ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Barbro Mårtensdotter Le Brun gift 1709 i Stockholm  (läst 706 gånger)

2021-03-02, 13:28
läst 706 gånger

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 460
  • Senast inloggad: 2022-12-01, 18:29
    • Visa profil
Hej,

I Maria Magdalenas församlings lysnings- och vigselböcker (Stockholm) står att pigan Barbro Mårtensdotter Le Brun och herr-tjänaren Anders Andersson Berg gifte sig den 14/10 1709. I boken Nordisk vallongenealogi har jag inte hittat någon Mårten eller Barbro under släkten le Brun. Har någon mer information om dessa personer?

Länk till lysnings- och vigselboken:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00028#?c=&m=&s=&cv=27&xywh=362%2C1152%2C3005%2C1327

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

2021-10-10, 12:58
Svar #1

Utloggad Kjell Lindblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 638
  • Senast inloggad: 2022-12-01, 18:52
    • Visa profil
Hej Jan!

Detta inlägg har jag helt missat under ett halvår. Det är intressant, eftersom det antyder existensen av en tidigare okänd vallon Mårten le Brun. Med normala giftasåldrar bör Barbro vara f c 1690 och hennes far Mårten (Martin) senast 1665.

Då är frågan, vilka är Mårtens föräldrar? Här kan man bara gissa, jag upprepar gissa på antingen Tabell 3 eller 4 i N V del I sid 107. Dessa två, Johan och Pacquet le Brun, får barn efter 1650 och Johan har en trolig son Daniel med anknytning till Stockholm.

Skulle vara roligt om någon kunde hitta Mårten!

2022-11-12, 17:23
Svar #2

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 460
  • Senast inloggad: 2022-12-01, 18:29
    • Visa profil
Hej igen!

Här kommer en till piga Le Brun i Stockholm! Hon hette Maria le Bruun (25 år, fc 1657) och var piga hos rådman Hans Kohlmäter. Enligt Stockholms mtl 1683 bodde de i hus nr 58 (i Gamla Stan mot Slussen om jag har tolkat informationen i mtl:en rätt). Huset ägdes av ryttmästare Stöltenhielm. Hus nr 57 ägdes och beboddes av vinhandlare Anders Bruun och hos honom bodde bla Anders barn; Anders 8 år, Johan 7 år, Maria 6 år, Catharina 4 år, Mårten 3 år och Hindrick 1 år, samt Anders brorsbarn Maria Bruun 13 år och Catharina 10 år. Under våren 1683 skulle de (brorsbarnen eller hela familjen?) resa till Polen. Vid genomgång av Stockholms mtl 1683 har jag noterat flera personer med släktnamnet Brun/Bruun, så det kanske inte är så troligt att de sistnämnda tillhörde vallon-smed-släkten Le Brun, men pigan Maria le Bruun däremot kanske kan ha haft vallonskt påbrå, eller?

Länk till sidan:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=315%2C2131%2C3714%2C1716

Vänliga hälsningar,
Jan

2022-11-13, 12:41
Svar #3

Utloggad Kjell Lindblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 638
  • Senast inloggad: 2022-12-01, 18:52
    • Visa profil
Hej Jan!

Ja, att Maria le Brun tillhör vallonsläkten kan vi nog anse vara säkert liksom att övriga Brun (utan le) sannolikt har svenskt ursprung. Jag har funderat ett bra tag på de här två flickorna, Maria och Barbro le Bruns bakgrund. I mitt förra inlägg angav jag två alternativ på Barbro le Bruns möjliga farfar. Jag vill nu ompröva detta.

I N V del 1 sid 107 hittar du Simon le Brun i Tabell 6. Denne har kommit till Österby bruk från Liège 22/5 1632 som skogshuggare men arbetar senare som smältare, vilket säkert är hans egentliga yrke. Av hans barn, som du hittar på efterföljande sida, läser man tre stycken födda 1662, 1664 och 1666 liksom en dotter Maria. Med den uppgift du nu lämnar, vill jag identifiera henne med din Maria le Bruun. Jag kan också tänka mig, att ett av de tre icke namngivna barnen kan vara den saknade Mårten, detta med anledning av anknytningen till Stockholm. Även deras bror Pierre (Tabell 7) har vistats i huvudstaden under ett par perioder.

Simon le Bruns hustru heter Jeanne Claesdotter. Jag har grubblat länge över hennes släktnamn utan att komma till något resultat - förrän nu. Som framgår av referaten från Lövsta ting under året 1674 har hon gift om sig. Två av de vuxna döttrarna har blivit oroliga, att deras kommande arvslott kan komma att förskingras i moderns andra gifte, därav rättsprocessen. Modern har flera ännu omyndiga barn från samkullen, däribland troligen Mårten. Men förnamnet Mårten förekommer inte i släkten le Brun utan bör ha kommit in från moderns släkt. Fanns det någon tidig släkt i Lövsta under invandringstiden, i vilken namnet Mårten (Martin) var vanligt. Så långt i tankegången ramlade poletten ner. Kan hon ha hetat Jeanne Claesdotter Bevi? I den släkten var namnet Martin vanligt, dessutom fanns en Nicolas Bevi i Lövsta (N V del 1 sid 44), när Jeanne ingår sitt äktenskap omkring 1643.
Och - kan man tänka sig - även Nicolas Bevi anländer till Sverige med samma transport som Simon le Brun 22/5 1632, dvs Nicolas och Simon var arbetskamrater, bägge inskrivna som skogshuggare men senare smältare! Notera dock, att detta inte är något bevis, men en stark hypotes avseende Jeanne Claesdotters släktnamn.

Jag ska återkomma med referaten från Lövsta ting 1674, även om jag inte tror, att de tillför någon ny uppgift. Försöken att hitta Mårten får fortsätta, troligen finns även han i Stockholm.

