hjälpen!
Mvh Inga-Lill

[Göran Svensson]

hej  
 
eftersom jag är synskadad och har svårt för att själv söka i arkiven så behöver jag hjälp med följande.
 
vilka var Svens föräldrar och när föddes och avled de  
Sven Bengtsson  
Född 1817-05-23 i Marklunda, Osby  
Död 1893-07-27 i Dragontorpet Marklunda, Osby  
 
Vilka var Nillas föräldrar och när föddes och avled de  
Nilla Johnsdotter  
Född 1826-11-30 i Osby  
Död 1868-01-10 i V Genastorp, Osby  
 
    vänlig hälsning Göran

[Anita Elg]

Hej!
 
Han föddes 23/5 1817 och döptes 26/5 1817
 
Fader: Bengt Jeppsson
Moder: Bengta Svensdotter
 
Osby CI:5 (1800-1830) Bild 134 / sid 261
 
* Fadern f. 15/2 1775 enl hfl Osby AI:3 (1811-1822) Bild 376 / sid 375
Död 17/7 1851 - Osby CI:7 (1831-1851) Bild 247 / sid 479
 
Modern f. 25/12 1777
Död 3/6 1841 - Osby CI:7 (1831-1851) Bild 234 / sid 453
 
/anita

[Ingvald Svensson]

Hej
Jag söker efter men kan ej finna Elna Johnsdotter som enl Husförhör i Önnestad A1:13, bild 264, skulle vara född i Osby 18380522 och gift 18700213.
Makens uppgifter stämmer fast han är född i NORRA Strö.
Tacksam om någon har rätta uppgifter. Mvh/Ingvald

[Eva Dalin]

Hej Ingvald.
 
Om du följer Elna bakåt från Önnestad märker du att det händer mycket på vägen.
Hon föddes oäkta 1840-05-21 i Seguslycke, Osby och blev vid dopet kallad Ingrid!
Som Ingrid finns hon i Osby AI:7 (1840-1845) Bild 218 / sid 212 för att i  
Osby AI:8 (1845-1850) Bild 220 / sid 215 bli Ingrid Elna och i  Osby AI:11 (1856-1860) Bild 342 / sid 338 bara Elna.
Elna tjänade piga i Glimåkra (Glimåkra AI:16 (1856-1862) Bild 152 / sid 160), där hon fått födelsedatum  22/5. Tillbaka i Osby igen (Osby AI:13 (1866-1870) Bild 4 / sid 1) och vidare till Gryt (Gryt AI:7 (1861-1870) Bild 24 / sid 21) och i samband med den flyttningen skrev prästen i Osby alldeles fel datum på attesten.
(Gryts kyrkoarkiv, Bilagor till flyttningslängden, SE/LLA/13116/H II/5 (1862-1872) SVAR Bildid: A0025559_00246.)
 
MVH
Eva Dalin

[Eva Dalin]

Hej igen Ingvald.
 
En rättelse!  
Prästen stökade till det beträffande Elnas namn och födelseår och jag bara hängde på. En Osby-forskare uppmärksammade mig på felet.
Elna föddes 1840-09-05 som Elna (ingenting annat!)och var  oäkta dotter till pigan Elna Samuelsdotter i Sibbarp,Osby. Osby CI:7 (1831-1851) Bild 67 / sid 123.
I Sibbarp, Osby AI:7 (1840-1845) Bild 333 / sid 327,  finns mor och barn och på Osby nr 5 finns fadern John Sonesson. I marginalen står att  han lägrat  Elna Samuelsdotter. Osby AI:7 (1840-1845) Bild 289 / sid 283.
Därefter rör prästen till det och i Osby AI:8 (1845-1850) Bild 220 / sid 215 har Elnas förnamn och födelsedatum  ändrats.
Glöm också Osby AI:7, sidan 212, det gäller ett helt annat par.  
 
MVH
Eva Dalin

[Ingvald Svensson]

Hej Eva. Jag har varit borta hela helgen och kom hem nu. Har också fått ett mejl från Inga om ändringarna så nu skall jag titta på uppgifterna. Jag är väldigt tacksam för att få hjälp. Det behövs när husförhörsuppgifterna är mer än lovligt opålitliga. Mvh Ingvald

[Göran Svensson]

Hej  
 
eftersom jag är synskadad och har svårt för att själv söka i arkiven vill jag gärna få hjälp med följande.
 
1. vilka var hennes föräldrar  
2. när föddes och avled de  
Bengta Bengtsdotter
Född 1791-03-18 i Måsaröd, Osby  
Död 1859-09-21 i Sjöaskog, Osby  
 
    vänlig hälsning Göran

[Christer Nede]

Göran,
Mor Bengta Jonsdotter f 1748-04-13 i Sibbarp, Osby och d 1821-06-25 i Östra Hyltan, Osby.
Far: Salpetersjudaren och torpren Bengt Jeppsson f ca 1750 i Östra Hyltans torp ??, Osby och d 1831-06-21 i Östra Hyltan, Osby.
Paret vigdes i Osby 1773-12-26.
MVH Christer

[Göran Svensson]

tack för hjälpen Christer  
 
mvh Göran

[Göran Svensson]

Hej  
 
har svårt att själv söka i arkiven eftersom jag är synskadad, skulle gärna vilja ha hjälp med följande.
 
föräldrar  
Anders Jonsson f. 1787-01-01i Bökeskog, Osby d. 1854-01-24 i Sjöaskog, Osby  
Bengta Bengtsdotter f. 1791-03-18 i Osby d. 1859-09-21 i Sjöaskog, Osby  
 
när avled dessa barn  
Kerstin Andersdotter
Född 1813-08-31 i Ö Hyltans torp, Osby
 
Inger Andersdotter
Född 1829-09-22 i Ö Hyltans torp, Osby
 
Kerstin Andersdotter
Född 1834-04-24 i Sjöaskog torp, Osby
 
    vänlig hälsning Göran

[Torbjörn Malm]

Hej Göran!
 
Den enda jag har uppgifter om är
Kerstin Andersdotter född 1834 04 24 död 1866 04 24 i Sjöaskog.
Står som inhysespiga.
Märkligt att hon dog på sin födelsedag.
 
Du vet kanske att fadern Anders Jonsson är bror till filosofen, läraren, prosten Per Johan Böklin i Gärds Köpinge som var god vän med Fredrika Bremer - och till och med friade till henne. Det var på vippen att hon sade ja.

[Torbjörn Malm]

Hej igen!
 
Har nu hittat  
Kerstin Andersdotter född 1813 08 31  dog 1832 01 14 (Osby CI:7 s 423) Ingen uppgift om dödsorsak.
 
Inger Andersdotter född 1829 09 22 dog 1838 07 30 (Osby CI:7 s 447) Hon drunknade.

[Göran Svensson]

tack för hjälpen Torbjörn  
 
en fråga bara
du har inte mer om Anders Jonssons bror Per Johan?
 
   /Göran

[Christer Nede]

Göran,  
Tillrättaläggande. Jag fick ett tips av Inga Henriksson att det 1748 föddes 2 Bengta Jonsdotter. Den Bengta som gifte sig 1773 med Bengt Jeppsson ( f 1750-05-09 i Sibbarp ) var född 1748-04-01 och således ej 1748-04-13, som jag ovan angivit.
MVH Christer

[Torbjörn Malm]

Hej Göran!
 
I NAD (nationella arkivdatabasen kan man läsa följande.
Jag ber om ursäkt att jag använder så stort utrymme. Är osäker på vad du använder för hjälpmedel för att läsa.
 
Per Johan Böklin
Född:1796-03-22 - Osby församling, Kristianstads län
Död:1867-08-05 - Köpinge församling, Kristianstads län
 
Präst, Journalist, Skolrektor
 
Band 07 (1927), sida 135
Meriter
 
Böklin, Per Johan, f. 22 mars 1796 i Osby, d. 5 aug, 1867 i Köpinge. Föräldrar: bonden Jon Andersson och Ingegerd Hemmingsdotter. Genomgick Växjö skola och gymnasium; student i Lund 5 okt. 1818; disp. 10 mars 1819 (Flora Hallandica, p. 1, sect. VIII; pres. E. M. Fries); filol. kand. 14 juni 1819; fil. kand. 10 maj 1820; disp. 13 juni 1820 (Principia calculi differentialis ex theoria functionum derivata, p. IV; pres. K. E. Kjellin); fil. magister 22 juni 1820. Kollega vid Kristianstads skola 18 sept. 1820; deltog i startandet av tidningen Skånska posten 1830 och medverkade i dess redaktion 1830-40; prästvigd i Lund 10 dec. 1830; avlade pastoralexamen 15 dec. 1830; redigerade Magasin för blandad historisk sällskapsläsning jan.-febr. 1831; rektor vid Kristianstads skola 24 okt. 1832; kyrkoherde i Köpinge och Lyngsjö 21 dec. 1840 (tillträdde 1843); medarbetare i Barnavännen 1841-43; prost 6 juni 1844.
 
Gift 23 okt. 1835 med Karolina Nilsson, f. 14 mars 1807, d. 3 nov. 1863, dotter till v. pastorsadjunkten Sven Nilsson i Bjärshög.
Biografi
 
Som gymnasist i Växjö hade B. till lärare dåvarande lektorn i filosofi, sedermera biskopen K. J. Heurlin, om vilken en annan av hans lärjungar, P. Wieselgren, i »Biographiskt lexicon» berättat, att han »växlade med en och annan yngling meningar under föreläsningar om både filosofiens och livets högsta problem». Det är sålunda förklarligt, att B: s filosofiska intresse väcktes redan under skoltiden, liksom han då skaffade sig grundläggande insikter i de klassiska språken. Efter tvenne studieår i Lund promoverades han 1820. Sedan dess närde han ständigt i sitt bröst en låga, som, efter vad Fredrika Bremer berättar i ett brev till Esaias Tegnér 4 jan. 1843, tänts av dennes berömda epilog: »Livet i hela dess allvar och härlighet hade då strålat in i hans själ - hans högre liv, hans högre medvetande fick liv i denna stund, och du var solstrålen, som tände det.» Man får antaga, att han främst gripits av; de tegnérska orden om parnassen, som, vigd och renad, flyttat in i den kristna kyrkan. Ty han var en from natur, för vilken icke ens E. G. Geijer, av honom högt beundrad som skald och historiker, tedde sig nog religiös. Helt naturligt drogs han till den romantiska teosofiska spekulation, som var tidens filosofiska huvudströmning. Hans favorit var under tidigare år F. B. von Baader, längre fram gick han upp i studiet av Hegel, »tidevarvets tankställare», som han beundrande kallade honom. Hos båda sökte han stöd vid genomträngandet och uttolkandet av de kristna troslärorna. Att B. verkligen, som Fredrika Bremer säger, som ung magister mottagit ett varaktigt intryck av den fria och ädla tegnérska humanismen, betygas av hela hans följande verksamhet. Han blev en av de mest nitiska och framsynta skolman, vårt land ägt. Under hans tioåriga rektorat omdanades och utvecklades undervisningsväsendet i Kristianstad på ett enastående sätt. Lärdomsskolan, som arbetade under lokala och andra svårigheter, erhöll genom en på hans initiativ stiftad »skolförening» ett nytt skolhus, vilket invigdes 3 maj 1835 under namn av »Hertig Karls skola». I sin inbjudningsskrift hävdade B., »att staten icke utan fara för sitt självbestånd kan överlämna uppfostringen åt enskilt godtycke». För att fylla ett nyväckt behov av ordnad folkundervisning inrymdes i det nya skolhusets flygel en »allmän barnskola», förenad med ett seminarium för bildande av lärare för växelundervisningsskolor. Genom en storartad donation av handlanden J. H. Dahl i Kristianstad möjliggjordes upprättandet av en apologistskola för tillgodoseende av realbildningen. Denna öppnades på nyåret 1840, och samma år tillkom även ett gymnastikhus. Ännu märkligare är inrättandet av en borgarskola för hantverkslärlingar, vid vilken undervisningen började 1835 och som alltså är den första i sitt slag i vårt land. Det var B: s tanke, att människan bildas bäst inom en bestämd verkningskrets och att »skola och yrke måste sluta sig tillsamman», som han skrev till Fredrika Bremer 1836. Aftonbladet, som efter Skånska posten 18 nov. 1835 avtryckte B: s plan till borgarskolan, förklarade den förtjänstfulla idén »värd att omfattas av ett allmänt deltagande och efterföljd». B:s framstegsvänliga uppfattning i undervisningsfrågan kom även till uttryck i några artiklar »Om folkbildningen», utgörande en kritik av fattigvårdskommitténs betänkande 1839 i vad det rörde folkuppfostran (Skånska posten 1840, N:o 5, 7-8, 10-11). Sin liberalism lade han även annars i dagen. Sä var han med om att grunda den frisinnade tidningen Skånska posten, och när en »förening av sanna fosterlandsvänner» 1833 öppnade insamling till en hedersgåva åt kaptenen Anders Lindeberg, skrev B. sitt namn först på listan. Hans rykte som »arg radikal», som Tegnér säger i ett brev, torde ha försenat hans prästerliga befordran.
 
Mest känd har B. blivit genom sin förbindelse med Fredrika Bremer (se denna). Den fem år äldre skolrektorn blev 1831 den redan ryktbara författarinnans lärare i filosofi - en kurs som sträckte sig från Platon till Hegel - och därtill hennes litteräre rådgivare och nära vän. På samma gång som hans undervisning hjälpte henne till en djupare livsuppfattning, kom den hennes romaner att tyngas av filosofiska diskurser. Härtill har emellertid B. ingen direkt skuld. Han hade mycket klart för sig, att hon som berättare löpte fara antingen att komma lärostolen för nära, såsom i »Nina», eller också att få ombord en för dryg last av »romantisk spiritus», såsom i »Grannarna». Överhuvud visar han sig i brev till Fredrika Bremer och i anteckningar om henne som en sund kritiker. Det var hennes hopp, att han skulle kunna förmås att göra sin gedigna humanistiska bildning litterärt fruktbringande och så komma att inta en central ställning icke endast i sin orts utan också i sitt lands kulturella liv. Men han fyllde de plikter, som lågo honom närmast som skolman och präst, och den tid, han fick över, ägnades åt studier. »Han studerade under hela sin levnad, och studerade nästan allt», säger en hans biograf.
Författare
 
A. Werin.

[Göran Svensson]

tack Christer för rättelsen och tack Torbjörn för dina upplysningar angående Per Johan.
 
   /Göran

[Conny Nöbelin]

Hej!
Jag har en avlägsen släktin vid namn Sone (Suno)Pedersson (Petri) Engwall Engman, född 1675 i Hönjarum, Osby.
Maka Anna Gertruda. Fader Peder Pederssön D. Y.
Enligt vad jag kan finna så dog han i Ryssland.
Jag hoppas få hjälp med lite om både honom och hans hustru.
 
Tack på förhand/Conny

[Ola Andréasson]

För att vara född i en bondfamilj i Osby under 1600-talet, hade Sune Engwall ett ganska ovanligt öde. Jag har antecknat så här om honom:
 
Född 1676 som Sönne Pedersen i Hönjarum, Osby sn. Son till dåvarande bonden Peder Pedersen den yngre i Hönjarum och hans hustru Karin Staffansdotter.
 
Studerade i Växjö från 1688, därefter i Köpenhamn och senare i Dorpat (nuvarande Tartu i Estland), där han ska ha inskrivits 1696. Blev krigsfiskal, och hade tjänst vid överste Schlippenbachs regemente. Fången vid Viborgs fall 1710 och förd först till Moskva och sedan till Kazan vid Volga i Tatarstan, där han avled 1716. [Uppgifterna i detta stycket kommer från en annan forskare, men jag vet inte ursprungskällan till dem.]
 
Med Schlippenbachs regemente har jag antagit avses ett livländskt dragonregemente, som värvades och sattes upp av överstelöjtnant Wolmar Anton von Schlippenbach år 1700 kort efter stora nordiska krigets utbrott. Regementet deltog i striderna i Baltikum 1700-1708, varefter det avgick till kungens häravdelning i Ukraina där det blev fånget och upplöst efter slaget vid Poltava 1709. Hur detta hänger samman med att Engwall ska ha blivit fången vid Viborg känner jag inte till.
 
Peder Pedersen den yngre i Hönjarum var anklagad för diverse brottsligheter som snapphane under skånska kriget 1675-1679, men eftersom han erhållit pardonsbrev blev han aldrig fälld för några brott. Han slutade som befallningsman på den småländska gården/godset Engaholm i Aringsås sn några mil norr om Osby, och skrevs där även som Per Engwall. (Vidare läsning i artikeln Snapphanen som blev landbofogde på Engaholm av Oskar Petersson i Håralycke, i Värendsbygder 1967.)
 
Sune Engwalls farfar, bonden Peder Pedersen den äldre i Hönjarum, var en man med stort anseende i Osbybygden och dansk patriot. Han uppgavs ha haft en viktig del i förspelet till Loshultskuppen, och besökte det danska högkvarteret vid Landskrona kort efter densamma som fullmäktig för hela Östra Göinge härad, och bad där om militär hjälp från kung Kristian V. (Därmed inte sagt att Peder Pedersen personligen fick företräde till danske kungen vid Landskrona.)
 
Gamle Peder i Hönjarums sonson kom alltså att göra tjänst under Karl XII, son till Kristian V:s ärkefiende Karl XI.
 
O.A.
 
- - - - - - - - - -
 
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2014-01-25 00:33)

[Sten Landerberg]

Hej!
 
Jag söker födelse, död samt föräldrar till Lantbrukare, Handlare Olof (Ola)Svensson
i Sibbarp, Osby, Söker även hans hustru Ingrids död
Gift 1856-03-27 i Hallaryd med Ingrid Andrietta Christina Sjöberg (Prästdotter)
Källa KGF-skivan postnr. 143884.  
 
Barn födda i Sibbarp, Osby.
 
Augusta f. 1856-12-18
Svante Ulrik f. 1858-02-18
Carl August f. 1859-12-18
Carl Fredrik f. 1861-01-18
Johan Fredrik f. 1864-03-31
Andriette Augusta f. 1865-10-24
Källa: ddss
 
MVH.  Sten

[Mats Wallin]

Hej Sten
 
Enligt hfl Sibbarp, Osby så är Ola Svensson född 18/1 1829 i Broby
 
Osby AI:11 (1856-1860) Bild 383 / sid 378
 
I Östra Broby finns en Ola född 18/1 1829
Föräldrar Sven Olofsson och Anna Bengtsdotter i No.4 Nöbbelöf.
 
Östra Broby CI:5 (1822-1843) Bild 18 / sid 25
Östra Broby AI:3 (1826-1830) Bild 67 / sid 59
 
Ola Svensson, hustrun, två söner och en dotter reser till Norra Amerika 1868.
 
Noterat att Ola Svensson reser redan 1866.
Osby AI:14 (1866-1870) Bild 296 / sid 295
Osby B:3 (1851-1869) Bild 126 / sid 123
 
MW

[Sten Landerberg]

Tack Mats!
 
Då kan jag sluta leta leta efter Ola Svensson fam. i Sverige.
 
Mvh  Sten

[Sten Landerberg]

Hej!
 
Någon som vet när Pål Torstensson är död. Han är född 1833-07-14 i Hässlehult, Visseltofta
Gift 1855-11-08 i Osby med Sissa Svensdotter född 1830-12-12 i Östra Broby. (Källa: ddss)
I Sveriges befolkning 1880 står Sissa som Torpareänka i Ejratal,Osby.
Hittar inte honom död i Visseltofta eller i Osby.
 
Mvh Sten

[Carin Olofsson]

Enligt Osby AI:18 (1876-1880) Bild 6 / sid 2 (AID: v100784.b6.s2, NAD: SE/LLA/13300) så blev Sissa änka 1879-02-12, men det var när hennes make nr 2 dog; Anders Christensson. De gifte sig 1876-03-25. Sissa flyttade från Holmö till Ejratal 1872.

