Lunds stadsförsamling

[Gunilla Malmström]

Hej Maini!
 
Kan tyvärr inte hjälpa dig med uppgifter om Anders Dahl mer än att han förekommer som dopvittne när min ana Jeppa Hanssons dotter Boel döps 9 jan 1760.  
Torkel Torkelsson, hans hustru och Pigan Elsa Torkelsdotter finns bland faddrarna när min ana Borgaren Hans Mickelssons barn döps. Har du namnet på Torkels hustru ?  
 
MVH
Gunilla

[Maini Langpohl]

Hej, vad spännande!
Torkels hustru heter Maria eller Marna Hansdotter. Söker nu efter en bok på biblioteket som ska handla om wäfwaren Anders Dahl, som bodde på Södergatan i Lund

[Gunilla Malmström]

Jag önskar dig lycka till med ditt sökande efter Anders Dahls historia.
Jag funderade lite på om det kunde finnas något släktband mellan Anders Dahls svärfar Torkel Torkelsson och min ana Hans Mickelsson. Troligen inte men de har annat gemensamt; båda bodde på Södergatan och båda var vagnmän.  
 
MVH
Gunilla

[Maini Langpohl]

Har luskat fram att Anders Dahl bodde på Södergatan, men att Torkel bodde där visste jag inte. Att han var vagnman visste jag inte heller.Har bar sett att han står som borgare.

[Gunilla Malmström]

Uppgifterna om Torkel Torkelsson har jag hämtat från en skrift utgiven av Föreningen Det Gamla Lund. Titel: Fru Görvels Gård i Lund av Ragnar Blomqvist.
Torkel Torkelsson var medlem i vagnmanslaget i staden, och blev 1720 förordnad till dess ålderman. Under hänvisning bl.a. till att magistraten tidigare för hans svaga krafters skull beviljat honom att vara grovbrödsbagare anhöll han att slippa uppdraget, vilket dock icke beviljades. Av olika anledningar framgår, att hans syssla i vagnmanslaget åsamkade honom en hel del obehag.  
År 1723 blev Torkel Torkelsson av magistraten förordnad till ordinarie gästgivare i staden som sedan någon tid saknat sådan.
 
Torkel Torkelssons far hette Torkil Persson och vid hans död blev hans hustru Elna Matsdotter ägare av fastigheten som på en karta från 1688 benämns Elena Torkels 2 store stenhuus, derunder en stor kiällare, 3 stugor, 4 kamrar, brygghus, ladhehus, stall och andra småhuus och hage. (Detta är det hus på Stora Södergatan som kallas Stäket.)  
 
1735 tog trädgårdsmästaren Jacob Fahrenholtz över gästgiveriet. 1742 dog änklingen Torkel Torkelsson och då boet hade stora skulder övergick de två stenhusen till borgenärerna.
 
MVH
Gunilla

[Markus Gunshaga]

Jag har en uppgift om Torkel Torkelsson ur Lunds kämnärsrätts dombok 1729 21/11 (§. 3) och 28/11 (§. 2) som kan vara av genealogiskt intresse:  
 
förstnämnda datum hade stadsfiskalen Wilhelm Nilsson å avlidne klockaren Reinholtz änkas vägnar låtit instämma avlidne borgaren Olof Lunds änka för resterande själaringningspenningar 2 daler 8 öre smt samt rättegångskostnader. Lunds änka berättade då att hon inte visste om det blivit själaringt efter hennes avlidne make eller ej, »utan lär des svåger Torkel Torkelsson ha härom bäst bekantskap».  
 
Klockaränkans son Daniel Reinholtz var även närvarande, och berättade att hustrun såväl som hennes svärfar mäster Hans smed begärde att av honom måtte ringas med de små klockorna. Klockaränkan och Lunds änka kom 1729 28/11 överens om betalningen, varefter ärendet avslutades.
 
Mvh Markus

[Maini Langpohl]

Tack Markus!
Vet du kanske något om wäfwaren Anders Dahl, som var gift med min ana Torkel Torkelssons dotter Elna. Elna föddes 1716 i Lund.
Har sökt en bok på biblioteket som ska handla om Anders som bodde på Södergatan i Lund. De har inte hört av sig ännu!
Hälsningar
Maini

[Maini Langpohl]

Tack snälla Gunilla för ditt svar. Tyvärr så såg jag det inte förrän nu och jag blev naturligtvis jätteglad för ditt svar!

[Markus Gunshaga]

Det är inte så många uppgifter jag har, men Anders Dahl är i varje fall född 1713 11/9 i Lund som son till borgaren Anders Nilsson Dahl och hans hustru Karna (Catharina) Persdotter som bodde på Södergatan i Lund (enligt bouppteckning efter Anders N. Dahl dat. 1723 23/3, som finns Lunds rådhusrätt och magistrat FIIa:10 (1717-1733), sid. 609). När Anders Dahls och Elsa Torkelsdotters äldsta barn Helena döpt (född 1737 5/4) i Lund är bl.a. Per Dahls hustru och Olof Dahl faddrar, och det passar bra in på Anders N. Dahls och Karna Persdotters barnaskara:
 
1) Nils, levde 1723.
2) Kirstina, levde 1723 i Småland och var då gift med korpralen vid Jönköpings infanteriregemente, Hans Modig.
3) Per, född ca 1697, levde 1723.
4) Olof, född ca 1699, levde 1723.
5) Gudmund, född 1701 16/12 i Lund, levde 1723.
6) Gunnela, född 1703 29/11 i Lund, levde 1723.
7) Anders, döpt 1706 13/4 i Lund, död späd.
Karna, född 1708 28/1 i Lund, död före 1723.
9) Henrik, född 1710 5/2 i Lund, levde 1723.
10) Anders, född 1713 11/9 i Lund, levde 1723.

[Markus Gunshaga]

Anders Dahl och Elsa Torkelsdotter gifter sig 1736 5/11 i Lund, och jag lyckas inte hitta Anders Dahls dödsnotis men Elsa avlider åtminstone av bröstsjuka 1772 16/12 i Lund, »50 år» gammal. Hennes bouppteckning 1773 27/10 (Lunds rådhusrätt och magistrat FIIa:24 (1767-1774), sid. 267) omnämner parets fem barn: borgaren och vävarmästaren Anders Dahl, vävargesällen Hans Peter Dahl (26 år), Nils Dahl (16 år), Helena Dahl (g. m. borgaren Bengt Thorn) och Cajsa Dahl (20 år).

[Maini Langpohl]

Tack snälla Markus, nu måste jag ta mig till Lund för att studera Stäket, som min ana tydligen har ägt!
Mvh
Maini
 

[Maini Langpohl]

Hittade födelsenotisen som Gunilla hänvisade till. Där finns också Bengt Thorn med, som Markus skrev!
 
 
 
 

[Gunilla Malmström]

Det kan mycket väl ha varit vävarmästaren Anders Dahl den yngre som var med på det dopet, inser jag nu.

[Sweneric Andersson]

Jag söker Rote soldaten Mårten Kanon född i Lund 1797 15/8  Hans Civil namn okändt.
 
Någon som träfffat på soldaten ?
 
 
mvh
 
Sweneric

[Stig Hansson]

Sveneric
Du hittar honom i soldatregistret. http://www.ep.liu.se/databases/soldatregister/dbrecord.sv.aspx?id=1669789
Stig

[Sweneric Andersson]

Hej
 
   Stig  
    Jag tryckte på den raden ovan som du skrev. men det gick inte.  Det var felfick jag till svar.
 
    Det är nog svårt att hitta hand föräldrar i Lund.
    mvh
 
    Sveneric

[Eva Dalin]

Mårten Kanons patronymikon var Persson.
I mönsterrullan 1849, då han fick avsked, står ett annat födelsedatum: 1797 14/10.
AD Generalmönsterrullor - Södra Skånska Infanteriregementet 662 (1846-1849) Bild 516

[Stig Hansson]

Svenerik
Om du googlar på soldatregistret så lär du komma rätt
Stig

[Markus Gunshaga]

Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1785 20/4, N:o 16, sid. 122:
»Den 17:de dennas drunknade en okänd Goße och den 18 Borgaren Peter Larsson här i staden uti den icke långt ifrån flytande så kallade Höje å. Ordsaken til deßa olyks händelser, har warit starkt watuflöd blandat med is, efter den hastigt bortsmälta snön. Äfwen som broarna på flera ställen tagit skada, til helt och hållit hinder för de Resande.»
Gossen återfinns inte i död- och begravningsboken, men i Lunds domkyrkoförsamling FI:2, sid. 176v, hittar man borgaren: »[1785] d: 18. April drunknade Borgaren Peter Larsson uti Åen wid Höje-bro då han om aftonen skulle gå öfwer isbrättet. war 37 åhr gam:, blef förd på anathomie salen och Begrofs d: 22 ejusdem på Fru Magle Kyrkogård.»

[Markus Gunshaga]

Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1786 15/3, N:o 11:
»Den 3 Martii omkom wådeligen Drängen Pehr Swensson ifrån Högebro Mölla, under hemresan ifrån skogen med et ris-laß, som i den starka stormen fäldes öfwer honom, och ordsakade des död.»
Dödsnotisen (även om dödsdatumet diffar med en dag) finns i Lunds domkyrkoförsamling FI:2, sid. 180: »d: 4. Martij blef drängen Pehr Svensson från Östra Thorn genom en olyckelig händelse af ett ris laß påwältande i hiäl slagen, Begrofs d: 12. ejusdem på Fru Magle K:g: war 26. åhr gammal»

[Markus Gunshaga]

Jag råkade göra ett fynd som spinner vidare på den familj Dahl, som diskuterades här ovan i september. Jag har fått fram att Anders Nilsson (Dahl) och Karna Persdotter gifte sig i Lund 1691 24/11, och även parets fyra äldsta barn (som samtliga omnämns i bouppteckningen) föddes i Lund (Anders sägs f. ö. vara »Speleman» när äldsta barnet föds):
 
1) Nils, född 1692 13/7.
2) Kerstin, döpt 1695 4/11.
3) Per, född 1698 16/1.
4) Olof, född 1699 26/11.
 
Den 14 februari 1725 föds i Lund borgaren Nils Andersson Dahlboms och hans hustru Johanna Maria Morings barn Lucia. Faddrar till detta barn är bl.a. Petter och Olof Dahlbom, som kallas »Andersson Dahlbom» när deras egna barn föds i Lund 1723-1725, och min teori är att dessa Nils, Petter och Olof Andersson Dahlbom är de tre äldsta sönerna till Anders Nilsson Dahl och Karna Persdotter. Olof Andersson Dahlboms hustru kallas nämligen Signe Börjesdotter i födelsenotiserna 1723 och 1724, men vid hennes bouppteckning 1730 29/10 (Lunds rr. o. mag. FIIa:10, sid. 1483) sägs hennes make plötsligt heta Olof Dahl! Barnen i Signes bouppteckning stämmer dock perfekt in på hennes barn med Olof Andersson Dahlbom, så det är ingen tvekan om att denne är identisk med Olof Dahl.  
 
Petter Dahlbom lyckas jag inte spåra framåt i tiden, men Nils tycks ha behållit namnet Dahlbom. Han är identisk med sedermera tulluppsyningsman vid Lilla tullen i Kristianstad, N. D. (begravd 1741 6/5 i Kristianstad) som gifter sig 1718 26/12 i Bjäresjö med klockardottern från Ystad, Johanna Maria Möring (född ca 1693, död 1752 27/1 i Kristianstad) (detta par diskuteras bl.a. under ).
 
Av Nils' och Johanna Marias söner blev tre klockare - Petter Dahlbom (ca 1719-1786) i Ystads S:t Petri, Johan Henrik Dahlbom (1729-1793) i Finja och Johan Gottfrid Dahlbom (1739-1822) i Trolle-Ljungby - medan sonen Mattias Dahlbom (1734-1799), som sedermera blev kommissionslantmätare, vikarierade som kantor vid Kristianstads skola under större delen av 1750-talet. Jag tyckte först att det var märkligt att hela fyra söner till en tulluppsyningsman nådde framgång inom musikaliska yrken, men om nu Nils Dahlbom är identisk med sonen till Anders Nilsson Dahl, som ju sägs vara speleman då sonen föds 1692, antyder det en musikalisk ådra som förts vidare till sonsönerna?
 
Mvh Markus

[Maini Langpohl]

Är det föräldrarna till Min Anders Dahl, vävarmästaren, som föddes 1713?
Maini

[Ingrid Andersson]

Hej, det föds en flicka Ida Henrietta 1872-08-02 i Lunds stadsförsamling, av okända föräldrar//Lunds domkyrkoförsamling CI:12 (1862-1872) bild 447
 
I födelseboken anges sid 334b i Hfl, där finns endast dopvittnen upptagna inte flickan.//Lunds domkyrkoförsamling AI:71(1870-1875) bild 221 sid 495
 
Var hittar jag flickan?
 
Med vänliga hälsningar
Ingrid Andersson

[Eva Dalin]

Det är ofta knepigt med barn som tas omhand av socknen och som lämnas ut till fosterföräldrar.
Många gånger dyker de inte upp i husförhörslängderna förrän de blir självständiga personer i samband med konfirmationen.
Ida Henrietta finns heller inte  i Folkräkningen 1880.  
Hon  dyker upp när hon flyttar  till Barsebäck och konfirmeras 1887. Barsebäck AI:12 (1878-1890) Bild 144 / sid 141
Typiskt nog finns hon inte heller i  Lunds utflyttningslängd men hennes inflyttningsattest, som förhoppningsvis finns bevarad på Landsarkivet i Lund,  
kan möjligen berätta var och hos vem  hon befunnit sig.
Om Lunds kommun ansvarat för henne bör  det finnas uppgifter i Lunds stads fattigvårds handlingar som också finns på arkivet.  
Där står då  till vem man  betalade fosterlön, har man tur  kanske också moderns/föräldrarnas namn nämns.

[Ingrid Andersson]

Eva, tack för hjälpen och din utförliga beskrivning.
 
Med vänliga hälsningar
Ingrid Andersson

[Ewa Ben Ouali]

Hej Ingrid!
Kanske det är möjligt att spåra Ida Henrietta om du utgår från hennes död och söker bakåt i tiden?
I Sveriges dödbok 1901-2009 finner vi:
Ida Henrietta Persson, f Wiktor, född 1872-08-02 i Lund
död 1932-10-29 i Löddeköpinge.
Det noteras också att hon var gift 1903-12-31.
Vänliga hälsningar
Ewa

[Ingrid Andersson]

Tack Eva jag har hittat henne, den sista lilla pusselbiten var att hitta föräldrarna.
 
Med vänliga hälsningar
Ingrid Andersson

[Markus Gunshaga]

Det stämmer, Maini! Det är vävarmästaren Anders Dahls föräldrar, och jag har även letat fram födelseuppgifterna för hans barn med Elsa Torkelsdotter, samtliga tio födda i Lund varav endast hälften levde vid moderns bouppteckning 1773 27/10 (som jag nämner ovan):
 
1) Helena, f. 1737 5/4, var 1773 gift med borgaren Bengt Thorn.
2) Andreas, f. 1739 4/1, död späd.
3) Anders, f. 1740 22/2, död späd.
4) Anders, f. 1741 17/8, var borgare och vävarmästare 1773.
5) Maria, f. 1744 15/2, död före 1773.
6) Hans Petter, f. 1746 28/7, var vävaregesäll 1773.
7) Anna Margareta, f. 1748 11/10, död före 1773.
Cajsa, f. 1751 27/7, levde 1773.
9) Nils, f. 1756 26/9, levde 1773.
10) Anna Stina, f. 1759 6/11, död före 1773.

[Maini Langpohl]

Tack Markus!
Elsas syster Brita Torkelsdotter Bruzelius är min farmors mormors farmor!

[Markus Gunshaga]

I Lund avled 1804 8/12 bryggaren Anders Pålssons enda dotter Anna Maria Pålsson, tjugo år gammal (Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800-1843), opag), och vid begravningen den 14/12 upplästes en lång och vacker dikt som publicerades som bihang till Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) N:o 33, 1804 19/12, sid. 263:
»Wid
Bryggaren
Anders Påhlssons
Enda Dotters
Anna Maria Påhlssons
Graf
den 14 Dec. 1804.
 
Wakna Skaldmö, sjung en enkel sång!
Hon är död, den älskwärda, den ömma
Må den dygd som hyddans skuggor gömma
Lefwa ock i Ryktet någon gång.
Hopen hennes wärde ej erfarit,
Skymning höljde hennes korta lopp;
Minnet endast utaf hwad hon warit
Som en stjerna ur deß graf går opp.
 
Hwem fick penseln som Behagen målar?
Skönhets strängo, Gracens fria drag,
Kind, som blommar, blick som himmelskt strålar,
Måle Wieland dem och icke jag.
Fåfängt på deß hela wäsen trycktes
Skönhets pregel, regelbundet sann;
All deß glans blott återskenet tycktes
Från en eld som i deß hjerta brann.
 
Deßa Furier ibland tidens Sköna,
Rysligt grinande der Gratier le:
Högmod, blindt att egna fel ej röna,
Afwund, klarsynt att blott andras se:
Inbilskheten, som på dyrkan pockar,
Nycken, som på en gång ger och tar:
Fåfängan, som tusen hjertan lockar,
Lättsintheten, som dem grymt bedrar:
Alla deßa barn, som mörkret födde,
Skyggde undan för deß ljusa själ;
Och den första önskan som der glödde
War ej eget, men sitt slägtes wäl.
 
Hemligt tröstade hon andras smärta,
Öppet deras fröjd hon gladdes åt:
Endast kärlek bodde i deß hjerta,
Rent som Ewas, förrn hon äpplet åt,
Sällhet skulle hon sin owän unnat,
Om en owän blott hon kunnat få;
Werldens hat för sig hon önska kunnat
Blott för nöjet att förlåta då.
 
Utur kretsen af den höga werlden
Födslen stängde henne, skuggans wän:
Och deß hjerta, upphöjdt öfwer flärden
Wände, tröstadt, i sig sjelft igen.
Liljan lik, som djupt i dalen tynas,
Såg hon sorglös mörkret kring sin stig:
War för skön likwäl att icke synas,
Och för blygsam att ej gömma sig.
 
Uttryck hade hon för hjertats lagar:
Stum hon satt wid jollrets tomma glam:
Tänkane i tanklöshetens dagar,
Och i yrslans ålder allwarsam.
Hög och ädel, som den Wises dygder,
Mild och älskwärd, som en Moders bön,
Mognade hon, jordens låga bygder,
Ej för Er, men för en högre lön.
 
Ack! för den, för den blott ämnad worden
Led deß själ af stoftets tunga band.
Wilsen irrade hon kring på jorden,
Ewigheten war deß fosterland.
Deßa ensamhetens tysta tårar,
Denna suck, oppöfwer stjernor sänd:
Denna heta blick, från stojets dårar
Emot grafwens lugn, med trängtan wänd:
Detta själens inre ljus hon kände;
Himlens arfwinge på jorden qwar:
Och sin tanke, höjd och tacksam, wände
Från Naturen till Naturens Far.
 
Redan skredo timmarna mer tröga,
Sakta rosen på deß kinder dog;
Sorgen tynade i hennes öga
Som med återhållna tårar log.
Engeln lik, som, hastigt uppenbarad,
Står, med wingen lyft, snart från oß skild,
Så hon syntes, redan halft förklarad,
Smärtans, känslighetens sköna bild! -
 
Har jag målat dig, du ädla, fromma?
Käns din bild i deßa enkla drag?
Snart, o! snart, förwißnar denna blomma
Flyktigt häftad wid din bår i dag.
Kallt är hjertat, förr så warmt för nöden,
Släckt är ögat, jords och himmels wän:
Mullen är din säng, din brudgum Döden,
Och som Tiden lång din sömn hos dem.
 
O! med några tårar flärden gråter
Från sin wäckta känsla snart sig fri:
Och kanske i morgon, hoppar åter
Tanklös, såsom förr, din graf förbi.
Forndygd med deß allwar är begrafwen.
Tidens ande är så swag, så trång;
Döf är menniskan - och döf är grafwen:
Tystna, Skaldmö, med din enkla sång.»

[Thomas Sjöndin]

Puckelryggig betjänt Sjöberg
 
Känner någon till en puckelryggig betjänt Sjöberg? Nämns (av Elis Essen-Möller) som tjänande professor Rabbén, bosatt i Lund, vid besök hos Kurck på Rynge. Detta torde skett någon gång mellan 1853 och 1865.
 
mvh T. Sjöndin

[Markus Gunshaga]

Hej Thomas!
 
När jag undersöker professor Rabbén kan jag inte hitta en enda betjänt skriven i hans hushåll i Lunds husförhörslängder 1847-1862. Dock finns det en betjänt i trakten som kan vara intressant i sammanhanget, nämligen August Rudolf Sjöberg (född 1834 29/7 i Svedala, död ogift 1907 15/5 i Arbetshuset i Ystad) som jag försökt följa. Han har dock ingen anmärkning om puckelrygg i de husförhörslängder jag lyckats hitta honom, men jag vill minnas att sådana anteckningar endast gjordes om det påverkade arbetsförmågan - och uppenbarligen kunde ju denne August Rudolf Sjöberg försörja sig själv utan problem.
 
Han blir tidigt föräldralös och sägs flytta från Tittenté by i Svedala till sid. 162 år 1848, men där hittar jag honom inte i Svedalas husförhörslängd varken 1844-1848 eller 1848-1857. När jag följer honom bakåt är han betjänt hos änkefru Gyllenkrok på Björnstorps säteri i Gödelöv, dit han inflyttat från Ljungaskog i Gråmanstorps socken. Därifrån sägs han ha inflyttat från Östra Ljungby 1876, men eftersom jag inte hittar honom utflyttad från varken Östra Ljungby eller dess annexförsamling Källna samma år blir det en lucka i hans liv 1848-1876.
 
Jag ser att professorn dog på Dybeck i Östra Vemmenhög 1865 8/9, dödsfallet antecknat i både denna församlings och Lunds stadsförsamlings dödböcker. Det finns dock ingen sidhänvisning till någon husförhörslängd i någon av dessa församlingar. Kan denne Sjöberg ha varit betjänt hos professorn på Dybeck? Är det känt om han avled under en kort vistelse där, eller faktiskt bodde där inofficiellt?  
 
Jag försökte mig även på att hitta professorns bouppteckning (kanske betjäntens utestående lön omnämns där?), men bland Lunds rådhusrätts och magistrats bouppteckningar fanns den inte och registret över Lunds universitets bouppteckningar täcker bara perioden 1668-1852.  
 
Mvh Markus

[Thomas Sjöndin]

I bouppteckning finns Mårten Nordström som betjänt. Vad jag vet så var Rabbén skriven i Lund fram till sin död men det finns uppgifter om att han vistades ofta på Dybeck mot slutet.
 
Östra Vemmenhög är ändå en idé om deras mellanhavanden redan hunnit reglerats vid hans död. Även August Rudolf förstås.
 
Här finns mina kommentarer kring bouppteckningen http://gubbrabb.blogspot.se/search?q=bouppteckning.
 
Tack för visat intresse, T. Sjöndin