Jag har i närtid stött på en handfull utländska kvinnor med -dotter-namn, alltså där man tagit ett, enligt min gissning, urpsrungligt fadersnamn från sitt hemland och försvenskat det genom att översätta eller lägga till -dotter på slutet men i övrigt behåller sitt urpsrungliga namn.
Det jag skriver kanske låter förvirrat men två exempel på offentliga personer som belyser vad jag menar;
Veterinären och hästterapeuten Wai Ching Yuesdotter (
https://www.yuesdotter.com/wp-content/uploads/2015/01/Helhetssyn.v32.pdf)
ICA-stiftelsens generalsekreterare Pinar Musadotter (
http://icastiftelsen.se/organisation/)
Är detta en begynnande trend, finns det ett begrepp för fenomenet?
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy