Vilket sidnummer?

[Per Starbäck]

När en kyrkbok har flera sidnumreringar, ofta en tidigare handskriven och en senare med maskin, finns det någon regel för vilken som är lämpligast att använda vid referenser?

Ett exempel där det görs olika är Flistad (E) AI:1 som har paginering i mitten av nederkanten från 1 till 386 men också en handskriven uppe till höger på varje uppslag från 1 till 189. Den senare är den som används för registret på bakre pärmens insida. Den förra är den som används vid det senare maskinskrivna registret (från 1970-talet) i bokens början, där det för tydlighets skull står "(Maskin-)pag.".

Om det nu hänvisas till "Flistad (E) AI:1 s. 22", var i boken skulle ni i första hand söka då? Sidan med maskinskrivet 22 på uppslaget med handskrivet 9? Eller uppslaget med handskrivet 22 med maskinpaginering 48–49?

Att alla inte prioriterar samma numrering framgår av just detta exempel, för om man tittar på det senare uppslaget på Riksarkivets webbsidor och trycker fram en källhänvisning till det uppslaget så ger det:
  Flistads kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00081/A I/1 (1809-1823), bildid: C0015575_00032, sida 22
men om man tittar på samma motsvarande uppslag med Arkiv Digital och trycker fram en källhänvisning ger det istället
  Flistad (E) AI:1 (1809-1823) Bild 30 / sid 48 (AID: v25430.b30.s48, NAD: SE/VALA/00081)

[Jörgen Tollesson]

Jag noterar alltid båda sidnumren (hp = handpaginering; mp = maskinpaginering). Och när jag får en källhänvisning, så kollar jag först det numret som bildleverantören har i sin indexering (det går fortast...  ) - och finns den/det eftersökta inte där, så är det bara att kolla det andra numret.

De maskinpaginerade (stämplade) numren har normalt satts dit i arkivet, och ofta efter att mormonerna filmade böckerna. Därför kan de saknas på SVAR/Riksarkivets bilder (som oftast är mormonfilmerna), medan de finns på Arkiv Digitals nya bilder.

Böckernas originalregister (skrivna av prästerna) använder naturligtvis de handskrivna numren, medan arkivens maskinskrivna register oftast använder de stämplade numren.

När det gäller ditt exempel från Flistad i Östergötland, så finns maskinpagineringen med redan på mormonfilmen som SVAR använder, men landsarkivets maskinskrivna register från 1973 var då ännu inte upprättat och inbundet i boken. Däremot finns ett ursprungligt register i slutet av boken, och det använder naturligtvis de handskrivna numren, vilket gör det logiskt att de också används av SVAR. Landsarkivets register är dock med på Arkiv Digitals nya bilder, och eftersom det registret använder maskinpagineringens sidnummer, så är det ju logiskt att det är dessa som AD har indexerat.

En nackdel med att bara ange maskinpageringen är dock att den inte stämmer med prästens sidhänvisningar när personer flyttar mellan olika sidor i boken. Därför borde egentligen bildleverantörerna alltid indexera båda numren när båda finns med på deras bilder.

Du kan läsa mer här: Sidnumrering i arkivhandlingar.

[Per Starbäck]

Att notera båda numren låter förvisso som det bästa, om än lite omständligare! Du skriver nu "hp" respektive "mp", men är det etablerade förkortningar? Jag hittar dem inte använda, däremot inledande anmärkningar som "Hänvisningarna nedan avse maskinpagineringen".

I det exempel jag gav med Flistad så är det förresten inte så att maskinpagineringen inte fanns i den ena bildkällan. Den finns där också, och det finns för övrigt referenser till den skrivna för hand på främre pärmens insida. Men ortsregistret från 1973 är inte med där än då, så maskinpagineringen är inte lika användbar.

Jag skummade igenom noter i Släkt och Hävd från de senaste åren för att se på bruket i ett urval där. Jag har inte sett dessa förkortningar och inte någon sådan dubbel sidhänvisning (men om det fanns tillfällen till det där har jag inte kontrollerat). Däremot skiljs på numrering med fol. och sidor. Det står uttryckligen "maskinfol." vid maskinnumrering av uppslag och hänvisningar som "maskinfol. 189v och 190r." där jag snarare skulle säga att det är detta *uppslag* som har fått nummer 190. Jag hittade ett fall där det uttryckligen står "maskinpag. 291" i ett fall där boken också har handpaginering, men den har upphört tidigare än denna sida.

[Jörgen Tollesson]

Hur "etablerade"  förkortningarna "hp" och "mp" är vet jag inte, men jag har då sett andra använda dem också. Och det går fortare att skriva de förkortningarna, och tar mindre plats, än att skriva "handpag" och "maskinpag.". 

När det gäller ditt exempel från Flistad, så kommenterar jag också det i mitt förra inlägg. Den kommentaren är visserligen tillagd efter den ursprungliga versionen av inlägget - men innan du skrev ditt svar. 

[Per Starbäck]

Jag tycker det skulle vara önskvärt om Riksarkivet fortsatte att paginera fler böcker som inte har originalpaginering. De har ju gjort sånt förr, långt efter att en bok slutade vara "aktuell", så varför inte fortsätta? Det kan kanske kännas "försent" för en bok som är ett par hundra år, som det redan har refererats till så många gånger sedan dess, men "vi" kommer ju vilja fortsätta att referera till enskilda sidor i den under ännu längre tid framåt i tiden, så nyttan med pagineringen kan användas under mycket längre tid.