Finnmarksbyn Rönnbacken i Åmot (tidigare Ockelbo finnmark)

[Urban Sikeborg]

Var bonden Nils Olsson (1740–1823) i Åmot (tidigare Ockelbo finnmark) son till den tidigare finntorparen Olof Olsson Vakanga på samma hemman. Eftersom kyrkböckerna för Ockelbo har brunnit redogör jag här vad jag funnit om gården i andra källor. Det här är de anteckningar jag gjorde när jag försökte besvara en fråga från en annan släktforskare, så de är just forskningsanteckningar, ingen fullständig redogörelse. Kanske kan de ändå hjälpa andra.

SAMMANFATTNING RÖRANDE RÖNNBACKEN NR 2 I ÅMOT
Det kan beläggas att skattebonden Nils Olsson (1740–1823) på Rönnbacken nr 2 i Ockelbos finnmark (nuv. Åmot) i Gästrikland var svärson till den föregående bonden, Per Pålsson (död 1779).
 
Ägarförhållandena till Rönnbackenhemmanet är röriga. Olof Olsson (Vakanga) skrivs för Rönnbacken nr 2 sista gången 1744, då han anges ha avsatts p.g.a. skuld och ersatts av Per Pålsson "efter resolution", dvs. efter ett myndighetsbeslut; jag har inte hittat den resolutionen någonstans. Olof Olsson blir därefter husman i byn.
 
Det är mycket möjligt att Per Pålsson har släktkoppling till den Pål Pålsson i finnbyn Kvarnåsen (där det fanns två icke skattlagda torp, i nuv. Åmot) som omkring 1708 förvärvade Rönnbacken-hemmanet från Olof Olsson Vakangas far Olof Ersson. Pål Pålsson skrivs fr.o.m. 1710 i Rönnbacken och 1718 skrivs där Pål Pålssons son Anders Pålsson, som enligt en äktenskapshandel hade utlovats gifta sig med Brita, syster till Olof Olsson. Pål Pålsson hade också en son Erik Pålsson i Kvarnåsen, som nämns i domboken från tinget den 2 april 1720, och som arbetade för Åmots bruk. Yngve Löfstrand har i mejl 2020-06-27 meddelat mig att han har en anteckning om att en tvist om hemmanet i Rönnbacken nr 2 finns redovisad i domböckerna från tingen den 30 september 1748 resp. 27 februari 1749 (dvs. då Per Pålsson redan var bonde på hemmanet). Det ska där uppges att Per – inte Pål! – Pålsson köpt sitt skattlagda finntorp i Rönnbacken av förre åbon Olof Olsson. Men man skulle behöva läsa dessa två domboksnotiser i sin helhet för att se vad som sägs.
 
DETALJER
I mantalslängden för 1778 anges att Nils Olsson var måg till den föregående bonden på hemmanet, Per Pålsson. [Landsarkivet i Härnösand, Häradsskrivaren i Gästriklands fögderi, vol. 33 (1776–1780) [NAD-ID för volymen: SE/HLA/1100001] AID: v366825.b2160] I mantalslängden för 1779 står "Fad:<ren> död. Mod:<ren> g.<ammal> bef:<riad>". Det måste alltså vara Nils Olssons hustrus föräldrar, av vilka modern då ännu bodde i det inhyses hushåll som redovisas för gården.  [Samma källa, AID: v366825.b2980]
 
Enligt Yngve Löfstrands i Spånga hemsida ”Släktforskning med start i Åmot” (URL: www.lofstrand.se/pb7fc64a8.html, avläst 2019-06-18) ska det av ett domboksprotokoll från 8 oktober 1716 framgå att Pål Pålsson köpt Olof Erssons gård Rönnbacken [det med jordeboksnumret 2, min anm.] åtta år tidigare, dvs. 1708. Olof Ersson ska dock ännu 20 juni 1713 omnämnas som bosatt i Rönnbacken. Enligt privat förmedlad uppgift av Löfstrand ska i domboken för Gävleborgs län 1716 (ting 28 februari) nämnas ”Olof Erssons torp i Rönnbacken som Pål Pålsson för 167 B sig till löst efter dom 1711-05-23”.
 
Enligt en domboksnotis från 22 maj 1725 hade detta ”torp” i Rönnbacken tidigare sålts av Olof Ersson till Pål Pålsson på Kvarnåsen i Ockelbo. Pål Pålsson uppges i notisen ha förvärvat Rönnbacken-hemmanet genom att lösa de stora skulder som Olof Ersson hade ådragit sig. Tingsärendet 1725 handlar om en soldatlega som inte utbetalts för 1708 och detta skulle då ha skett innan Pål Pålsson övertog hemmanet. (”S:<amma> D:<ato> [dvs. 22 maj] Effter Stämbning uthaf Smeden Anders Ersson Länk uppå Påhl Påhlsson i Qwarnåsen för återstående Kost 1. Tunna Spannmåhl och 1. (lispund) Sofwel som Länk fordrar uthaf Påhl Påhlsson uppå sin Styfsons Jon Larssons wägnar, hwilken för Torpett Rönbacken, som Påhl Påhlsson nu beboer, och tillförende af Olof Ersson warit bebodt gådt uth för Solldat, och bordt af ber<ör>da Torp åthniuta Ofwanstående Spanmåhls Tunna och 1. (lispund) Sofwel men Påhl Påhlsson nu bestrider, af ordsak att Olof Ersson tagit till [ny sida:] sig en hoop Boskap till 48 D:r Kmt: hwilka Påhl Påhlsson bordt hafwa emot det han skullden som war uppå Torpet åtagit sig att betahla, Men alldenstund hemmanetz inlösen kommer Påhl Påhlsson allenast att kosta 148. D:r 29 1/2 (öre) som han betahlt på resterande uthlagor och Solldate-Åhrspenningar, och denna Länkz fordran uppå dess Stiuf-Sohns wägnar jemwähl här flyter af Solldate Spannemåhl och Kost för 1708. Så finner Rätten för skiähligt att förhöija Hemmanetz Summa till 167. D:r 29 1/2 (öre) hwilket Hemmanet kan wara wärdt, så att Smeden för denna sin fordran af 1. Tunna Säd a 15 D:r berächnat och 1. (lispund) Sofwel a 4. D:r giör tillhopa 19. D:4 Kmt: kan blifwa fornögd, men undslipper Påhl Påhlsson att betahla all annat privat skuld, effter som ingen angifvit sig, som högre desföre wehlat biuda.” [Landsarkivet i Härnösand, Gästriklands domsaga, AIa:24, NAD-ID SE/HLA/1040018, Domboksprotokoll från ting i Ockelbo tingsstuga för Ockelbo och Hamrånge socknar 22–25 maj 1725 AID: v422460.b2650, v422460.b2660])
 
Löfstrand har i mejl 2020-06-27 meddelat, med hänvisning till dombok för Gästriklands domsaga 1718 (ting 31 mars), att Pål Pålsson i Kvarnåsen, vars hemman i Rönnbacken tidigare tillhört Olof Ersson, 1718 på tinget hade lovat att hans son Anders skulle gifta sig med Brita, som sägs vara syster till Olof Erssons son Olof Olsson (Vahanga/Vakanga). (Min anm.: Den Anders Pålsson som står för hemmanet i Rönnbacken i mantalslängden 1716 är säkerligen samme Anders som nämns i denna domboksnotis.) I en domboksnotis från tinget 2 april 1720 figurerar Pål Pålssons son Erik Pålsson i Kvarnåsen; släktskapet anges uttryckligen (”Eric Pålssons fader Pål Pålsson”). Enligt Löfstrand ska även i domboken från tinget 30 september 1748 respektive 27 februari 1749 behandlas tvisten om hemmanet i Rönnbacken. Där ska uppges rörande Rönnbacken nr 2 att Per – inte Pål! – Pålsson hade köpt sitt skattlagda finntorp i Rönnbacken av förre åbon Olof Olsson (dombok 1748), samt att Per Pålsson har köpt Olof Olssons skattlagda finntorp i Rönnbacken (dombok 1749). (Min anm.: De två sistnämnda domboksnotiserna skulle behöva transkriberas i sin helhet för att se om fler uppgifter finns däri som kan visa på om Per Pålsson var son till Pål Pålsson.)
 
Om Olof Olsson har någon släktkoppling till Per Pålsson har jag ännu inte hittat i domböckerna. Men Olof Olofsson skrivs i alla fall för Rönnbacken nr 2 sista gången i mantalslängden 1744 för Ockelbo: "Olof Olsson afsatt från hem(mane)t för skuld" och direkt därunder har för samma gård skrivits in Per Pålsson. I kommentarskolumnen står: "Förra åbon skrif(we)n i slutet af längden den sednare tilkom(m)en efter Resol(utio)n". [Riksarkivet, Mantalslängder 1642–1820, Mantalslängder 1642–1820, Västernorrlands (Gävleborgs) län 1654–1820, SE/RA/55203/55203.26/72 (1744), s. 75, bild-ID: A0005661_00035. URL: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005661_00035] (I slutet av samma längd uppförs "Rönbacka Husm:<an> Olof Olsson", som erlägger mantalsskatt för sig enbart. I kommentarskolumnen: "Hustrun usel och fattig". [D:o, s. 80. URL: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005661_00038])
 
Jag kan tillägga att Olof Olsson Vakanga nämns 1840, i samband med skattläggningen av rekognitionsskogen i Ockelbo angående torpet Norrbo vid Rönnbacken. Där uppges denne Vakangas söner Jan och Lars ha tagit upp torpen Norrbo resp. Sidbo, och den femte åbon på torpet Norrbo var 1840 en kolare Erik Jansson, son till kolaren Jan Ersson på samma torp. [”Åbokommittén, Åbokommitténs betänkanden. 2, Utredning angående rekognitionsskogarna 1919”, s. 281]
 
OM RÖNNBACKEN NR 2, ÅMOT: UTDRAG UR MANTALSLÄNGDER MED KOMMENTARER
I mantalslängden för Ockelbo 1708 skrivs för Rönnbacken nr 2 Olof Ersson, som skattat för sig och sin hustru. [Häradsskrivaren i Gästriklands fögderi arkiv, vol. 24 (mantalslängder 1691–1719), NAD-ID: SE/HLA/1100001. AID: v366816.b930]. I slutet av samma längd skrivs två hushåll i Kvarnåsen (troligen de oskattlagda torpen i byn), varav det första förestås av Pål Pålsson, som skattat för sig, sin hustru, 2 söner och inhyseshjonet hustru Anna. [D:o, AID: v366816.b940]
 
I mantalslängden för Ockelbo 1710 skrivs däremot för Rönnbacken nr 2 Pål Pålsson, som skattat för sig, sin hustru, 2 söner, 1 dotter och 1 piga. Han upptas också längre ned på samma sida för ett av de två (oskattlagda) torpen i Kvarnåsen men med noteringen: ”ähr skrefwen i Rönbaken”. [D:o, AID: v366816.b.1360] Pål Pålsson skrivs också där i mantalslängden 1711 (erlagt mantalsskatt för sig, sin hustru och 2 söner). [D:o, AID: v366816.b1790]
 
1716 skrivs en Anders Pålsson för Rönnbacken nr 2 (en ”Olof Johans änk<a>” upptas för nr 1); han skattar enbart för sig själv och 1 piga. [D:o, AID: v366816.b2290]
 
Pål Pålsson ovan var alltså (enligt domboken 1720) far till den Erik Pålsson, som skrivs för Rönnbacken nr 2 i mantalslängden för Ockelbo 1717. Denne Erik erlägger mantalsskatt för sig, sin hustru, 1 dräng, 1 piga och 1 inhyseshjon. [Riksarkivet, Mantalslängder 1642–1820, Mantalslängder 1642–1820, Västernorrlands (Gävleborgs) län 1654–1820, SE/RA/55203/55203.26/45 (1717), s. 1893, bild-ID: A0005634_00229. URL: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005634_00229] Men samme Erik Pålsson skrivs sedan på följande sida (s. 1894) under rubriken ”Oskattlagda [torp]” som ”Qwarnåsen 2. Erich Pålsson”, med tillägget: ”Är skrefwen i Rönbacken under N:o 2.” [D:o, URL: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005634_00228] Så Erik Pålsson hade liksom Pål Pålsson ett icke skattlagt torp på finnmarken Kvarnåsen samtidigt som han skrivs för det skattlagda finnhemmanet i Rönnbacken. Samma dubbla redovisning finns i mantalslängden för 1718.
 
I mantalslängden för 1719 skrivs däremot [Pål Pålssons son] Anders Pålsson (som 1716 förestod Rönnbacken nr 2) för Rönnbacken nr 1 (han har skattat för sig, sin hustru, 1 dräng, 1 piga och 1 inhyseshjon; i marginalen står: ”res: Olof Erson”) medan nr 2 förestås av en Olof Olsson (som skattat för sig, sin hustru och 1 piga). [Häradsskrivaren i Gästriklands fögderi arkiv, vol. 24 (mantalslängder 1691–1719), NAD-ID: SE/HLA/1100001. AID: v366816.b2880] På följande sida i samma längd skrivs under rubriken ”Oskattlagda Torpare” som en av de två oskattlagda torparna under Kvarnåsen den ovannämnde Erik Pålsson. För båda finns med klammer angivet ”Dito”, med hänsyftning på kommentaren direkt ovanför: ”Opföres på Åhmots bruks lista”. Erik Pålsson var alltså en av arbetarna (kanske kolare) vid Åmots bruk.Erik Pålsson är ännu 1744 skriven för detta torp i Kvarnåsen (då jämte en Olof Persson) och anges också då skrivas under Åmots bruk. [Landsarkivet i Härnösand, Häradsskrivaren i Gästriklands fögderi, vol. EIb:145 (1744), s. 76, AID: v401400.b420.s77]
 
Per Pålsson fortsätter sedan att skrivas för hemmanet:
– I jordeboken för 1749 upptas Rönnbacken nr 2 om 4 öres- 11 penningland, med Per Pålsson som bonde, under skattehemman. [Jordeböcker, JordeböckerVästernorrlands län (fr o m 1762 Gävleborgs län), SE/RA/55201/55201.27/83 (1749), s. 93, bild-ID: A0055886_00059]
 
– I mantalslängden för Ockelbo anges Per Pålsson ha erlagt mantalsskatt för sig, sin hustru, 1 dräng och 1 piga, som var befriad från skatt p.g.a. hög ålder. 1 person i hushållet – antagligen Per Pålsson själv – anges röka tobak à 4 skilling. (Rönnbacken nr 1 brukas av en Johan Olsson.) [Landsarkivet i Härnösand, Häradsskrivaren i Gästriklands fögderi, vol. 28 (1751–1755) [NAD-ID: SE/HLA/1100001] AID: v366820.b590]
 
– I mantalslängden för Ockelbo 1756 skrivs för Rönnbacken nr 2 Per Pålsson, som erlägger mantalsskatt för sig, sin hustru, 1 dräng och 1 piga. (Rönnbacken nr 1 brukas av en Johan Olsson.) [Landsarkivet i Härnösand, Häradsskrivaren i Gästriklands fögderi, vol. 28 (1751–1755) [NAD-ID: SE/HLA/1100001] AID: v366821.b320]
 
– I mantalslängden 1775 (Riksarkivets version) för Ockelbo skrivs:
Rönnbacken:
1. Jan Olsson, brukar tobak: 1 inhyses, 2 söner över 18 år, 1 dotter, 1 sonhustru
2. Per Pålsson, brukar tobak: 7 inhyses, 1 son över 18 år, 2 döttrar, 1 måg, 1 piga
Källsjön:
1. Per Nilsson, ”nu son” Nils Persson, 1 inhyses, 1 man, 1 hustru, 1 dräng över 18 år, 1 piga
2. Mats Andersson, brukar tobak: 1 inhyses, 1 man, 1 piga, 1 son över och 1 son under 18 år, 1 dotter, 1 dräng över och 1 dräng under 18 år, 2 pigor
3. Mats Olsson, brukar tobak: 1 inhyses, 1 man, 1 hustru, 1 dräng över och 1 dräng under 18 år, 2 pigor
 
– I mantalslängden för Ockelbo 1776 skrivs för Rönnbacken nr 2 Per Pålsson. Varken han eller hustrun erlägger mantalsskatt; däremot 1 son över 18 år, 2 döttrar och 1 måg. I kommentarskolumnen anges ”4 B:<arn>” samt att mannen och hustrun är befriade från mantalsskatt (troligen p.g.a. hög ålder). Två personer i hushållet anges bruka tobak. [Landsarkivet i Härnösand, Häradsskrivaren i Gästriklands fögderi, vol. 33 (1776–1780) [NAD-ID för volymen: SE/HLA/1100001] AID: v366825.b540]

– I mantalslängden för Ockelbo 1777 skrivs för Rönnbacken nr 2 Per Pålsson. Han erlägger mantalsskatt för 1 son över 18 år, 2 döttrar, 1 måg och uppges ha ett manligt inhyseshjon. I kommentarskolumnen står ”4 B:<arn>” samt anges att mannen och hustrun var fria från mantalsskatten. 2 personer i hushållet anges bruka tobak. [Landsarkivet i Härnösand, Häradsskrivaren i Gästriklands fögderi, vol. 33 (1776–1780) [NAD-ID för volymen: SE/HLA/1100001] AID: v366825.b1360]
 
– I mantalslängden för Ockelbo 1778 skrivs för ”Rönbacka” nr 2 Per Pålsson, med tillägget ”nu mågen” och direkt därunder Nils Olsson i samma gård. Nils erlägger mantalsskatt för sig och sin hustru, 1 dräng över 18 år och 2 pigor. I kommentarskolumnen anges: ”4: B<arn> Föräldr: frij.” 2 personer i hushållet anges bruka tobak à 16 öre och 1 person à 8 öre. [Landsarkivet i Härnösand, Häradsskrivaren i Gästriklands fögderi, vol. 33 (1776–1780) [NAD-ID för volymen: SE/HLA/1100001] AID: v366825.b2160]
 
– I mantalslängden för Ockelbo 1779 skrivs för ”Rönbacken” nr 2 Nils Olsson, som erlägger mantalsskatt för sig, sin hustru, 1 dräng och 2 pigor. I kommentarskolumnen står: ”Fad:<ren> död. Mod:<ren> g.<ammal> bef:<riad” (dvs. befriad från skatt p.g.a. hög ålder). 1 person i hushållet anges bruka tobak à 16 öre och 1 person à 8 öre. På hemmanet finns utöver Nils Olssons matlagsrök (hushåll) även ett inhyses hushåll. [Landsarkivet i Härnösand, Häradsskrivaren i Gästriklands fögderi, vol. 33 (1776–1780) [NAD-ID för volymen: SE/HLA/1100001] AID: v366825.b2980]
 
OM RÖNNBACKENS URSPRUNG ENLIGT KARTA 1762
På Lantmäteriets ”Historiska kartor” finns i Lantmäteristyrelsens arkiv för Rönnbacken nr 1–2 i (dåvarande) Ockelbo socken en karta med inägoindelning från 1762. Texten inleds: ”Första Delen af Chartan öfver Rönbacka och Måisjö Hem(m)anens Åkrar och Ängar uti Ockelbo Sokn Gestrikeland och Gefleborgs Län. Affattningen fullbordad År 1762. men Beskrifningen uprättad wid Skattlägningen 1763. af August von Rehausen”.

Som ägare anges:
”Rönbacka A. Eller Krono och Stubbrättighets hemmanet N:o 1, innehafwes och bebos af Johan Olofsson
[Rönbacka] B. N:o 2 Per Pålsson
Måisiön C. N:o 1 Daniel Olofsson, och
[Måisiön] D. N:o 2 Pål Anderson.
Äro belägne på den emot Recognition til Ockelbo Järnwärken anslagne Krono Allmänningen, wed pass 5/8 mil i N: O: från Åmots Bruk, 2 5/8 mil från Soknekyrkan och 7 5/8 mil ifrån Gefle Stad.”
”Rönbacken N:o 1 och 2 har tilförene warit ett hemman om 4 öresland, och först blifwit uptagit af en wid namn Påfwel Påfwelsson för wid pass 130. år sedan, som kan slutas af ett År 1631 deröfwer utfärdat Fastebref. Sedermera blifwit klufwit, och swara Åboerne til 1/2 Soldat hwarthera.
Måisiön N:o 1 och 2 skal efter berättelse, af Simon Påfwelsson, Broder til Påfwel Påfwelsson, äfwen samma tid som Rönbacken, först til ett hemman blifwit uptagit; Men sedermera År 1709 emellan Daniel och Pål Olofssons Söner i 2:ne lika delar sönderklufwit, och skola Åboerne nu hwara i Soldatehåll till en half karl hwarthera.
Uppå Hofmarskalckens och Riddarens af Kongl: Swärds Orden Högwälborne Herr Swen Cederströms ansökning, at få lösa desse Torp til Skatte, och til wördsamt fullgörande af Konungens höga Befalningshafvandes therom utfärdade Remiss af den 15 Augusti 1761 äro egorne, som under them lyda, til ny skattläggning upmätte och å Charta fattade, samt befundne, som följer.”
[URL: https://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&mapTypeSelected=false&mapType=&archive=LMS&nbOfImages=2&sd_base=lms2&sd_ktun=4c4d535f5633392d38363a31. Avläst 2019-06-11.]
 
OM SKATTLÄGGNINGEN AV RÖNNBACKEN
1604 skattlades de fyra finntorpen Ulvstorp, Rönnbacken, Moisjö och Källsjö i Ockelbo. Med tanke på de inledande frihetsåren från skatt innebär detta troligen att torpen anlades på 1590-talet. [Broberg, R. (1988), Finsk invandring till mellersta Sverige. En översikt från medeltiden till 1600-talets slut, Svenska landsmål och svenskt folkliv, bil. 68, årg. 111, 1988 (URL: https://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.5850f85e15732ead0b3594/1529495408317/Svenska%20landsmål%20och%20Svenskt%20folkliv_1988_bilaga.pdf), s. 69 ff, ges en översikt över finnbosättningen i finnmarkerna mellan Gästrikland, Hälsingland och Dalarna. Där framgår även att Rönnbacken och Källsjön i Ockelbo (nuv. Åmot) var bland de tidigaste finnbosättningarna.]
 
I jordeböckerna skrivs ännu 1679 bara ett skattehemman i Rönnbacken om 2 öresland, med fäbod om 1 öresland. [Jordeböcker, JordeböckerVästernorrlands län (fr o m 1762 Gävleborgs län), SE/RA/55201/55201.27/10 (1679:1), bildid: A0055864_00109 och A0055864_00109]. Men boskapslängderna 1625–1635 visar att det redan 1628 fanns två fasta hushåll i byn. Boskapslängderna och mantalslängderna (som börjar 1642) visar också att det i den lilla finnbyn – den skrivs under många år under rubriken "Finnarne" – fanns en rad huskarlar med egna kreatur (ett par kor, ett par får) bosatta där ett eller flera år, t.ex. i mantalslängden 1644, med sex sådana i "husfolket" i Rönnbacken. [Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Västernorrlands län 1642-1645, SE/RA/55203/55203.24/3 (1644), bildid: A0099009_00022, fol. 14v–15r] Så jordeböckerna visar en mycket begränsad bild av vilka som faktiskt bodde där.
 
Ett koncept till skattebrev för några stubbrättighetshemman i Ockelbo, daterat 20 november 1771, finns i Riksarkivet, Kammarkollegiet, Kansliet serie BVIa vol 66, 1771, Koncept till skattebrev. Bland dem som tillåts inlösa sina gårdar från kronan som skattehemman uppräknas Anders Jansson och Jan Olofsson på Rönnbacken nr 1 (1/3 mantal) samt Per Pålsson på Rönnbacken nr 2 (1/6 mantal). (För byn Källsjön upptas bara Olof Nilsson på Källsjön nr 3.) Hemmanet nr 2 var alltså exakt hälften så stort som nr 1.
 
I jordeboken 1795 finns följande anteckning om de två hemmanen i Rönnbacken (Anders Jansson på nr 1 och Nils Olsson på nr 2; det senare hemmanet hälften så stort som det första): ”Desse heman som av ålder varit all[?] tillhopa, äro till skatte inlöste, enl. kungl. kammarkollegio skattebrev den 20 nov. 1771.” Dvs. de två gårdarna var från början ett hemman.
 
GOTTLUND OM FINNMARKSBYN RÖNNBACKEN
Den unge Carl Axel Gottlund från Finland antecknade i sin resa vid 1800-talets början genom finnskogarna att det finska namnet på Rönnbacken var Pekkala, från namnet Pekka, och namnet på Källsjön var Peäkylä: [Gottlund, C. A. (1931), Dagbok öfver dess Resor på Finnskogarne i Dalarne, Helsingland, Vestmanland och Vermland år 1817. Utgiven av Nils Sahlström med förord av K. B. Wiklund. Stockholm, s. 95 f]

”Ifrån detta ställe [byn Viihmäki/Falkåsen i Svärdsjö socken] hade man en fri och mycket vidsträckt utsigt. Vi sågo åt norr och öster ofantliga skogar, af flera mils längd, hvilka, emot horisonten, försvunno - i det blåa fjerran. Det var Ockelbo och Bollnäs finnskogar i Gästrikland och Hälsingland som sträckte sig allt hit; af hvilka en del hörde under Åmots kapell. Här och der såg man på dessa omätliga skogar än hela finnbyar, än blott en enstaka gård, eller ett torp, som syntes liksom en oas i den vida öknen; och då man sade, att man härifrån räknade en mil eller mer till de närmaste byar, trodde jag knappt mitt öga, då jag härmed jemförde de aflägsnare, emot hvilka dessa tycktes mig ligga ganska nära. Bland dessa Ockelbo Finnbyar förtjena isynnerhet märkas Pekkala (Rönnbacken) som skall bestå af 11 gårdar eller hushåll, belägen härifrån 1 1/2 mil) och Loinila (Mojsjön) 3 gårdar, med en folknummer som tillsammansräknad i båda byarne uppgår till 94 personer: Riitamäki [s. 96:] (Trätåsen) ett nybygge med 2 hushåll och 8 personer; Mörtsjöriset, en gård 1/2 mil härifrån med 6 personer; Peäkylä (Källsjön) dit man äfven räknade 1 1/2 mil var en by af 13 gårdar och 70 personer (---). Intill dessa Ockelbo finskogar i Gästrikland stöta i vester Bollnäs Finskogar i Hälsingland, hvilka således begränsa Svärdsjö finskogar i norr.”


Men: I ett annat sammanhang skriver han: ”Byn Röbacken[!] å finmarken i Åmot kapell i Helsingeland, heter på finska Säkkilä (…)”. [Gottlund, Carl Axel (2003). Carl Axel Gottlunds förteckning över familjenamnen på de svenska och norska finnskogarna: en dokumentation 1817-1823. Gävle, s. 94]