Äldre inlägg (arkiv) till 2010-11-07

[Ola Andréasson]

Ann-Charlotte: Kul att beskrivningen var av intresse! Det kan kanske verka konstigt att korpralsbostället Marestorp tillhörde Södra skånska kavalleriregementet, men detta beror på att Skåne var indelat på tvären från nordöst mot sydväst mellan det södra och det norra regementet. Loshult, Örkened och merparten av Osby var indelta till södra regementet, medan ryttarna i Visseltofta socken och en liten del av Osby tillhörde Norra skånska kavalleriregementet. Under början av 1800-talet bytte det södra regementet namn till Skånska dragonregementet, medan det norra blev Skånska husarregementet.
 
Åke: Många personer härstammar från Marestorp, flertalet av dem från bönderna på skattegården. Dessa hade oftast ingen släktanknytning till sina grannar på korpralsbostället - korpralerna och deras familjer var oftast inflyttade till trakten. Däremot fanns från slutet av 1600-talet ett ryttartorp i Marestorp som tillhörde skattegården. Från ungefär denna tid låg ryttarna ett snäpp under bönderna på dåtidens sociala rangskala, och jag kan så här i hastigheten inte påminna mig att någon av bondsönerna i Marestorp blev ryttare för gården. Hur som helst, Marestorps ryttare var alltså sventjänare åt bönderna på Marestorp 1 och hade sin närmaste chef på Marestorp 2. Ett särfall är ryttaren Nils Mört som var ryttare för Marestorp från 1684, men 1702 utnämndes till korpral och alltså fick överta korpralsbostället. Oturligt nog dog han sedan i Polen 1704, men har en del ättlingar i trakten - inklusive undertecknad.  
 
Marestorp ligger ca 2 kilometer rakt öster om Killeberg. Det står en skylt utanför Killeberg längs riksväg 23 som visar på vägen dit, det är bara att följa den så kommer du till Marestorp.
 
O.A.

[Åke Lundqvist]

Hej Ola
Så här såg det ut i skogen vid Marestorp:

Själv har jag varit vicekorpral och dragon vid Skånska Dragonregementet, som P2 i Hässleholm hette innan det lades ner.
Åke

[Ola Andréasson]

Du var på rätt väg, Marestorps by ligger ca en halv kilometer efter skylten. Utmed vägen ligger ett par bondgårdar och några villor. Kanske svängde du vänster mot Kräbbleboda efter de första villorna i Marestorp, och missade resten av byn. (Skylten på bilden står vid den gamla bygränsen - gränsen kunde ligga långt från byns/gårdens bebyggelse.)
 
O.A.

[Claes Brusefält]

Hej!
 
Jag har tagit mig an uppgiften att gå djupare i min sambos släkt. Finns det någon som skulle bistå med att verifiera nedanstående:
 
Bild1 Jöns Jönsson och Bengta Andersdotter med 3 barn 1454.13.31700

 
Bild2 Jöns Jönsson födelse, föräldrar? 1454.22.101300

 
Bild3 Bengta Andersdotter födelse, föräldrar? 1454.22.103000

[Anders H Larsson]

Hej Claes!
 
Nja, för Jöns födelsenotis har du klippt en rad för långt ner och missat början och för Bengtas notis har du tagit fel - det är notisen ovanför den du har klippt in som gäller.
Jöns Jönsson föddes 1715-11-15 i Lilla Loshult - Loshult fg.  
Hans fader var Jöns Bodelsson född 1693-03-19 i N Hulta - Loshult fg och död 1745-07-02 i L Loshult.
Hans moder var Elna (Elin) Hansdotter född 1693-04-09 i Svinön - Loshult fg och död 1763-01-01 i L Loshult.
Jöns och Elna gifte sig 1712-06-01 i Loshult fg.
Bengt Andersdotter föddes 1728-10-08 i Enön - Loshult fg (och EJ i Ekön, som det står i ditt hfl-klipp).
Hennes fader var Anders Jönsson född 1683 (dp -04-01) i Fjärkulla - Loshult fg och död 1752-07-12 i Enön - Loshult fg.
Hennes moder var Sissa Jönsdotter född 1693-12-20 i Ekön Loshult fg (dödsnotisen anger att hon föddes i Enön, men detta är troligen fel) och död 1769-05-05 i Enön - Loshult fg.
Anders och Sissa gifte sig 1711-04-30 i Loshult fg.
 
Uppgifterna ovan är tagna från kyrkoböckerna med inslag av vissa fådda uppgifter.
 
Mvh
Anders
 
(Meddelandet ändrat av andershl 2010-04-17 18:04)

[Claes Brusefält]

Tack Anders.
 
Imponerande snabbt svar. Verkar som om nästan alla heter Jöns eller Bengta i den trakten.  
 
När jag nu fortsätter på sonen Anders, f: 15 Okt 1767, som är min sambos ana så fastnar jag på en annan Bengta nämligen hans fru som verkar vara född utanför Loshult, kan inte riktigt se vad som står sist på mittenraden. Hittade inte henne i födelseboken för Loshult 1772
 
1454.14.42900

[Anders H Larsson]

Hej igen Claes!
 
Nja (igen), jag vet inte om du spårat fel eller om du börjat på en helt annan släktgren?
Den sonen Anders Jonsson du anger ovan var ju son till Jon Andersson och hh Lisbeth Jonsdotter, mao ej son till Jöns Jönsson och hh Bengta Andersdotter, som ju föddes 1767-10-09 och dog ogift 1794-12-19.
Hustrun till den Anders Jonsson du anger ovan heter ju inte Bengta utan Elna/Elin Bengtsdotter född 1772-11-25 i Kröseböke i Hallaryd fg (G).
 
Jag blir lite tveksam gällande vad du är ute efter och vilken ordning du letar reda på din sambos anor.
 
Mvh
Anders
 
(Meddelandet ändrat av andershl 2010-04-17 22:26)

[Claes Brusefält]

Ja visst fick jag tag på fel Anders. Det är inte bra att köra för många timmar i sträck. Rätt Anders (som du nämner) finns på sidan efter i födelseboken.  
 
Vi har säkert alla olika stil kring hur vi bearbetar olika spår, tycker det känns naturligt att följa fadern bakåt och sedan följa modern. Nu blev det jobb ogjort pga feltolkning av text. Finns tex inte en chans i världen att jag hade kunnat utläsa Krösaböke i texten ovan.  
 
Jag uppskattar ditt bistånd att leda mig på rätt spår igen, tack.

[Rolf Johansson]

Hej!
 
1909-04-15 föds en Karl Oskar Edvard Andersson i Loshult.
Vilka var hans föräldrar och hade han några syskon?
Tacksam om någon vet.
 
Mvh
Rolf Johansson

[Rolf Hertzman]

Carl Enoch Andersson, smed, Stockhult 76 30/9
Bothilda Jonsson, 73 25/1
 
1454.31.7200,  [Kristianstad]  Loshult,  SCB, Födde, 1898 - 1920, 0/0,  Bild 72 av 145    
 
Rolf

[Rolf Johansson]

Hej Rolf!
 
Tack för dina uppgifter.
 
Mvh
Den andre Rolf

[Claes Brusefält]

Jag hittar Sven Sonesson, f. 22 Mars 1760 Västra Kalhult, i husförhörslängd för Loshult men kan inte finna honom i födelseboken.
 
1454.13.30100

 
Borde finnas med på 1454.24.18700 men kan hitta honom i texten. Inte heller har jag hittat någon referens till honom eller hans fru Toa Bengtsdotters föräldrar (överstrukna i bilden) i Sjöbloms Samling.  
 
Finns det någon med kunskap om familjen?

[Christer Nede]

Hej Claes !
I min fil har jag följande på detta par:
Vigda i Loshult 1790-11-07.
Sven Sonesson 1760-03-22 i Osby d 1834-05-08 i Loshult
Toa Bengtsdotter f 1767-07-13 i Loshult. Död ?
Föräldrar till Sven:  
Sone Björnsson f 1716-06-05 i Osby d. 1781-07-19- i Osby.
Ingjer Andersdotter f 1727-11-07 i Loshult d. 1804-03-18 i Osby.
Paret vigda 1745-06-23 i Osby.
Föräldrar till Toa:
Bengt Nilsson f 1717-03-10 i Loshult d.1789-05-24 i Loshult
Bengta Jonsdotter f 1741-08-12 i Loshult d. 1786-08-19 i Loshult
Paret vigda 1759-12-28 i Loshult.
Detta kan Du använda som underlag för egen kontroll.
Hittar Du Toa Bengtsdotters död, tar jag gärna emot denna info.
MVH
Christer

[Ola Andréasson]

Sven Sonesson var född i Västra Kulhult, som ligger i Osby socken. Osby-Loshult var gemensamt pastorat, och därför ansåg prästen antagligen det som något självklart och skrev inte dit att det var Osby som gällde. (Det finns även ett Västra Kalhult i Osby socken.) Efter vad jag antecknat har han nummer B449:8:4 i Thorvald Sjöbloms samlingar, svärfadern Bengt Nilsson B816:7:1.
 
Sven Sonesson var bonde på Loshult 4, men var även en känd tillverkare av klockor - bland annat golvur. De kallas Loshultsklockor, och exemplar finns fortfarande bevarade. Om jag inte minns galet var även sonen Björn Svensson på Loshult 7 (1811-1872) tillverkare av klockor.
 
Jag har angett att Thoa Bengtsdotter dog 1846, troligen har jag det från husförhörslängden. Hennes och Svens söner och svärsöner var senare bönder på ett flertal av gårdarna i Loshults by, och en del av Loshult 4 ägs fortfarande av deras sondotters sonson.
 
O.A.

[Claes Brusefält]

Tack, så lätt det blir fel när man inte känner trakten, jag har sett stavningen Västra Kulhult tidigare men hela tiden tolkat det som ett 'a'
 
Intressant om klockorna, det får jag leta reda på mer info kring.

[Claes Brusefält]

Thoa Bengtsdotter har jag nu kollat upp, hon finns med på 1454.27.5200 och dog den 28 Aug 1846.

[Åke Lundqvist]

Åbon i Marestorp Bodel Björnssons dödsnotis 1649 i Loshult C:1(bild 87 enligt Arkiv Digital) ser ut så här:

(82.0 k)

På slutet står det ungefär: ”Vir pius bon      et egra ministerium gratus”. Jag har fått hjälp att översätta detta till: ”En from och god man och värdefull/tacknämlig tjänare”.
”Ministerium gratus” lär kunna betyda ”värderad i tjänsten”. Hade Bodel någon tjänst förutom att han var åbo, eller var han en förtjänstfull prästabonde på ett kyrkohemman?
Åke i Lund

[Åke Lundqvist]

Så här ska dödsnotisen se ut:

[Ola Andréasson]

Som jag skrev ovan 5 april: Marestorp bestod av två jordeboksgårdar, en skattegård och en kronogård. Kronogården hade så vitt jag vet ingen kyrklig anknytning, och Bodel ägde en del av skattegården. (Teoretiskt kan han ha brukat en del av kronogården också.) Jag skulle gissa att Bodel kanske varit kyrkvärd, eller något i den stilen.
 
Det finns en handling från 1643 som omtalar att Bodel Björnsen köpt en del av Marestorps kronogård. Detta beror på dansk terminologi - en självägande bonde i Danmark var en Cronens thiennere, medan en brukare av det som i Sverige kallades kronogård i Danmark betecknades som en Kongens thiennere. En dansk kronogård motsvarar alltså en svensk skattegård - ägd av bonden själv.
 
O.A.

[Åke Lundqvist]

Tack Ola!  
Men det verkar ha varit något visst med Bodel. Jag har tittat igenom dödsnotiserna i C:1 för Loshult under dansktiden och inte hittat någon annan som fått ett så hedrande slutbetyg. Står det något om liigen så är det att de levt stilla och arbetssamt.
Åke

[Mikaël Stenelo]

Hej Ylva Silverbern!  
 
Med koppling till en del av dina inlägg här under Loshult, speciellt 2008-06-15 och 2009-01-05, men även tangerande en del andra.  
När Jon Jonsson Gets son Håkan Jonsson flyttade upp till Loshult så kan man nästan --men inte riktigt-- säga att han flyttade tillbaka. Jon Jonsson Get var nämligen med stor sannolikhet född i Loshult: Hans far var född, verksam och dog i Skogen, Loshult. Föräldrarna var nämligen Jon Kjellsson (f 1551 i Skogen. D ibm 1654-04) och Kerstin Simonsdtr (D 1639). P.g.a. moderns patronymikon, ort och uppskattade levnadstid så har jag gissat att hon var dotter till Simon Haraldsson i Almås, Virestad, men jag har inget direkt bevis för det.  
Det blir alltså ingen koppling till Jon Botelsson Get utan han var gissningsvis mosters dotterson till Jon Jonsson Get.  
Jon Jonsson Gets bror var Kjell Jonsson (f 1592 i Skogen. D ibm 1679), g m Bengta Persdtr (f 1608 i St Nyteboda, Vånga. D 1679-02 i Skogen). Detta kommer man fram till genom att det sistnämnda parets son Per Kjellsson i Skärsnäs var kusin med Jon Jonsson Gets söner Simon och Laurits (och förmodligen med de andra sönerna också).  
Även Clemed Frostensson i Boafall är med i släkten: Han nämns som 'född av ett syskon till Simon och Laurits Jonssöners far'. Varför han inte kallas 'syskonbarn' som i fallet med Per Kjellsson, det vet jag inte. Men beskrivningen ger att även han var en kusin.  
Utöver de tre här nämnda barnen så nämns även Joen och Jens. Jens var gift, senast 1661, med NN, och Simon likaså, med Åke Anderssons i Fähallen dotter NN.  
Men det nämns också en 'Kield i Altehult' som var henforloffuidt at were hoes sin Fader som ligger ued sengen, effterdj hand er en halff Tosing. Förnamnet och byn antyder att det rör sig om en sjätte son; känner du till om Jon Jonsson Get kallas tosig i något annat sammanhang?  
 
Hälsningar, Mikaël  
 
PS. Även Jon Jonsson Gets son Laurits kallas Get, så det ger ytterligare ett exempel på någon som inte heter Jon. DS

[Ylva Silverbern]

Hej Mikaël!
 
Tack för ditt inlägg! Jag har också gått igenom detta dokument i Skånska Generalguvernementets kansli och dragit precis samma slutsatser som du vad gäller släktskap och härkomst för dessa personer. Jag är dock lite tveksam till om Kield i Altehult är en sjätte son till Jon Jonsson Get. I mantalslängderna för Alltidhult finns det tidigare en Kield (1620+1624+1628) och 1632 finns Jenns Kieldssenn. Om denne tidige Kield kanske var gårdman i Alltidhult, skulle den Kield som omnämns i målet 1661 kunna vara en ättling till honom. Sen är det ju inte utslutet att Kield i Alltidhult ändå på något sätt är släkt med den gamle Kield (i Loshult) som måste finnas som farfar till Jon Jonsson Get. Något annat belägg, utöver protokollet, för att Jon Jonsson Get skulle varit tosig har jag inte funnit.
 
Vidare har jag kommit fram till att troligen var Jon Jonsson Gets far Jon Kjellsson i Skogen bror med Olof Kjellsson (död ca 1641 i Rågeboda). Detta grundar jag på dopvittnen i nästa generation.
Jon Kjellssons sonhustru Bente (Kjell Jonssons hustru) är fadder till 2 av Olofs barnbarn (Lasse Olofssons i Rågeboda barn).
Bente bär Jöns Olssons dtr Sissa till dopet.
Jons sonson Simon Kjellsson är fadder till Jöns Olofssons dtr Bengta. Har du några tankar om detta?
 
Kopplingen till Boafall är också intressant. Här finns då bonden Clemed Frostensson (längder 1637+1651+1659). Om det var Clemeds far eller mor som var syskon med Jon Jonsson Get får man ju inte veta. Ingen känd ättling i släkten från Skogen heter Frosten eller Clemed, vilket kan peka mot att det var modern som var av Loshultssläkten. I mantalslängden för Alltidhult 1618 finns Jens Clemedsson och han hänger med i Jordeböckerna för Alltidhult ganska långt fram i tiden, så här finns också underlag för spekulationer om släktskap.
 
Jon Jonsson Gets son Håkan, som flyttade till Loshult 1657, och dennes hustru Elna Jönsdotter kan man följa genom barnens födelser. De flyttar från Ekön till Fornahässle och därifrån till Loshult. Släktskapet med Skogenfolket syns via en del av faddrarna. 1672 i oktober får Håkan och Elna dottern Elna och i december bär Elna Jönsdtr ett barn till dopet. Möjligen är Håkan Jonsson fadder 1674, men därefter är de spårlöst borta. Jag har inte hittat dem varken i Loshult, Glimåkra eller Osby. Intressant är att i mantalslängden för Boafall 1674 finns en Håkan Jonsson som inte varit nämnd i Boafall tidigare. I Jordeboken 1685 står han som 45 år och brukat i 11 alt 14 år (det är otydligt). 1688 är sista gången Håkan Jönsson (som han nu kallas) är med i en mantalslängd för Boafall. Detta skulle ju kunna vara en återflyttad Håkan Jonsson/Jönsson. Men jag har inga belägg för detta och Håkan Jonsson är ett vanligt namn så det är bara en ren spekulation. Denne Håkan Jönsson i Boafall dör ca 1690 och hans änka heter Anna, så i så fall har han dessutom gift om sig.
 
Jon Jonsson Gets son Simon var gift med en Åkesdotter från Fähallen. 1680 flyttade Simon med familj till Faråkra (där Åke Andersson, Simons svärfar var född). Simon dog 1703 i Faråkra och begravdes den 10 maj. Hustrun kan ev vara den änka Beritha som dör 1708 i Faråkra. Två av Simon Jonssons dotterdöttrar heter Berta.
 
Jag tror mig ha hittat ytterligare en koppling mellan Loshults och Jämshögs socknar inom denna krets. Jag tror att bonden Måns Olsson i Gillesnäs (grannhemman till Alltidhult, precis som Boafall) var gift med en dotter till Jon Jonsson Gets bror Kjell. Måns Olsson fick 1645 fasta på Gillesnäs. 1671 omnämns hans änka Karin. Det som gör att jag tror att Karin är dotter till Kjell Jonsson i Skogen är, att när Kjell Jonssons sondotter Pernilla, döps, så är det Karine i Gildesnäs som bär barnet till dopet. Vidare har Karin och Måns i Gillesnäs en son som heter Simon, vilket inte är ett vanligt namn i Jämshögs socken. Inga hundraprocentiga bevis på något sätt, men ändå tillräckligt starkt för att man ska kunna tro. :-)
 
Mvh Ylva

[Mikaël Stenelo]

Hej Ylva!  
 
Angående fadderrelationer så verkar det finnas ytterligare några, men av slaget att det fanns medlemmar av de olika grenarna som var faddrar samtidigt hos andra (som inte direkt kan kopplas till samma släkt). Så att det rör sig om samma släkt verkar troligt.  
 
Jag är också mest inne på att det var en syster som födde Clemed Frostensson. Den eventuella kopplingen till Kungsgården i Örkened låter intressant. Som jag förstår det så städslade en Clemed Frostensson Boafall 1618/19. Och en CF dog 1722 vid en uppgiven ålder av 106 år. Eftersom han inte gärna städslade en gård vid två års ålder (och åldern vid dödsfallet brukar ju snarast vara överdriven) så måste det röra sig om olika personer. Ett scenarium som skulle passa in är om det var farfar och sonson. Clemed Frostensson i Kungsgården fanns där redan 1568 men även 1597, men inte senare. Om vi tänker oss att det var han som städslade Boafall medan sonen Frosten var kvar som åbo i Kungsgården. (Där fanns ytterligare tre söner: Jöns, Nils och Per, och Jöns kan möjligen vara den som fanns i Alltidhult.) Och sedan kom sonsonen ner från Kungsgården och tog över efter farfadern. OBSERVERA att detta är lösa spekulationer, som förutom att de passar in i kända data inte har mycket till bas.  
 
Angående Karin i Gillesnäs så känns det ju inte helt omöjligt att hon var dotter till Kjell Jonsson. Men hade de inte haft sonen Simon så skulle jag snarare ha gissat på att hon var moster till barnet, speciellt som det är betydligt närmare från Gillesnäs till Lönsboda än till Skogen i Loshult.  
 
Vad jag tycker är intressant är närheten till Näbbeboda. Där bodde ju en trolig moster till Kjell Jonsson, Cecilia Simonsdotter.  
 
Hälsningar, Mikaël

[Mikaël Stenelo]

En rättelse:  
Clemed Frostensson nämns 106 år gammal i ett Lagmansrätts-protokoll 1722; det sägs inte där att han dog vid den åldern.  
Fast det är lite underligt: Det är CF:s dotterson Olof Bommarsson som berättar, och OB själv uppges vara 'emot 60 år gammal'. Om det bara var ca 50 års skillnad dem emellan så blir det nog lite trångt att få med tre generationer.  
Så frågan uppstår ju, om det verkligen var år 1722 som CF var 106 år, eller om OB talade om en tid då han var så gammal? Utöver det så är 106 år en hög ålder, och de flesta misstänker nog att det var en överdrift (vilket skulle göra det ännu trängre).  
 
Hälsningar, Mikaël

[Ylva Silverbern]

Hej Mikaël!
 
Jag imstämmer i din spekulation att det (i så fall) var den äldre Clemed F som städslade Boafall 1618 och att det bör vara sonsonen som står som åbo 1637+1651+1659. Jonsdottern skulle då ha varit den på Kungsgården kvarboende Frostens hustru.
Beträffande sonsonen Clemeds antagna födelseår och höga ålder bör det ändå ligga en del i det, eftersom det i domboken 1668 finns uppgift om Frosten Clemetsson i Boafall vittnar om hållna gärden i samma gårdar i 30 års tid. Clemet Frostensson i Boafall vittnar skriftligt om hållna gärden i 50 års tid som han minns. Det betyder ju att CF har minnen från 1618. Protokollet från 1722 har jag tolkat så, att CF var 106 år när han brände ner gärdsgårdarna, vilket inträffat tio år tidigare, dvs 1712, och att det var då han var 106 år gammal. Huruvida CF lever 1722 eller ej tycker jag inte man kan utläsa.
En släktkedja skulle kunna se ut så här:
Clemed Frostensson, f ca 1545/50, boende på Kungsgården 1568 o 1597, städslar o flyttar till Boafall 1618
Frosten Clemedsson, f ca 1570/75, boende på Kungsgården, gift m Jonsdotter f ca 1575/85
Clemed Frostensson, f ca 1606 (Kungsgården), flyttar till Boafall före 1618, gift m Birgitte Matsdotter fr St Brödhult
Frosten Clemedsson, f ca 1626 åbo i Boafall
Karin Frostensdotter, f ca 1646, gift m Bommar Svensson, åbor i Boafall från 1679
Olof Bommarsson, f ca 1664 (som då skulle vara 58 år 1722, och här stämmer det att CF var hans morfaders fader).
 
Jag har också reagerat över det relativt långa avståndet från Gillesnäs till Skogen, men man hade ju uppenbarligen många kopplingar mellan Loshult och västra Jämshög plus Vånga. Kjell Jonsson son Per var ju bosatt i Skärsnäs. Men varför skulle annars namnet Simon komma in i bilden?
 
Denna Cecilia Simonsdotter, är det den Sissa Simonsdotter f ca 1580 som figurerar på DISBYT? Har du mer uppgifter om henne och vilka är källorna?
 
Mvh Ylva

[Mikaël Stenelo]

Hej Ylva!  
 
Först angående Kerstin Simonsdotter:  
Jag hittade nu ett mål som jag inte hade tillräckligt bra egna hänvisningar till, men som i princip bevisar att KS är dotter till Simon Haraldsson:  
 
Allbo dombok  9/3 1640     sid 282
SAmmadagh Framträddhe för Räten Beskedeligh man Swen Benchtßon i Almåås, Sone Benchtßon ibidem och Joen Joenßon Mechtigh på sine egne egne och fwlmechtigh på Måns B.S. barns w. Swen Månßon och Märit Månsd. i Kiälleswed och på sine Syskones w. Haraldh Benchtßons i Ramsåås. Och gåfwe Tillkänna at the Sälia en half fierdingh i Almåsagård till Swne Pedherßon nu boandhes i Amås och hans Hwstru Doredy Pedhers Doter, Såsom Och ingångit it wänligit Jordabyte Och Derföre alla ihoop Vpbwrit till mellomgift Niyo Tiyo dlr godtm. Ähr för ty Swno Pederßon genom arf kiöp och skiffte agandhe till een fierdingh i Almåås i Wiresta Sokn
Sammaledhes bortskiöter Swne Pedherßon i Almås all sin arfzlwth och ätleffnat i Almåsagardh till Swen Benchtßon och hans Hwstrw Inger Trwlls Doter, Och Derföre moot fångit Jordh i Almåsagårdh. Noch bekänner her Haraldh i Wißlanna och hans brodhersonn Swne Benchtßon sigh hafwa bekommet 40 dlr Sölfwermönt, at Swen Oklandrat behåller hans anpart i Almåsatorp och Swno i gården. Her Haraldh i etleffnat en 4 lod skedh och Swen Joenßon een fyra lodh skedh. Sedhan bekandhe Joen Joenßon i Almåås sigh fullmechtigh wara på Måns Benchtßons barns w. N. Swne och Märitas i Kiällanswedh til the hafwa bekommit både för thet the arfft hadhe i Torpet och Gårdhen Almås 90. dlr godtm. Noch Kirstin Simons Doter Joen Kiällßons Hwstrw på skogen fångit för sin arfzlwth I AlmåsaTorp och gårdh 30. dlr. godtmönt och 2 Rxdlr i Etleffuet. Sammaledhes hafwer Haraldh i Gråßhwlt på sin Hwstrws Benchta Benchtz Doters w fångit 90 dlr godtm för Jordh och ätlefnat. Så at Swen Benchtßon ägir alt Torpit bådhe medh thet han kiöpt och arfft Hafwer, Hwilket Räcknas Vthi syskoneskiffte for een Tridingh I halfwegårdhen /.
 
Hälsningar, Mikaël

[Mikaël Stenelo]

Hej igen Ylva!  
 
Jag har funderat lite till på Clemet Frostensson, och vill nog revidera min uppfattning en del. Städslandet av gården 1618/19 är ju ett absolut tillfälle i tiden. Det är inte speciellt troligt att en drygt 70-årig man städslat gården, men inte heller ett 2-årigt eller ens 12-årigt barn. Så jag misstänker att åldersuppgiften 106 år hänför sig till ett tidigare tillfälle än 1712 (även om det finns grund för att komma fram till det årtalet, precis som du gjorde). Det rimligaste är nog att det rör sig om den ålder CF uppnådde, åtminstone enligt Olof Bommarssons uppfattning.  
Om årtalet 1659 som du nämner handlar om en mantalslängd, så är han ju högst 65 år då. Det skulle ge 1594 eller senare som födelseår. Eftersom han städslade gården 1618/19 så kan han kanske vara född så sent som 1599. Då bör han ha blivit 106 år gammal 1700/1705. Hur som helst så ger detta sättet att räkna att hans mor bör ha varit äldst av syskonen, och både hon och hennes mor bör ha varit ganska unga när de fick barn.  
 
Angående Sissa Simonsdotter så är det hon som är omnämnd i Allbo dombok 28/7 1627, där det framkommer att hennes och Per Jonssons i Fälhult hustru Bengtas arvslotter tillsammans var 1/12 av Almås. Men det framkommer inte vad hennes patronymikon är, så jag ska nog sluta att använda 'Simonsdotter'.  
 
Hälsningar, Mikaël

[Ylva Silverbern]

Hej Mikaël!
 
Stort tack för originalinformationen om Kerstin Simonsdotter!
 
Beträffande de korta generationerna i Boafall har jag hittat en uppgift som ger oss ytterligare tre år! Enligt katekismilängden 1718 var Olof Bommarsson 51 år gammal, vilket ger födeseåret 1667.
Om Sissa i Nebbeboda och Almås har jag gjort ett inlägg under Jämshög.
 
Mvh Ylva

[Torbjörn Malm]

Riksdagsmannen Björn Svensson från Loshult (1704-1773) är ju välkänd och omskriven.
Jag trodde också att vi hade koll på mesta möjliga av hans härstamning från Höghult och Marestorp.
Därför döm om min förvåning när jag i går kväll fann notisen nedan i Post- och Inrikes tidningar från 1773 08 12 om hans frånfälle:
 
Rusthållaren och för detta tvenne gånger riksdagsfullmäktigen Björn Swensson uti Loshult, död på dess 70:de år.
- Han war den sjette från stamfadern till denne slägt, som för mer ärn 250 år sedan ifrån Wollgast hitkom och har sig wida utgrenat.
 
Är det någon som tidigare funnit någon hint att någon förfader skulle kommit från Wolgast (norra Tysklad strax sydost om Stralsund)?
Är det någon som har en idé om hur man skulle kunna verifiera påståendet?

[Ola Andréasson]

Sanslöst intressant fynd, Torbjörn! Tyvärr har jag inget för övrigt att bidra med.
 
Som många antagligen redan känner till är hans far bonden Sven Björnsson i Höghult (1665-1746), farfadern Björn Persson i Höghult (ca.1626-1698), och farfarsfar Peder 'Erichsen' Nielsen i Höghult (ca.1585-1660).
 
O.A.
 
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2010-11-07 20:29)