ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Pik (Piik, Piig) uradelsätt  (läst 489 gånger)

2021-03-10, 18:18
läst 489 gånger

Utloggad Ben Hedenberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 307
  • Senast inloggad: 2024-04-11, 17:57
    • Visa profil
I Halland skrev sig ätten Piik (Pik) till Rossared och Alafors från mitten av 1300-talet.

Magnus Hake förekommer i fem medeltidsbrev som tar upp egendomar med en kvarn i Alafors (Älvsåkers socken, Halland).
År 1377 pantsätter Magnus Hake och hans arvingar till Bosse Paris och hans arvingar sina egendomar med en kvarn i Alafors (SDHK-nr: 11015).


År 1401 arrenderar Vpn Magnus Hake gården Alafors av riddaren Bengt Piik (SDHK-nr: 15678).


År 1403 tillkännager Riddaren Bengt Pik att han erhållit rättighet att lösa till sig en del av de gods Magnus Hake pantförskrivit.


År 1403 förnyar Magnus Hake arrendet av gården Alafors, som han pantförskrivit till rd Bengt Pik.


År 1405 överlåter Magnus Hake gården Alafors med kvarn till herr Bengt Pik.


Den första frågan som inställer sig är att Bosse Paris måste vara samma man som Bengt Piik. Och nästa fråga är om denne Bengt Piik varit samme man som Bent Ebbesen Piik til Rossared Piksborg & Hellekis, eller farfader till den senare? Vidare kan man fråga sig om Magnus Hake är densamme omnämnd 1377 som 1405, eller om de är olika generationer? Egendomen är densamma och verkar beröra samma släkter genom ären mellan 1377 och 1405.


Skulle vara intressant att höra om någon forskat i släkterna Pik och Hake och har mer information och tankar att ge kring transaktionerna med Alafors.


Bästa hälsningar
Ben





2021-03-10, 21:15
Svar #1

Utloggad Ben Hedenberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 307
  • Senast inloggad: 2024-04-11, 17:57
    • Visa profil
Vapnet för ätten Pik var en Pilgrimsmussla, som tillsammans med den järnskodda vandringsstaven indikerar en förfader eller stamfader som gjort en längre pilgrimsresa.


Angående det tyska förnamnet Bosse (Bose) se SMP I, sp. 446, där detta brev anges som äldsta svenska belägg för namnet. Om tillnamnet Paris se B. Sundqvist, Deutsche und niederländische Personenbeinamen in Schweden bis 1420 (1957), s. 264-265.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna