Äldre inlägg (arkiv) till 22 februari, 2014

[Britt-Marie Kronstrand Wallin]

Hej Torbjörn och Christer !!!
Lustigt att du Christer just nu gjorde detta inlägg. Jag sitter just och funderar på samma sak... och hur går det ihop med efternamnen??? Persson och Pelle. Sedan lurar jag också på en sak (kanske jag är okunnig) åbon vad står det för?
MVH/Britt-Marie

[Torbjörn Malm]

Hej Britt-Marie och Christer!
 
Det är faktiskt mer anmärkningsvärt än så.
Det fanns i samma syskonskara troligen tre bröder som fick namnet Peder (under danska tiden) och som under svenska tiden omväxlande kallats Per eller Pelle.
Den tredje som vi inte behandlat här lär ha varit åbo först i Gnubbefälle och sedan i Loshult och försvunnen ur källorna efter år 1665.
Anledningen att vi har tre med samma namn i syskonskaran är troligen traditionen med att ge namn efter döda förfäder - i detta fall handlar det om tre olika förfäder med detta namn.
 
Enligt dödsnotisen för den Per som dog 1711 (Loshult C:2 s 235) var han gift med först Ellin/Elna Sönnesdotter (i notisen felaktigt skriven som Svensdotter) och sedan Ellin/Elna Nilsdotter.
Enligt dödsnotisen för den Per som dog 1724 (Loshult C:2 s 256) var han gift med först Pernilla Jönsdotter och sedan Sissa Håkansdotter.
 
Bonniers konversationslexikon:
Åborätt, rätt att inneha annans jord under ärftlig besittning. Den förekommer i svensk rätt under två helt skilda former, en äldre, i allm. benämnd stadgad åborätt, stundom ständig besittningsrätt, och en genom lagstiftning 1926 tillkommen, vanl. benämnd endast Å. Å. förekommer huvudsakligen vid kronojord och jord, tillhörig allmän inrättning, i mindre utsträckning vid jord, tillhörig enskild. Redan tidigt förekom ärftlig besittningsrätt vid vissa grupper av kronohemman, s.k. benådningshemman, kronobergsmanshemman och kronorusthållshemman, och 1789 stadgades, att så länge en åbo å kronohemman väl hävdade sitt hemman, han och hans barn skulle få kvarsitta orubbade på detsamma. Å. upphörde vid skatteköp, men åbon hade företrädesrätt att skatteköpa sitt hemman. För den enskilda jorden finns särsklida föreskrifter betr. Å. till under bruk skatteköpta hemman. Genom skatteköp och skatteomföringar har den stadgade Å. förlorat sin vesäntligaste betydelse.- Ett nytt slags Å. infördes genom lag 4 Juni 1926.  
 
Bästa hälsningar
 
Torbjörn

[Christer Nede]

Hej Torbjörn och tack för svaret !
Jag tror jag har förstått, vad du skriver. Att Peder blev Per var ju vanligt och att Per i mera modern tid får smeknamnet Pelle vet vi ju också. Däremot är jag ej säker på att man växlade Per/Peder och Pelle på den tiden Jag har ju ofta funnit personer med namnet Pelle och vars barn får namnen Pellesson resp Pellesdotter. Jag tycker, att det är märkligt, att det ej blir så i det här faller.
Vi upplever ju oftast också, att när en son Per dör, så döps även nästa son till Per. I det här fallet lever ju både Pelle och Per t o m mycket länge så jag tror, att det var en Pelle och en Per. Jag har bytt dödsdatum på de båda enl vad Du säger men man kan då notera, att den jag kallar Pelle dör hela 98 år gammal ( när man nu byter dödsdatum på de båda ) och det var nog ganska ovanligt på den tiden.
För mig innebär det följande barn för Pelle Esjörnsson 1626-1724:
Med Kerstin Jönsdotter - Jöns Persson 1674 o. Kerstina Persdotter dop 1677-02-11.
Med Sissa Håkansdotter - Per Persson 1682.
För Per Esbjörnsson 1628-1711 har jag följande barn med Elna Nilsdotter: Elna Persdotter 1698-10-19 o. Esbjörn Persson 1702-04-08.
Har jag uppfattat det hela på rätt sätt ?
MVH Christer

[Torbjörn Malm]

Hej Christer!
 
För den Per Esbjörnsson som dog 1711 har jag noterat sammma barn.
I hans dödsnotis nämns att han med andra hustrun Elna Nilsdotter fick 4 barn. De andra två var Kerstin född 1696-03-15 och Kerstin född 1708-02-01.
 
För den Per Esbjörnsson som dog 1728 nämns i dödsnotisen att han med första hustrun fått tre barn varav två ännu levde. Med andra hustrun hade han fått ett barn som ännu levde. Utöver de tre barn du nämner har jag också funnit en Kerstin döpt 1664-05-08. Vid det dopet figurerar brodern Per Esbjörnsson i Loshult som fadder.
 
När jag kollar närmare förefaller det som om han som dog 1728 oftast kallas Pelle i samtida dokument (såväl kyrkböcker som mantalslängder) och att det sker i samma dokument där den som dog 1711 samtidigt kallas Per. Dock har jag inte sett att något av hans barn nämns med patronymikon Pellesson eller Pellesdotter.
 
När det gäller namngivningen av syskon i nordöstra Skåne kan det vara av värde att känna till att man ganska konsekvent tillämpade en bunden namngivning som innebar att barn uppkallades efter döda förfäder t o m i en viss turordning. Namngivningen i Loshult och Osby har analyserats ganska väl i ett par publicerade uppsatser, som vi kan återkomma till om du vill. Det är ju lite opraktiskt att ge samma namn åt tre söner i en familj. Men har man tre förfäder med detta namn som nyligen dött får man ta skeden i vacker hand och ge samma namn åt flera söner.
 
Det var inte så ovanligt att människor levde till hög ålder i den här trakten under 1600- och 1700-talet. Har också studerats och man talar om ett bälte o södra Småland och nordöstra Skåne med ovanligt hög medellivslängd. Det förefaller som om den sedan kom att sjunka under 1800-talet. Uppgifter om llevnadålder i dödsnotiser måste man ta med en nypa salt. De kan vara ganska överdrivna. Dock kan man notera många gamlingar även efter att kyrkböckerna börjar notera födda i Loshult och Osby 1648 resp 1647.
 
Vänliga hälsningar
 
Torbjörn

[Christer Nede]

Hej igen Torbjörn !
Återigen tack för svaret !
Om vi går till den som vi nu kallar Pelle f 1626 så skriver Du nu, att han dog 1728. Ovan skrev Du 1724 ( jag hade där 1724-05-08 ). Om det är 1728 blir han ju t o m 102 år ! Vilket dödsår menar Du är det rätta ?
Lite knepigt att det förefaller vara 10 år mellan hans första och andra barn av 3 i första äktenskapet, fast vi rör oss ju långt tillbaka i tiden med många osäkthetsfaktorer att beakta.
MVH Christer

[Torbjörn Malm]

Hej igen Christer!
 
Förlåt mig. Jag var trött och distraherad av Leif G W Persson på TV i rummet intill.  
Pelle Esbjörnsson dog 1724-05-18 och inte något annat år.
Dödsnotisen i Loshult C:2 s 256 anger ganska tydligt dödsdatum 18 maj.
Dödsnotisen  anger också att han med första hustrun hade fått 3 barn varav 2 ännu levde vid hans död. När jag hittat dessa tre har jag varit nöjd och inte sökt efter fler. Även om levnadsålder kan överdrivas i dödsnotiserna och patronymikon ibland kan bli fel brukade man i Loshult och Osby kyrkböcker vara rätt noga med att hålla  reda på antalet barn. Det går ju förstås att dammsuga Loshult C:1 och se om man hittar någon mer mellan barn 1 och 2.
 
I dödsnotisen för Pelle anges att han blev 95 år. Jag har därför uppskattat födelseåret att vara 1628.
 
Vänliga hälsningar
Torbjörn

[Andreas Lindström]

Hej!
Jag har en allmän undring om släktforskning i Loshult/Osby. Jag är själv nybörjare men på flera håll hittar jag andras forskning som anknyter till min och då hamnar jag i ovanstående socknar. Sen kollar jag antalet inlägg på forumet på dessa socknar och de verkar vara oerhört aktiva. Hur kommer detta sig? Vet man generellt mer om dessa socknar längre bak i tiden eller? Bra källmaterial eller vad? Jag hittar andras forskning som sträcker sig bak till 1400-tal!?

[Torbjörn Malm]

Hej Andreas!
 
Jag har gjort samma observation.
Det vore roligt att höra med fler forskare vad man tror om anledningen.
Själv kommer jag att tänka på följande:
 
1) Utförliga och lättlästa kyrkböcker som börjar redan 1647-48. Dödsnotiserna innehåller ofta omdömen om personernas karaktär och levnadsöden. Det är lätt och stimulerande att forska.
 
2) Det är en trakt med mager jordmån där man tvingats att leva av flera näringar samtidigt (boskapsskötsel, träslöjd, smide, handel). Redan i Gillbergs beskrivning över Kristianstads län år 1767 noteras warandes Göingerne i allmenhet händiga, wiga, sparsamma i lefnad, gode hushållare och således wällmående  
 
3) Det finns en stor andel självägande bönder som lämnats i fred av adel och överhet och vant sig vid självstyre och egna initiativ
 
4) Det är en gränstrakt mellan Sverige och Danmark som påverkats mycket av konflikter och där bönderna själva  deltagit i att göra historia.  
 
Detta har kanske gett jordmån för aktiva hembygdsföreningar och släktforskare.
 
Får vi höra flera röster om detta?
 
Hälsningar
 
Torbjörn

[Christer Nede]

Hej Torbjörn !
Då är vi övenens om när Pelle dog. Att 2 av barnen från första äktenskapet överlevde honom stämmer med mina noteringar. Jöns Persson dog 1748 och Kierstina Persdotter ( f 1677 ) dog 1724  bara några månader efter sin far. Har ingen koll på när Kierstina  ( f 1664 ) dör, men det var nog tidigt.
MVH Christer

[Britt-Marie Kronstrand Wallin]

Det är en härlig bygd att härstamma från om man vill leta sina rötter. Jag är glad att min ena rot står i Loshult. Jag är också glad över böckerna från Hallaryd och tänker då på dödboken från tidigt 1800 tal där det finns en hel levnadshistoria om varje avliden, tom klockslag finns med på vissa. Detta väcker verkligen intresset för personen. Även i födelseboken förekommer klockslag :-) Jag googlade runt om Loshult och hittade bla. Mikael Stenelos antavlor från just Loshult. Är det den sidan du åsyftar när du skriver om 1400 talet Andreas Lindström??? Ja här har man material som kommer att ta tid att kontrollera och leta källan till.  
Tack Torbjörn för din förklaring om vad en Åbo är :-) Skall även här sätta mig och läsa på. Så mycket som man som nybörjare inte vet eller kan.
MVH/Britt-Marie

[Kurt Johansson]

Hej!
 
Jag söker efter en soldat vid namn Jöns Ågren och som var gift med Bengta Zachrisdotter. De har barnen Elsa Jönsdotter f. 1805-03-23 och Hanna Jönsdotter f. 1808-05-23, båda i Loshult. Mitt problem är att jag kan inte hitta dem i HFL i Loshult.
Kanske är det någon som har stött på de här personerna.
 
Med vänlig hälsning  
 
Kurt Johansson

[Hjördis Nilsson]

Hej!
 
När Karna föds 1808 (tror det ska vara Karna) är orten Slätthults torp. Dock hittar jag inget Slätthult i Loshult? Finns i Hishult men det är kanske lite långsökt.
 
Mvh Hjördis Nilsson

[Kurt Johansson]

Hej!
 
Jag hittade inte heller Slätthultstorp, men jag tror att deras son Jöns född 1801 skall vara född i Stenbrohult. Hittade honom av en ren tillfällighet när jag sökte efter en annan person där och han skall tydligen vara född utom äktenskapet för han står som oäkta även om båda föräldrarnas namn står nämnda. Skall kolla upp det ordentligt.
 
Med vänlig hälsning  
 
Kurt

[Torbjörn Malm]

Hej Kurt
 
Jag såg i Loshults födelsebok att Elsa föddes i Almås som ligger i Virestads församling. Almås ligger precis andra sidan gränsen. Det var mycket vanligt att familjer som bodde så nära lät döpa sina barn i Loshult.
Dock hittar jag inte familjen i hfl för Virestad.
Det verkar som om något av deras barn kom till världen i Stenbrohult.
Jag tror du bör försöka finna familjen där
 
Hälsningar
 
Torbjörn

[Torbjörn Malm]

Hej igen
Slätthult ligger mycket riktigt i Stenbrohults församling.
Hittar dock inte familjen där heller.
Torbjörn

[Kurt Johansson]

Hej!
 
Inte hittar jag familjen heller. Kollade i KGF och hittar då endast sonen Jöns Jönsson. Då bor Bengta Zachrisdotter på Gemöns soldattorp och det står då Oäkta, Obeständige? S. Jöns Ågren. Undrar vad det står för?
 
Med vänlig hälsning  
 
Kurt

[Torbjörn Malm]

Hej igen
 
Den ende jag träffat på som har några uppgifter om Jöns Ågrens familj är Tore Månsson i Malmö.
Försök få hjälp av honom, [kontaktuppgifter borttagna i enlighet med ordningsreglerna./Moderator Skåne]
 
Hälsningar
Torbjörn

[Hjördis Nilsson]

När dottern Karna dör står det Virestads socken men när hustrun Bengta dör 1838 är orten Norra Hulta (Loshult).
 
Mvh Hjördis Nilsson

[Kurt Johansson]

Jag blir inte riktigt klok på det där paret för de tycks ha vimsat hit och dit.
 
Kurt

[Kristina Gunnarsdotter]

Torbjörn
 
Lägg inte ut e-postadresser eller kontaktuppgifter till andra personer. (Punkt tre i ordningsreglerna.)

[Torbjörn Malm]

Tack för påpekandet.
Ber om ursäkt

[Göran Svensson]

Hej  
 
eftersom jag är synskadad och själv inte kan söka i arkiven behöver jag hjälp med följande.
 
De uppgifter jag har är nedanstående och att de var bosatta i Loshult  
Karl Lindström
Karabinjär
gift med  
Inger (Jonsdotter) Esbjörnsdotter
Död 24 september 1831 i Stockhults torp, Loshult
 
hjälp med följande  
1. när och var föddes Carl Lindström  
2. när avled Carl Lindström  
3. när och var föddes hans hustru Inger  
 
   vänlig hälsning Göran

[Göran Hägersjö]

Hej alla Kjellforskare!
Här får Ni något att begrunda
 
Från tinget i Virestads Friherrskap hållet i Gunhult, Virestad, 5 november 1669.
”Samma dag framträdde för rätten Clemet Person  i Vällust, i Mörrums socken och Blekinge, berättade det Simon Kellson på Skogen och Loshults socken blev för några år sedan hasteligen ihjälslagen, nu kommer de dödas arvingar och fordrar av Clemet D 10, som Simon Clemet inlänt haver till gårdaköp, den tid Clemet köpte Pepanäs gård i Virestad socken. Clemet bekänner det Simon länte honom D 10, men 2 år där efter betalte Clemet samma gäld uti ett par oxar som Simon av honom köpte för D 16, kortade de D 10, och gav honom D 6 reda penningar. Till detta att han oxarna bekom betygar edeligen Clemets moder Elin i Gunhult som oxarna honom till bodelning givit haver.                        Item brodern Jon Persson betygar det sannfärdigt vara                                                                                                          Peder Fröason i Gunhult edeligen vittnar, det honom veterligt var, att Clemet bekom oxarna av modern, och att Simon Kellson bekom dem av Clemet i Pepanäs”
 
Från Virestads Friherrskap ting hållet 18 nov 1668
”Samma dag framkom Nils Kellson i Gylteboda och med sin hustru Elsa frivilligen bekänna det de skyldiga äro till deras måg Truved Persson D 27 ½ på utlovade penningar förutan D 20 sig tilltagit hade att utgiva hos Jon i Välje, Jon Nilsson i Gylteboda haver räckt hand för de D 27,,16:
Nils Kellson med sin hustru Elsa i Gylteboda frivilligen bekänna, det de av moget betänkande och fri vilja hava försålt ½ Gylteboda gård till deras son Jon Nilsson för D 160 smt  benämnda penningar bekänna de den första med den sista  till fullo bekommit hava, och här med be.te  ½ Gylteboda gård, avhända ifrån sig och sina arvingar, och hemula in under deras son Jon Nilsson som ogift är, att njuta bruka och behålla nu och i kommande tider, benämta  ½ gård är och lagbjuden, ty dömes köpet kraftigt och gillt.”
 
Är denne Nils  Kellson måhända en släkting till Simon Kellson?  Såväl Clemet Persson som Nils Kjellson och dennes måg Truved Persson  tituleras någon gång ”Profoss”.   Truved Persson  och h h Karin (dotter till Nils Kellson) är sannolikt föräldrar till den Svenborg Truvedsdr som ett årtionde senare återfinns som hustru till en Jöns Persson på den gård, Gunhult Södregård, som Clemet Persson kommer ifrån.  De tre gårdarna Gylteboda , Gunhult och Pepanäs ligger samlade i nordöstra delen av Virestads vidsträckta socken några mil nordöst om Loshult  nära gränsen till Västra Torsås. På en gård i grannbyn Röckla finns vid denna  tid en Bengta Kellsdr gm en Per  Esbjörnsson. Kanske någon kan ge ledtrådar om eventuella släktskap?
 
Med vänlig hälsning
Göran Hägersjö

[Rune Johansson]

Efter det att vi språkades vid igår om alla Kjellsöner och det inlägg du skulle publicera på Anbytarforum, började jag läsa igenom mina domboksavskrifter. Det fanns inte mycket fram till år 1700. Utöver det som du publicerade hade jag följande:
1654-06-06 en dansk dräng Jöns Kiällson i Fälhult tilltalad för lägersmål med en piga i Fälhult
 
1668-04-29 Peder Esbiörnson och hustru Bengta Kiällsdotter köpt halva Rökla gård i Virestad socken, som de själva en del ärft och resten köpt av de övriga arvingarna
 
 
1650-03-15 förordnas Clemet Persson i Gunhult att vara profoss och hejderidare i Hans Excellnens och Nådes friherreskap Virestad
 
1654-03-15 Hejderidaren Clemet Persson anklagar Clemet Persson i Gunhult att ha huggit tre ekar (således två med samma namn i Gunhult)
 
1661-06-26 Trufved Persson förordnas att vara profoss i Virestad friherreskap.
 
Mina anor med Kjell i Almås och Bäckhult stöter jag på när jag börjar med år 1700 och framåt.

[Leif Gustafsson]

Mera Kjell.
 
I nordvästra delen av Mörrums socken finns det några Kjellsson andra halvan av 1600-talet. Det rör sig om grannbyarna till Vällust. De heter Korsamo, Brinkamåla , Torsteboda och Björstorp.
Vid Listers häradsrätt lämnades det i augusti 1663 in en förteckning över ödegårdar år 1660 och samtliga dessa betecknades då som öde. 1659 finns det enligt mantalslängden en Clement i Vällust. Han har då titeln fjärdingsman och förekommer i domböckerna fram till omkring 1674-75. Ett mål av intresse där:
 
Listers häradsting 19 augusti 1664.
Peder Kjellsson i Skärsnäs, Vånga socken, instämmer Clement Pederson i Vällust angående 10 daler som han var min salige broder skyldig. Clement svarar att om han var skyldig så hade han betalat med ett par oxar och det gjorde han när han bodde i Peppanäs i Sverige. Det måste vara samma ärende som Göran citerat ovan men här finns också ytterligare en Kjellsson som är Simons bror.
I grannbyarna till Vällust finns i Korsamo en Jöns Kjellsson från början av 1670-talet.  
Enligt domboksprotokoll från Listers häradsrätt så käras han av sin bror Håkan Kjellsson vid hösttinget 1687 men 1688 skrivs han som död.
Håkan Kjellsson  finns i Björstorp, grannby till Korsamo,  mantalslängd 1684 och 1685:  
I landskontorets jordebok från 1685 sägs att Håkan Kjellsson är 60 år och brukat Björstorp i 12 år.Han kan möjligen ha bott i grannbyn Eskemo i dåvarande Gammalstorps socken tidigare.
Han finns noterad i Vånga dödbok 1706-02-20:
 
24 Martii begrovs Håkan Kielsson från Westerwik. Född i Wranteliia i Virestads Socken, faderen Kiel Jönsson Mod Elna Håkansdotter: Levt först i Smedietorpet i Osby Sockn 3? år  Sedan i Mörrums Socken 20 åhr. omsider i Westerwijk 20 åhr. Warit stedze ogift Warit Siuck 14 dagar Ålder något öfr 90 åhr gaml:
 
Det handlar om Brantelid i Virestad socken.  
 
Vid ett mål om arv vid Listers tingsrätt nämns en syster Ingeborg Kjellsdotter som bott hos Håkan och sägs ha varit något vanför. I samma mål nämns också en broder Per och att de fyra syskonen haft en förmyndare år 1653, barnens morbror Per Håkansson i Essetorp.
 
En person till med okänd anknytning
Inflyttning Vånga 1701 24 juli: Gamla hustrun Elna Kielsdotter attest från Mörrum.--- vistandes i Westerwik.
Hon finns 1691 i mantalslängden i Björstorp

[Göran Hägersjö]

Tack Rune och Leif.
Jag har för Virestad funnit en Kjell nämnd 1620 i en boskapslängd. Han bodde i Östra Valid eller Välje,jag tror det skall vara Valid, 1643 i Mtl en Kjell i Krångavälje. Båda byar ligger nära Skånegränsen. Ett par generationer senare uppenbaras en Kjell Jönsson , mim ana, i Bäckhult Virestad, därav mitt Kjellintresse.
Clemet Persson i Peppanäs hade inte bara problem med fordringsägare utan också med snapphanar som illa misshandlade honom och tvingade honom att lösa sitt liv. Allbo härads dombok 1682 kan berätta därom.

[Erik Aasland]

Hello,
 
I was hoping that someone might be able to help me find out a bit more about the family of a Swede who immigrated to Canada in 1912. The fellow is Axel Gustafsson, born on November 21, 1881 in Lousholt, Kristianstad, Skåne, Sweden. His parents were Gustaf Johnsson and Pernilla Karlsdatter. Their son, Axel, landed in Saint John, New Brunswick, Canada on April 13, 1912. He eventually married and had a family here in Canada. However, we are now trying to find out if Axel had any siblings and if it is possible to trace the family farther back in time.
 
Any help that anyone could offer would be very much appreciated.
 
Thank you so much.
 
Erik Aasland
Ottawa, Canada
erik4@sympatico.ca

[Mats Pettersson]

Axel Wilhelms parents lived in Kjellstorp village and his nine siblings were:  
1865-10-26 Mathilda  
1867-10-13 Sven moved to Norrland 1889 building railroads
1871-01-08 Christina moved to Norrland 1890 buiding railroads
1873-04-08 Manilla  
1875-08-29 Blenda moved to Denmark 1895  
1877-10-01 Tilda moved to Denmark 1894
1879-12-30 Emil Gotthard moved to Denmark 1894
1884-03-28 Oliva
1889-11-30 Anna Heldina  
Gustaf (crofter and schoemaker) was born in Loshult parish 19/3 1843 and Pernilla in Åbrolla village in Osby parish 28/6 1846.
In 1903 it is noted that Gustaf is living on a unknown Place since 10 years. (Probably on railroading in northerns Sweden) Gustafs mother was the unmarried 29 years old maid Kersti Persdotter living in Stockhults torp, Loshult. Pernillas mother was the unmarried 23 years old maid Karna Nilsdotter in Åbrolla.
Mats

[Mats Pettersson]

Karna Nilsdotter was born in Mörkhult, Osby parish 12/2 1822. Father: Soldier Nils Bengtsson Svärd born in Björkeberga hus, Verum parish 9/2 1789, mother: Pernilla Kjerstensdotter born in Eljalt, Röke parish 28/9 1784. Father of soldier Nils: Benct Pålsson born 24/5 1759 in Hörlinge Verum parish by the potassium nitrate manufacturer Pål Månsson and Kirstina Tufwesdotter. Mother of Nils: Hanna Nilsdotter born 1760. Father of Pernilla: Kjersten Persson, mother: Kjerstena Nilsdotter.

[Erik Aasland]

Hi Mats,
 
Thanks so very much, I really appreciate what you've found. I didn't realise that he had so many siblings, that's great to see as I'd like eventually to track down of some of the descendants. I take it then that Kjellstorp is a village and not a farm, thank you. Just a question about his middle name. We didn't know that he had a middle name, Wilhelm, so that was interesting to learn.
 
Thank you so much again for your help, I really appreciate it. If you manage to come across anything else about this family, I'd love to hear from you.
 
Best wishes,
 
Erik