 

2022-11-14, 16:37
Svar #4

Utloggad Kjell Lindblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 638
  • Senast inloggad: 2022-12-01, 18:52
    • Visa profil
Från Lövsta ting 13-14/3 1674 läser vi att de äldre barnen bevakar sin arvsrätt.
  S:d: afsades att domaren skall wara uppå Bythe mellan Sal. Simon le Bruns Barn sampt theras Moder hust: Jehanna uppå Hillebohls skogen, dock så att Modhren de andheeler hoos sigh behåller, som komma hennes små omyndige Barn till.
  Den 1/7 1674 går ärendet vidare.
  S:d: kärade Johan Ehrsson förswars karl widh Hillebohlet till Lars Olofsson skattebonde ibidem, för det Lars Olofsson utaff hust: Jehanna Claesdotter be:te Johans Swärmodher hade ett Änges stycke utj Böhle Uthiordh igenlöst, som han för detta till hust: Jehanna sampt hennes affledne Man sal: Simon le Brunh för 60 dal:r K:r M:t hafwer bortsållt, begiärandes det Lars eij skulle sålunda det kiöp få Ryggia, som medh ett wälberådt Modh blifwit icke allenast sluttit, men och sädan aff Rätten Confirmerat. Lars Olufsson beropadhe sig uppå wår alldranådigste konungz Placat, som förledne åhr uthgick om skattehemmans förminskandhe uthijordh, huar emoot Johan eij heller omsijder kunde sträfwa. Men förmeente Lars Oloffsson lijkwäl wara plichtig till att refundera den Melioration, som Suärfadren le Brun till att oprödhja och förbättra Marken hade sig bekåstadt.
Resolutio Rätten finner skiäligt att Lars Oloffsson gifwer le Bruns Ärfwingar de resterande 25 d:r k:r M:t effter som theres Moder tillförendhe 35 d:r hade tillställt; trädandes nu straxt sädan till all den andeel som han sig således utj berörde Uthiordh hade affhändt, men huadh widhkommer den refusion för Meliorationen, så ophäfwes den samma emoot den Nytta som sal: le Brun och hans hustru utj 18 åhrs tijdh aff samma Boolände åhrl: utan några uthlagor befinnes hafwa åthniutit.
  S:d:Resolverades att her Assess: Andreas Stiernhöök skall sökja le Bruns Änkja huadh som hennes nu andra Man medh henne blifwit skylldig och således icke hafwa macht att angripa det som Barnen uppå sitt fäderne hoos henne hafwa till att prätendera. fördenskull her Assessorns uthskickadh Anders Sigfridsson tillsagt wart der om wederböranderne låta instemma.
  Och slutligen 1/7 1674
  S:d: Begiärade Lars Joenson utj Larsbo att få ij Böle Uthiordh igenlösa den deel, som han till sal: Simon le Brun hade för 40 d:r K:r M:t försållt:  Simon le Bruns måg Johan Ehrsson sampt hans Suegerska Marije le Brun beropade sig uppå det laga kiöp och fasta som der åkommit ähr.  Men alldenstund det befans Hans K: M:ts Placat lijkmätigt wara, att sådant kiöpes och fastebreff skola förkastas ity må Erich gifwa le Bruns Ärfwingar sina penningar igen och sädan sin Andeel tillträda. dock så att le Bruns Ärfwingar niuta denne stående åhrswext  efter som the der om länge hade hållit. 

2022-11-14, 19:19
Svar #5

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 460
  • Senast inloggad: 2022-12-01, 18:29
    • Visa profil
Hejsan!

I den där mtl 1683 (BA:6/1) framkommer att en Anthoni Bruun ägde en mängd hus i Gamla Stan. Anthoni låter lite engelskt tycker jag, så kanske inte alla personer med släktnamnet Brun (utan le) hade svenskt ursprung på den tiden. Inga regler utan undantag! 😊 Är det en alltför vild gissning att Anthoni Bruun egentligen hette Anthony Brown?

Jag har tittat igenom mtl 1683 igen, lite snabbt, för att leta efter Mårten (Simonsson och/eller le Brun) och olika släktnamn, som hittas i Sällskapet Vallonättlingars släktlista. Tanken med vallonska släktnamn var att pigan Maria le Bruun skulle bo i närheten av någon släkting och förhoppningen var att hitta släktnamnet Bevi. Kvarteren som finns i mtl 1683 är dock bara Gamla Stans östra och södra kvarter, så eventuella släktingar kan ha bott någon annan stans i närheten av Maria le Bruun. Det här är vad jag fann:

1)   Mäster Mårten Kopparslagare i södra kvarterens hus nr 10, som ägdes av Hindrich Egger(s) från Vasa. Maria le Bruun var piga i hus nr 58 i södra kvarteren. Enligt Storkyrkförsamlingens födelsebok (CIa:1/4) hette han Mårten Lange/Langh och var gm Britta Ericksdåtter – åtminstone när barnet Johan föddes den 2/1 1686 (och i födelsenotisen framgår att familjen bodde på Järntorget). Ett annat barn var Anna f/dp 27/1 1684. Länkar: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00062#?c=&m=&s=&cv=61&xywh=3255%2C234%2C3152%2C1456 , https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056411_00137#?c=&m=&s=&cv=136&xywh=468%2C3305%2C2809%2C1328 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056411_00232#?c=&m=&s=&cv=231&xywh=3070%2C1730%2C2835%2C1340

2)   Mäster Marten (men ”Mårten” på sista raden) Swenkell(?) (undertecknat ”Marten Schwensk Schlesser”?) klensmed i södra kvarterens hus nr 49 (Maria le Bruun i hus nr 58), som ägdes av välborna fru Maria Christina Stryk(s). I mtl 1683 är följande barn omnämnda: Maria 5 år, David 3 år och Frantz ½ år. Barnen hittas inte i register till aktuell Storkyrkoförsamlingens födelsebok. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00079#?c=&m=&s=&cv=78&xywh=3320%2C1337%2C3151%2C1456

3)   Mäklare(??) Michael le Blon (undertecknat ”Michael Lebon”) i södra kvarterens hus nr 50, som ägdes av Claes Wicken. I huset bodde också Michaels hustru och en moster (hustru Catharina Wicken över 60 år, moster till Claes Wicken), men inga barn. Däremot Claes Wickens barn, 22 resp. 9 år gamla. Man kanske kan gissa att Michael var måg till Claes. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00080#?c=&m=&s=&cv=79&xywh=321%2C261%2C3781%2C1747

4)   Krukmakare Jean Tibous änka Elisabeth Balliet (undertecknat ”Elisabet Baillet nenne  [dvs ”benämnd”] De Thiboust") i södra kvarterens hus nr 104, som kan ha ägts av hovskräddare mäster Jonas Lund. Hos Elisabeth bodde hennes syster Maria Balliet, 35 år gammal (dvs fc 1647). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00104#?c=&m=&s=&cv=103&xywh=382%2C2306%2C4535%2C2096 I samma hus, men i ett annat hushåll, var "singeln" bokhållare Hindrick Forsmark (eller Forsinark?) en stadig gäst hos Jonas Lund. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00103#?c=&m=&s=&cv=102&xywh=3645%2C3204%2C2660%2C1212

5)   Bokhållare Jacob Raddou i södra kvarterens hus nr 92 vid Nygatan. Jacob tjänade för kläder, kost och diskretion(??). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00098#?c=&m=&s=&cv=97&xywh=3612%2C2167%2C3149%2C1455

6)   Pojke Gillius Radou, 18 år (fc 1674) i Gamla Stans östra dels hus nr 159, som ägdes av barberare mäster Valentins änka Susanna de Mert/Merl. Gillis bodde hos kungliga majestäts barberare mäster Michel Heijn (undertecknat ”Michell Heijen [eller Heyen]”). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00051#?c=&m=&s=&cv=50&xywh=3820%2C2996%2C3148%2C1455

I Maria Magdalena församlings mtl:er och ktl:er har jag lagt märke till några Radou i början av 1700-talet (bla bryggare/brännvinsbrännare). De tycks mig ha haft någon form av koppling till bryggaren Johan Dubois, vars pappa var guldsmeden i Stockholm Gotfred Dubois från Forsmark (TAB 54, jfr Hindrick Forsmark ovan). I några mantalslängder står att Johan Dubois var släkt med bryggare Johan Wessman, då gm Margareta Geting som tycks ha tillhört samma släkt Geting i Sundsvall på den tiden. Det är detta släktskap jag höll på att titta på när jag fick se pigan Maria le Bruun i mtl 1683. (Se också diskussionsämnet Dubois.)

Vänliga hälsningar,
Jan

2022-11-17, 16:14
Svar #6

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 460
  • Senast inloggad: 2022-12-01, 18:29
    • Visa profil
Den där klensmeden Mårten Schwensk Schlesser (eller står det Schlosser, som betyder låssmed på tyska enligt Google translate?) kanske man borde kolla lite bättre. Kanske är det helt långsökta observationer, men jag har lagt märke till att:

1) Mårten med familj bodde i fru Maria Christina Strijks hus enligt Stockholm mtl 1683 (BA:6/1). Länk igen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00079#?c=&m=&s=&cv=78&xywh=3241%2C1321%2C2215%2C1010

2) I Stockholm mtl 1702 (BA:8/1) finns i Maria Magdalena församling och kvarteret Gripen (men jag läser Grisen i mtl:er från början av 1700-talet) i gård nr 347 kamrer Andreas Streuts, som bebodde sin egen gård; och i gård nr 337 hustru Christina Stöök som bodde hos Ingemund Heggs änka. I mtl 1711 framkommer att Andreas (där skrivet Anders) Streuts bör ha avlidit eftersom hans änka finns i kvarteret Gripen, men jag har inte lyckats hitta bouppteckning efter honom. (Det tycks ha varit en farsot i Stockholm runt 1710.) Länkar: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00057#?c=&m=&s=&cv=56&xywh=544%2C3542%2C2586%2C1195 , https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00059#?c=&m=&s=&cv=58&xywh=551%2C342%2C2586%2C1195 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00148#?c=&m=&s=&cv=147&xywh=490%2C2573%2C3105%2C1435

Enligt sekundär uppgift finns en adlig släkt Steuch (nr 1582) vars släktnamn ursprungligen var Stök. Ingemund Hegg/Hägg tycks mig ha varit ett ganska ovanligt namn i början av 1700-talet och jag misstänker att han kan ha varit släkt med släkten Geting i Sundsvall, Vaxholm och i Stockholm (och med den adliga släkten Ankarklo nr 1101). Vidare misstänker jag att en medlem i nämnda släkten Geting var en viss Margareta Geting, som var gift med bryggare Johan Wessman. I Stockholms kronotaxeringslängder åren 1744, 1745 och 1746 står att Johan Wessman var släkt med, den då blivande bryggaren, Johan Dubois (son till guldsmed Gotfred Dubois). Här kommer vi så äntligen till ämnet le Brun och ditt förslag, Kjell, om att den svårfunne Mårten le Bruns mamma kan ha tillhört släkten Bevi!  :D

Utan att ens veta att Bevi är ett släktnamn med vallonsk härkomst har jag hittat en viss Margareta Bewi, vars mamma hette Anna Krus och eventuellt hade de (med mycket mycket stor osäkerhet) ett långsökt släktband med bryggare Johan Dubois och hans mamma, Anna Meijer. Jag såg sedan att det står på din hemsida, Kjell, under tillägg NV, att Margareta Bevis pappa (tabell 20) blev bryggare senast år 1712. Slutligen har jag noterat att bryggare Johan Dubois farfar (Clas tabell 53) var en möjligt son till Johan (tabell 52), som var gm Catherine Bevij. Om det inte blir för omständigt att skriva, skulle det vara intressant att veta resonemanget kring att Clas var en möjligt son till Johan. Finns någon artikel om det? Min mamma har varit till biblioteket idag för att låna, för 100:de gången  ::) , Nordisk Vallongenealogi, så att jag ska kunna läsa mer om släkten Bevi. Hon har mycket mycket närmare till ett svenskt bibliotek än vad jag har.  ;D

Mina funderingar är ganska ostrukturerade än, men det tycks finnas många kopplingar mellan alla dessa personer. Det kanske inte ens är så troligt att klensmeden Mårten Schwensk Schlesser/Schlossers (Låssmed) hyresvärd Maria Christina Strijk tillhörde samma släkt Streuts/Steuch/Stöök i kvarteret Gripen/Grisen, och även om så var fallet är resonemanget ovan självklart långsökt. Jag bifogar en bild som visar på några av mina resonemang (kring släktskapet mellan bryggare Johan Dubois och bryggare Johan Wessman 1717-1762). I den finns även Margareta Bewi (1722-1776), ungefär i mitten av den röriga bilden.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Bevi är föresten ett lämpligt namn på en bryggare. Bevi betyder "drick!" (i "du-form") eller "du dricker" på italienska.  ;D

2022-11-17, 21:43
Svar #7

Utloggad Kjell Lindblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 638
  • Senast inloggad: 2022-12-01, 18:52
    • Visa profil
Hej Jan!

När jag använder orden "möjlig son (dotter) till" för att beskriva ett samband, så avser jag en tänkbar hypotes utan några som helst bevis. Ett uppslag bara. I det aktuella fallet har jag granskat vilka tänkbara fäder, som skulle kunna komma ifråga, tidsmässigt och geografiskt. Och helt enkelt valt den, som verkat mest sannolik. Att det ibland kan behöva omprövas, när nya fakta tillkommer, ser du mycket tydligt i mina tidigare inlägg om Barbro le Brun!

Inte lätt det här med vallonflickors anor!

2022-11-20, 12:40
Svar #8

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 460
  • Senast inloggad: 2022-12-01, 18:29
    • Visa profil
Hej igen,

OK, då vet jag var du (Kjell) menar med ”möjlig son/dotter till”. Tack för svar!!

Av innehåller om släkten Bevi i NV blev jag överraskad av tre saker; 1) förekomsten av släktnamnet Anthoni, 2) Anna Anthonidotters svärmors släktnamn de Pré, och 3) tabell 37 Bertil Beves gård i kvarteret Järnlodet.

Nedan gör jag ett försök att förklara varför jag blev överraskad.

1) När jag fick se namnet Anthoni tittade jag igen på uppgifterna i mtl 1683 om den Anthoni Bruun, som jag nämnde i mitt inlägg här, den 2022-11-14. Anthonis änka ägde hela sex stenhus i Gamla Stans östra del: nr 116, 117, 121, 126, 128 och 129. Hus nr 118 ägdes och beboddes av Jacob Leijels änka Barbara (Barbro) Dress (se mina funderingar kring detta nedan). Länk till sida med hus nr 116: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00039#?c=&m=&s=&cv=38&xywh=188%2C2337%2C3771%2C1719

Östra kvarterens hus nr 116 ägdes av Antoni Bruuns änka och hyrdes av salige löjtnant Samuel Bergs änka krögerskan Kirstin Berg (jfr Barbro Mårtensdotter le Bruns make Anders Andersson Berg) med sina två döttrar (12 resp 10 år gamla) samt med de två pigorna Lisbeta Albrechtsdotter (jfr Albreckt Hartman nedan) och Lena Hindrichsdotter. Familjen hade de återkommande gästerna; en kommediant med sin hustru, en jungfru och ryttmästaren Henning(?).

Östra kvarterens hus nr 117 ägdes av Anthoni Bruns änka och hyrdes av vinskänken Frantz de Moij med sin hustru, en 20 år gammal dotter (fc 1662), de två pigorna Annicka Svensdotter och Karin Mårtensdotter och källarpojken David Johansson 15 år (fc 1667). Familjen hade en stadig gäst, bokhållare Samuel Drefman(?), och en återkommande gäst, borgmästare Schmit(h?) från Viborg.

Östra kvarterens hus nr 118 ägdes och beboddes av handelsman Jacob Leijells änka Barbara Dress, hennes två döttrar (18 resp 17 år, födda ca 1664 resp 1665), bokhållare Johan Fleijell(?), pigorna Maria Andersdotter och Lisbetha Noesdotter (Dandenell?). Denne Jacob Leijel bör väl ha varit samma person, som den engelska brukspatronen vid Älvkarleö bruk? Om jag minns rätt blev någon med släktnamnet le Brun (ofta stavat Broun i Älvkarlebys kyrkoböcker – detta pga brukspatroners engelska härkomst eller kom tabell 10, Jean le Brun, från England?!) mäster vid Älvkarleö bruk då han var förvånansvärt ung (eller var det syskonen Öbrinks pappa?). ”Han var väl duktig” säger min mamma, men jag misstänker att det kan ha funnits någon annan anledning (också). (Med det vill jag spekulera i att Anthoni Bruun var släkt med le Brun vid Älvkarleö bruk och att någon blev mäster där i ung ålder pga släktskap med den rike Anthoni i Stockholm.) Jag ser också i mina anteckningar att släktnamnet Leijel tycks förekomma mer frekvent bland dopvittnena då syskonen Öbrinks barn döptes än vid dop av andra pars barn. I samma hus bodde också notarius publicus Isaac Ferenström/Fernström med sin hustru och ett litet barn om 6 veckor, amman Kirsten Samuelsdotter(?), pigan Beata(?), tjänstepojken Oloff Joensson, 18 år (fc 1664) samt en brorson om 14 år (fc 1668).

Östra kvarterens hus nr 119 ägdes av Niels/Niclas Jönsson och där bodde bla handelsmannen Gottfried Anthoni (Anthonisson?) med sin hustru, köpgesällen Herman Lütkens, pigan Elsa Simonsdotter samt tjänstepojkarna Jöns Malenberg(?) 15 år (fc 1667) och Erich Adam (Adamsson?) 16 år (fc 1666).

Östra kvarterens hus nr 120 ägdes av kommissarie Lydert Bertill (Bertilsson? - jfr Bertil Beve nedan) och hyrdes av krögare Johan Reichel(?), som den stadiga gästen drottningens lakej Antoni Frijs.

Östra kvarterens hus nr 121 ägdes av Anthoni Bruuns änka och hyrdes av vinskänken Petter Bergman med sin hustru, en dotter 8 år (fc 1674), pigan Maretta Eriksdotter och källarpojken Johan Pettersson(?) 12 år (fc 1770).

Östra kvarterens hus nr 126 ägdes av Anthoni Bruns änka och hyrdes av sekreterare Thomas Polus med sin hustru och åtta barn (8,7,6,5,4,3,2 och 1 år gamla) samt fruns syster, pigorna Brita Hansdotter, Lena Crantz, Annicka Peersdotter, Marretta Johansdotter och Marretta Nielsdotter, samt drängarna Simon Simonsson 18 år (fc 1664) och Erich Daahl(?) 16 år (fc 1666).

Östra kvarterens hus nr 128 ägdes av Anthoni Bruns änka och hyrdes av; 1) hovrådet i Pommern Gewalter Greg/Greig med sin fru, en son om 11 år (fc 1671), pigan Annicka Andersdotter och tjänstegossen Hans Post(?) 11 år, och 2) Isaac(k) Mumma/Momma med hustru, pigan Annicka Schappera(?) och en återkommande gäst, Jacob Andersson Höök(?), som var borgmästare ifrån Borgh(?).

Östra kvarterens hus nr 129 ägdes av Anthoni Bruns änka och hyrdes av vinskänk Jochim Oloffsson med sin hustru och två barn (1½ resp ½ år) samt pigorna Annicka och Lena Peersdotter, amman hustru Brita och källarpojken Erik Ehrsson, 15 år (fc 1667). Familjen hade en stadig gäst, drottningens lakej Niels Matsson, och en återkommande gäst, Johan Myrman.