[Carin Olofsson]

I vigselnotisen för vigseln med Anders Christensson står
Vid Lysningens utförande företeddes:
1-o Dom Capitlets Skiljobref af d. 7 Juni 1871 mellan Sissa Svensdotter
och dess förre Make Pål Thorstensson, som ??
(Kan inte läsa det sista ordet.)
Sissa står antecknad som Frånskilda Hustrun.

[Anita Elg]

Hej!  
 
I hfl står det frånskilda hustru Sissa Svensdotter samt att hon är  
förlovad med nedanstående person - Osby AI:16 (1871-1875) Bild 6 / sid 2  
 
Hfl - Osby AI:16 (1871-1875) Bild 41 / sid 37  
Frånskild redan här  
 
4/11 1871 - Visseltofta B:3 (1863-1877) Bild 21 / sid 31 flyttar frånskilda Sissa Svensdotter med 2 söner till Osby från Visseltofta från Sjöalt sid 129 till Osby.  
 
Hfl för åren 1873 - 1878 saknas  
 
/anita

[Sten Landerberg]

Tack Carin och Anita!  
 
Sissas förste make Pål står som Rymd.
Anders Christensson och Sissa fick tydligen inga barn,
Anders dör 1879-02-19 i Ejratal, Osby. Och Sissa gifter sig
en 3-je gång 1894-06-23 med änkling,Sadelmakaren Olof (Ola) Larsson.
 
 
 Mvh Sten

[Göran Svensson]

Hej  
 
eftersom jag är synskadad har jag svårt att själv söka i arkiven och behöver hjälp med följande.
söker föräldrar och när de föddes och avled till  
Ellen Elisabeth Svensson f. Nilsson
Född 1908-08-23 i Osby
Död 1997-09-21 i Kräbbleboda, Glimåkra
 
vänlig hälsning Göran

[Nils Ottervik]

Hej Göran,
jag hittar följande:
 
--------------------
Födelsebok Osby CI:11 (1895-1916) sid 196 (NAD: SE/LLA/13300)
År 1908, årsnummer 71
Ellen Elisabeth, född augusti 23, döpt september 12
 
fader: Nils Månsson, f 62 20/10, åbo i Glabhult, församlingsbok sid 152.
Moder: Anna Bengtsdotter, f 66 18/8
Faddrar:
Hemmadottern Nanny Nilsson och åbosonen Anton Karlsson från Glabhult.
Modern kyrktagen 1/11
 
--------------------
Församlingsbok Osby AIIa:1 (1901-1916) sid 152 (NAD: SE/LLA/13300)
 
Glabhult 11/128 Mtl
 
Ägare: Nils Månsson, hem ägare, f 62 20/10 Ousby, vaccinerad, gift 86 10/10
Hustru Anna Bengtsdotter, f 66 18/8 Glimåkra, vaccinerad, gift --
son Anton Edvard, blind, f 86 24/12 Ousby, vaccinerad, anm: Kristinehamn på blindskolan 07- 11, utflyttad till Burlöf 12 4/10
dotter Alma Helena, f 88 11/9 Ousby, vaccinerad, utflyttad till Burlöf 1914 21/9  
son Ove Fabian, f 91 14/1 Ousby, vaccinerad, utflyttad till Amerika 10 23/3
dotter Nanny, f 93 2/6 Ousby, vaccinerad, utflyttad till sid 61 (Bökeberga) 09 9/11
son Albert Joël, jordbr.arb, f 95 30/8 Ousby, vaccinerad, frikallad
son Fritz Vilhelm, f 97 8/11 Ousby, vaccinerad, utflyttad till Burlöf 15 29/10
dotter Frida Ellida, f 00 2/6 Ousby
dotter Hulda Linnea, f 03 17/3 Ousby
Berndt Gunnar, f 05 14/12 Ousby
dotter Ellen Elisabeth, f 08 23/8 Ousby
dotter Ruth Vahlborg, f 09 3/11, död 1910 2/1
dotter Nanny (se ovan) f 93 2/6 Ousby, vaccinerad, inflyttad från sid 566 (Slähult) 15 24/10, utflyttad till Glimåkra 16 21/9
-----------
 
Med vänlig hälsning
Nils