Vad hette Anthoni Bruuns änka och var bodde hon?

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

2) Släktnamnet de Pré, eller du Pré, är antecknat i Gamla Stans södra del mtl 1683. Det rör sig om en ung fransos de Pré bland kammarrådet Anders Lindehielms tjänstefolk. Länk till listan (som är en bilaga i mtl 1683): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00108#?c=&m=&s=&cv=107&xywh=3408%2C139%2C3104%2C1434
Kammarråd Anders Lindehielms bostad var hus nr 74 i Gamla Stans södra del. I hus nr 76, som tillhörde skräddarämbetet, hade Lars Wessman ett vinskänkeri och i husen nr 70 och 86 bodde skräddare(?) Mårten Hartman respektive Albreckt Hartman. Kan denne Lars Wessman ha varit en ana till tabell 20 Carl Bewijs måg, bryggare Lorens Westman (gm Margareta Bewij)? Enligt sekundär källa (se TAB 3 här: http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Westman_-_Bryggarsl%C3%A4kten) gifte sig Lorens och Margaretas dotter Magdalena med bryggare Johan Hartman, vars pappa (bryggare Johan Ernst Hartman i Maria Magdalena församling) var g1 m Beata Mårtensdotter (död 8/5 1729 i Stockholm, troligen i Maria Magdalena församling – jämför Barbro Mårtensdotter le Brun som gifte sig i Maria Magdalena församling 1709 med Anders Andersson Berg, som kan jämföras med ovan nämnda löjtnant Samuel Bergs änka Kirstin Berg i Anthoni Bruuns änkas hus nr 116 enligt mtl 1683). Länk till hus nr 74: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00088#?c=&m=&s=&cv=87&xywh=517%2C3390%2C3103%2C1434

3) Kvarteret Järnlodet och Bertil Beve (tabell 37) fångade min uppmärksamhet eftersom jag tidigare har letat i det kvarteret och samma tidsperiod. Konstigt nog blir det här åter en koppling till släkten Ankarklo (jämför mitt förra inlägg om klensmeden Mårten Schwensk Schlesser/Schlosser), men denna koppling till släkten Ankarklo är bara mina spekulationer baserade på en rad noteringar, som jag har gjort tidigare.
Bertil Beves namn finns i Järnlodet 73 i mtl 1730 och i mtl 1736. I mtl 1736 (och frammåt i tiden), men inte i mtl 1730, finns i Järnlodet 63 vinskänken Zacharias Hellberg och hans käresta (Anna) Dorothea Beijer (vigda 18/9 1736 i Maria Magdalena församling) vars pappa var gördelmakare och hette Abraham Beijer. Se bouppteckning efter honom här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107566_00574#?c=&m=&s=&cv=573&xywh=2508%2C283%2C4531%2C2065 . Möjligen finns en koppling mellan Beve och Beijer, men kanske mer intressant är att Zacharias Hellberg var kautionist när Matthias Gimström (trädgårsmästare i Gäddeholm i Irsta sn) och Maria Ström gifte sig i Ladugårdslandet 1750. Länk till lysningshandling: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054341_00131#?c=&m=&s=&cv=130&xywh=1912%2C1872%2C6522%2C2972 . I Irsta hfl:er står att Matthias var född i Skäfthammar (troligen vid Gimo bruk där väl andra ur släkten Bevi bodde?) år 1722, men eftersom han hade titeln trädgårdsmästare redan i en flyttlängd 1749 (Ärla socken) misstänker jag att han var född lite tidigare. Efter ett lång(sökt) och krångligt resonemang har jag presenterat en spekulation om att Maria Ströms mormors pappa var Ingemund Axelsson Hägg (TAB 5 i adliga släkten Ankarklo nr 1101) – se mitt inlägg den 2021-12-27 under diskussionsämnet Krabbe af Svaneby här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65691.msg1631318#new .  Troligtvis är jag ”hemmablind” i detta resonemang, men den eventuella kopplingen mellan klensmeden Mårten Schwensk och Ankarklo gör att jag ändå nämner det här.

Det tycks mig också finnas möjliga kopplingar mellan Bevi och Dubois och jag håller på att göra en schematisk bild, som förhoppningsvis visar dem. Jag återkommer när jag är klar! 😊

Vänliga hälsningar,
Jan

2022-11-20, 13:51
Svar #9

Utloggad Kjell Lindblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 638
  • Senast inloggad: 2022-12-01, 18:52
    • Visa profil
Hej igen Jan!

Jag uppskattar dina inlägg om befolkningen i Stockholm och eventuella samband med olika vallonsläkter i Stockholm. I första delen av Nordisk Vallongenealogi valde jag, att inte ta med Anthoine (de) Bruyn, eftersom jag betraktar den släkten som mer flamländsk än vallonsk. Detta är vad jag vet om denne Anthoine:

Anthoine Bruyn tjänstgör vid Nyköpingsverken 1638-39. År 1642 gifter han sig med sin första hustru Elisabeth Borgerinck. Hon dör omkr 1651 och några år därefter äktar han Catharina Steenberg.
  Han blir senare faktor på Åkers bruk och dör 1679 med bou i Stockholm (1679:1078). Hans gravhäll ligger framför altaret i Åkers kyrka. Vid dopet av sonen Johans son Johan Anthoni 13/10 1690 i Katarina (CI:4 sid 557) sägs föräldrarna bo i sal: her: Anthoni Bruns huus i stadtzgården.

Barn i 1. giftet:   Elsa   g m Walter von Greigenschildt, generalauditör
   Anton   g m Johanna Uttenhofen

Barn i 2. giftet:   Barbro   d 1721, g1 m kassör Peter Swahn, g2 m bokhållare Johan Norling
   Christina   f c 1659
   Catharina   f c 1661
   Maria   f c 1662
   Johan   f c 1665, arklimästare, g m Christina Helena Benickhausen
   Wellam   f c 1667
   Henrik   f c 1672

Notera också att i Örnbergs Svenska ättartal del XI:110 behandlas släkten de Bruyn med ursprung från Aachen och inkommen till Sverige på 1640-talet. Hoppas detta ger dig några nya infallsvinklar, hälsar

Kjell

2022-11-21, 12:27
Svar #10

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 460
  • Senast inloggad: 2022-12-01, 18:29
    • Visa profil
Hejsan!

Då fick jag svar både på vad Anthoni Bruns änka hette och var de bodde! Ja, jag misstänkte väl att det skulle finnas fler uppgifter om dem. Jag brukar bli förvånad över hur bra svar man kan få här på Anbytarforum med många uppgifter från register och arkiv som jag inte ens har hört talas om. Därför blir jag också förvånad när man hittar något nytt i något så "simpelt" som i en vigselbok eller i en mantalslängd (Barbro Mårtensdotter le Brun och Maria le Brun).

När jag hittade pigan Maria le Brun i mtl 1683 letade jag egentligen efter släktnamnet Geting. Anledningen till att jag letar efter "getingar" är att jag fick se i några kronotaxeringslängder att bryggare Johan Dubois och bryggare Johan Wessman var släkt med varandra. Johan Wessmans hustru hette Margareta Geting. Johan Dubois mamma och pappa, Anna Meijer och Gotfred Dubois, var dopvittnen till två av Johan Wessman och Margareta Getings barn vilket tycks mig tyda på att släktskapet bör ha varit nära. Nu kommer vi ifrån ämnet "le Brun", men jag hoppas det går bra att fortsätta skriva om Dubois här. Vad jag letar efter är tecken som kan tyda på att Margareta Geting var syster till Anders Geting gm Anna Martinell. Om så är fallet öppnas möjligheten att Margareta Getings bror Anders var gift med en eventuell syssling till Johan Dubois, dvs Anna Martinell. Jag vågar inte fråga min mamma att gå till biblioteket igen, för att låna NV, så jag har inte kollat om Anna Martinell var dotter till Maria Mårtensdotter Dubois och Frans Martinell, men jag hoppas att så var fallet. För att kunna få Johan Dubois och Anna Martinell att bli sysslingar  ;D måste man göra Mårten Dubois (tabell 57) och Clas Dubois (tabell 53) till bröder (och då bör Johan Dubois tabell 52 inte ha varit pappa till Clas). Mårten och Clas tycks ha flyttat till Forsmarks bruk ungefär samtidigt...

Den i mitt förra inlägg utlovade schematiska bilden är nu klar och bifogas här nedan.  :)

Vänliga hälsningar,
Jan

2022-11-23, 12:43
Svar #11

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 460
  • Senast inloggad: 2022-12-01, 18:29
    • Visa profil
Hej igen,

Kanske är jag hemmablind igen, men uppgiften att Anthoni Bruun var faktor vid Åkers bruk var lite intressant för mig. Det tycks mig ha varit en hel del kopplingar mellan Norrland, Södermalm, Forsmarks bruk och Strängnäs/Åkers bruk runt sekelskiftet 1600/1700 och även under första halvan av 1700-talet. Barbro Mårtensdotter le Brun och Anders Andersson Berg vigdes 1709 i Maria Magdalena församling på Södermalm. I bouppteckningen efter Anthoni Bruun frakommer att dödsboet ägde ett nybyggd hus i närheten av Södermalms glasbruk, som bör ha varit det som låg vid vattnet nedanför Katarina kyrka och jag misstänker att det var där familjen bodde (och inte i något av husen i Gamla Stan - de tycks alla ha varit uthyrda). Även om Anthoni inte har något med den vallonska släkten le Brun att göra, så tycker jag ändå att de ovan nämnda geografiska kopplingarna kan tyda på att Barbro Mårtensdotter le Brun kan ha något att göra med Forsmarks bruk, Galtströms bruk och/eller Åkers bruk. Nedan kopierar jag in mina anteckningar om dessa geografiska kopplingar. Anteckningarna har utgångspunkt från mina undringar hur/varför trädgårsmästare Mathias Gimström flyttade från Gimo bruk, Stockholm, Ärla socken, Stockholm och sedan till Irsta socken. När jag började titta på släktförhållandet mellan bryggarna Johan Dubois och Johan Wessman, gm Margareta Geting, tycks det mig finnas samma geografiska kopplingar då man tittar på släkten/släkterna Geting. Mycket av informationen nedan är hämtat från sekundära källor...

"Lars Ekorn (1704-1768) var inspektor vid Gimo bruk ca 1732-1768.
Lars bror, Per Ekorn (fc 1730, bg 28/3 1795 i Maria Magdalena församling Sthlm) blev direktör vid Forsmarks bruk efter 1750. Han flyttade senare till Strängnäs.

Petter Enander var direktör i Forsmark enligt mtl 1737 AD sida 170.

Forsmarks bruk såldes 1735 av de Besche-ättlingar till Karl (Johan?) Wattrang (1689-1749, TAB 3 i Wattrang #848. Karls pappa Johan köpte Löta→Jakobsberg i Björnlunda sn 1676 och blev häradshövding i Frösåkers härad 1680 och i Sjuhundra, Väddö och Bro härad 1692. Karl Wattrang, som gifte sig 2:a gången 1/1 1730 i Stockholm med Christina Maria Steuch (1708-1739, se TAB 2 i Steuch #1582; jfr Stöök i bryggarsläkterna Lampa och Westman/Wessman bla i Maria Magdalena församling), sålde Forsmark redan 1736 till Gerhard Grundel (1690-1743, se TAB 2 i Grundel #174 gm Brita Gust. Duwall#64 tab3), som sålde bruket 1738 till familjen De Geer, som var ägare till 1751. Gerhards morfar var Georg de Besche (tab 2 i De Besche nr 944), som tillsammans med sin bror äde bla Forsmarks bruk. OBS! se också ryttare Daniel Grundel fc 1685 i Norrtälje enl GMR 1736 Livreg. t häst/Roslags komp/rusthåll nr 91. Några få år tidigare (avsked 1729) var Olof Andersson Geting ryttare vid samma kompani, i rusthåll nr 92, som ägdes av Georg de Besches arvingar. Enligt uppgifter i mtl:er flyttade Olof Geting till Forsmarks bruk 1725.

Gerhards pappa, Jacob Grundel, var landshövding i Västerbotten (friherreliga ätten #174) och var gift med Georg de Besches dotter Maria Beata De Besche. Jacob och Maria Beatas barn Jacob döptes i Maria Magdalena församling i Stockholm den 1/11 1687 (fadder var bla Adam Leijels änka). Gerhards syster Margareat Beata var gift med Jakob Cronstedt (1668-1751), som var bror till Matthias Gimströms arbetsgivare Carl Cronstedt och granne med bryggålderman Johan Lampa i kvarteret Hästhuvudet i Stockholm."

Jag ser nu att det saknas kopplingar till Åkers bruk i mina anteckningar. Där kommer släkten Wattrang nr 848 in i sammanhanget. I den släkten finns kopplingar till samtliga ovan nämnda geografiska platserna och ett fåtal bröder/kusiner/sysslingar. Jakob Wattrang (TAB 6) lär ha fått arrenderätt till Åkers bruk 1676 och skrev en beskrivning över Lappland. Hans son, Karl Henrik (TAB 10) ägde flera gårdar/hus i Maria Magdalena församling. Se också bild nedan.

Kan man kanske fundera över eventuella kopplingar mellan släkten le Brun och dessa geografiska platser i sökandet efter Barbro Mårtensdotter le Bruns pappa? Jag tänker främst på Pierre le Brun (tabell 17) vid Galtströms bruk och vem hans föräldrar kan ha varit. Kan han ha haft en bror som hette Mårten? Simon le Brun (tabell 6) hade en son med namnet Pierre (tabell 7), så om Pierre (tabell 17) hade en bror Mårten skulle inte Simon ha varit pappa till Mårten.

Hoppas jag inte har rört till tankarna!  ;)

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: några länkar till sekundär information om de ovan nämnda släkterna
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Wattrang_nr_848
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Grundel_nr_174
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Steuch_nr_1582

PS2: jag blev för ivrig igår att skriva mitt inlägg; vid närmare kontroll var Daniel Grundel och Olof Geting ryttare samtidigt 1715-1729 vid samma kompani - Daniel vid rusthåll 91 (ägt av bokhållare Abraham Westbergs arvingar) och Olof vid rusthåll 92 (ägt av Georg de Beschs arvingar, dvs bla Jakob Grundel).

2022-11-24, 08:39
Svar #12

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 460
  • Senast inloggad: 2022-12-01, 18:29
    • Visa profil
Hej,

Vid Åkers järnbruk finns i mtl 1681 en Mårten Påhlsson och i Åkers mtl 1680 finns både Hans Påhlsson och Mårten Påhlsson, men det är oklart i mtl 1680 var de arbetade, men eftersom de två personerna på raderna ovan den med Hans namn var uppsättare kanske de jobbade vid järnbruket.

Kan Hans och Mårten ha haft någon koppling till tabellerna 21 och 22, Hein/Hans respektive Paul Brun?

Länk till mantalslängderna 1680 och 1681:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006729_00018#?c=&m=&s=&cv=17&xywh=414%2C445%2C1586%2C750 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006730_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=651%2C1770%2C1324%2C626

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Enligt Åkers födelsebok C:1 fanns det en Hans Pålsson vid järnbruket och det kan vara samma Hans som i mtl 1680. Hans Pålssons barn föddes/döptes den 10/6 1683. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005603_00148#?c=&m=&s=&cv=147&xywh=903%2C1481%2C2340%2C1106

2022-11-24, 10:46
Svar #13

Utloggad Kjell Lindblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 638
  • Senast inloggad: 2022-12-01, 18:52
    • Visa profil
Hej Jan!

Det verkar mindre troligt. Paul (tab 22) kan knappast vara far till Hans och Mårten Pålsson. De är snarare jämngamla. Enbart patronymikon räcker inte som koppling. Pål var kanske inte det vanligaste förnamnet vid den här tiden, men ändå alldeles för många som hette så. Paul (tab 22) var dessutom skomakare och troligen redan 1680-81 bosatt i Lummelunda på Gotland.

2022-11-24, 15:33
Svar #14

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 460
  • Senast inloggad: 2022-12-01, 18:29
    • Visa profil
Hejsan!

Jo, jag tänke mest om Hans (tabell 21) kan ha haft en bror Paul eftersom han valde det namnet till ett av sina barn.

Vid letande i födelseböcker efter någon Mårten med en dotter Barbro fick jag se i Forsmarks fb C:1 ett dopvittne som ser ut att ha varit en arbetare med namnet Hans Persson Bruun (dop 25 eller 26 (?) februari 1687), men jag är lite osäker på om det verkligen står Bruun. [se PS nedan!] Ett annat vittne vid samma dop tycks ha hetat Sigrid Persdotter, som ju leder tankarna till tabell 17 Pierre le Bruns hustru Sigrid Persdotter, men de bodde väl vid Galtströms bruk då (och en eventuell dotter Sigrid borde ha varit för ung för att vara gift 1687, dvs Pierres hustru kan inte ha fått barn med ett så stort tidsomfång tycker jag).

Pierre le Brun (tabell 17) misstänker jag var släkt med le Brun vid Älvkarleö bruk. Mina misstankar baseras dels på sekundär information om Depken/Anckarströms koppling till både Älvkarleö samt Galtströms bruk, och dels på att min mamma och jag har en sk DNA-träff (dvs avlägsen "genetisk släkting"), som har anor vid Galtströms bruk. Bland min mammas anor finns Bonnevier och le Brun vid Älvkarleö bruk och när man titta på hennes och på DNA-träffens övriga anor tycks den gemensamma nämnaren luta åt just le Brun och dessa två bruk. Jag höll på att titta på detta för en tid sedan, men så kom jag in på några sidospår...  ;D

Länk till det eventuella namnet Hans Persson Bruun i Forsmark C:1 (Riksarkivet resp. Arkiv Digital):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047435_00024#?c=&m=&s=&cv=23&xywh=3679%2C1895%2C1782%2C842
https://app.arkivdigital.se/volume/v124347?image=20

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: efter en titt i Forsmarks vigselbok förstår jag att det står "Bruuks arbetare" och inte Bruun!

2022-11-24, 16:20
Svar #15

Utloggad Kjell Lindblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 638
  • Senast inloggad: 2022-12-01, 18:52
    • Visa profil
Svår stil, men det står "Hans Persson Bruukz arbetare".

2022-11-25, 21:37
Svar #16

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 460
  • Senast inloggad: 2022-12-01, 18:29
    • Visa profil
Hej,

Barbro Mårtensdotter le Bruns äktenskap blev inte långvarigt. Hon gifte sig 1709 och i mtl 1711 står att hon var änka. Ja, såvida det är samma person alltså… I mtl 1711 tycks det mig stå Barbara Bruijn. Förutom sina egna nedskrivna ord ”een högt bedröfvat fatig änkia” finns även information om hennes syster i mtl 1711. Hon hette Christina och var också änka, efter inspektor Hindrick Weber. Barbro bodde i sin systers ”i banquen graverade” gård i kvarter Draken nr 185 i Maria Magdalena församling i Stockholm. Gården Draken nr 183 ägdes enligt mtl 1711 av brukspatron Joris De Besche och troligtvis är det samma gård, som har nr 184 i mtl 1702 (samma ägare och hyresgäst). Med samma förändring av gårdsnummer framkommer att det var sekreterare Walentin Bollhorn(?) som ägde Christina (le) Bruns gård då mtl 1702 skrevs. Kan brukspatron Joris De Besche ha motsvarat brukspatronen vid Forsmarks bruk i början av 1700-talet? Länk till Barbros/Barbaras nedtecknade ord i mtl 1711: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00107#?c=&m=&s=&cv=106&xywh=934%2C3455%2C2279%2C1053

Länk till mtl 1702 och sida med troligtvis samma gård: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=350%2C150%2C3100%2C1432

Som jag har nämnt tidigare tycks det ha bott många personer, eller funnits många gårdsägare, med anknytning till Forsmarks (och andra?) bruk i Maria Magdalena församling i början av 1700-talet. Jag misstänker att det finns fler än de jag har lagt märke till och därför rekommenderar jag starkt att titta igenom mtl 1702 (BA:8/1), mtl 1705 (BA:9/1) och mtl 1711 (BA:10/15) för de som är intresserade av nordisk vallongenealogi kring sekelskiftet 1600/1700. 😉 Mtl 1711 innehåller dessutom ganska detaljerad information. Det finns register med sidhänvisningar till de olika kvarteren i alla tre mtl:er. Länk till register i mtl 1705: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057009_00005#?c=&m=&s=&cv=4&xywh=369%2C470%2C8384%2C3874 Mtl:erna 1702 och 1705 innehåller inte samma kvarter om jag minns rätt (församlingen är uppdelad i två delar).

Det som jag tycker tyder på att Barbara Bruijn var samma person som bruden Barbro Mårtensdotter le Brun är nedanstående resonemang.

I ett försök att få fram mer information, som eventuellt kan vara till hjälp för att leta efter Mårten le Brun (född före 1665), har jag tittat på de få uppgifter som finns om Maria le Brun (fc 1657) och Barbro Mårtensdotter le Brun, som var piga när hon gifte sig 1709 (troligen född omkr 1690). Kanske är det ett långsökt resonemang, men jag tycker det borde finns en möjlighet att Maria och/eller Barbro fick pigplats/ha vigsel på de platser och hos de personer, som är omnämnda i anslutning till deras nedtecknade namn, tack vare kontakter.

I mtl 1683 var Maria le Brun piga hos rådmannen Hans Kohlmäter, som hyrde av ryttmästare Stöltenhielm/Styltenhielm (bör ha varit Lorentz Gustaf, tabell 2 i släkten Stöltenhielm nr 630). Möjligen fick Maria tjänst som piga i familjen tack vare någon form av kontakter med Hans och/eller med Lorentz Gustaf. Enligt uppgift här på Anbytarforum (se diskussionsämnet Kahlmeter/Kohlmäter) dog Hans i början av 1686 och då (och eventuellt även tidigare) var hans son Petter (dp 11/3 1665) i tjänst hos häradshövdingen Erik Nerbelius i Norrland. Enligt annan sekundär källa bodde Erik då i Norrala socken, strax norr om Söderhamn och en bit söder om Njutånger. Lorentz Gustaf ska ha blivit ryttmästare vid Livregementet till häst år 1678 med ett eget kompani. På Riksarkivets hemsida finns GMR för ryttmästare Styltenhielms kompani för åren 1683-1688. Enligt tolkning av GMR tycks hans kompani ha haft rusthåll runtom i Närke men även österut i södra delen av Södermanland. Enligt sekundär källa hade Lorentz Gustaf en gård i Västra Vingåker sn där han dog 1719. Enligt register till Riddarholmsförsamlingens dopbok, i Stockholm, döptes Stöltenhielms dotter Christina där den 12/4 1684.

När Barbro Mårtensdotter le Brun gifte sig 1709 i Maria Magdalena församling i Stockholm kaverade bergsprängaren Olof Håkansson. Vigseln hölls i den avlidne bryggaren ”Pukens gård”. Enligt den lilla erfarenhet jag har (av släktforskning i Stockholm i början av 1700-talet) tror jag det är troligt att Olof hade koppling till brudgummen och att Barbro hade koppling till ”bryggare Pukens gård”; till någon/några som bodde där eller där i närheten. Eventuellt rör det sig om bryggare Lars Eriksson Puke, som dog vintern 1688/1689 enligt bouppteckning efter honom (F1A:42 sida 823). I bouppteckningen står att han/dödsboet ägde en gård ”uthi hörnet widh högbergs och fatburs bruns gränden belägen”. Med den informationen bör ”bryggaren Pukens gård” (såvida man avsåg bryggare Lars Eriksson Puke i vigselboken) ha legat i något av kvarteren Stören, Dykärret mindre, Marsvinet eller Fatbursbrunn. Tyvärr hittas inte någon ”bryggaren Pukens gård” i något av dessa kvarter i mtl 1702 eller mtl 1711, men i en bouppteckning troligtvis efter Lars Eriksson Pukes dotter Elisabeth Puke (F1A:45 sida 853, död 10/3 1693) framkommer att Lars Pukes änka, Margaretha Jöransdotter, tycks ha gift om sig med handelsman Jacob Murman. En kommissarie Murman står som ägare till två gårdar i kvarteret Marsvinet i mtl 1702 (men inte i mtl 1711), så möjligtvis var det där Barbro och Anders vigdes. Med förhoppning om att Barbro bodde kvar i närheten av kvarteret Marsvinet efter vigseln 1709 började jag leta i angränsande kvarter i mtl 1711 och fann alltså namnet Barbara Bruijn i kvarteret Draken nr 185. På den bifogade bilden har jag ringat in namnen Draken och Marsvinet på 1855-års karta. Vidare står i mtl 1683 (BA:6/1, Riksarkivets bild 26) att bryggare Lars Puke höll en ”krögerpiga” benämnd Karin Matsdotter i ett hus i Gamla Stan ägt av handelsman Christian Köhler och hyrt av notarius publicus Jacob de Joung med familj samt av kamrer Oloff Unger. Länk till notisen i mtl 1683: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=265%2C3922%2C3103%2C1434

Förhoppningsvis kan dessa ledtrådar vara till hjälp vid sökandet efter Mårten le Brun.

Vänliga hälsningar,
Jan

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna