Gimström

[Jan Johansson]

Hej,

Under den pågående COVID-19-pandemin har min mamma och jag släktforskat tillsammans via videosamtal. Skämtsamt brukar jag tänka på det som släktforskning i två betydelser!  Bland annat har vi tittat på huruvida det framkommer någon koppling mellan de 1700-tals-trädgårdsmästare med efternamnet Gimström som vi har hittat (Mathias, Elias, Mats och Clas), samt med 1700-tals-trädgårdsdrängen Johan Gimrot. Till vår hjälp har vi använt kyrkoarkiv, mantalslängder och bouppteckningar. Förmodligen hade de alla ursprung från Gimo i Skäfthammar socken eller där omkring. Tyvärr förekommer luckor i kyrkoarkiven i Skäfthammar under 1700-talet vilket har gjort att vi har varit tvungna att leta efter indikationer om släktskap/relationer mellan personer. Syftet med det här inlägget är att diskutera huruvida indikationerna och våra resonemang kring dem är rimliga, men vi skulle också uppskatta bidrag med information som antingen styrker eller förkastar det som vi kanske kan kalla våra slutsatser. Ett annat syfte är att påbörja ett diskussionsämne om släktnamnet Gimström.

Med reservation för fel som kan ha smugit sig in i texten nedan. Rätta och/eller fråga gärna!

Informationen vi utgick ifrån hittas i Irsta hfl AI:3, sida 57 (Gäddeholm). Där hittas bland annat trädgårdsmästaren Mathias Gimström, född i december 1722 i Skäfthammar socken, och hans systerdotter Stina Persdotter, född 1742 i Skäfthammar socken. På samma sida finns också modern(?), T:g: (trädgårdsgesäll?) Elias Persson (född i Skäfthammar socken, men ankommit 1753 ifrån Ekeby socken, som ligger intill Skäfthammar), Brita Pärsdotter (född 1744 i Ekeby socken) och Mats Persson (född 1750 i Ekeby socken och ankommit därifrån 1764). I bouppteckning efter Mathias Gimström framkommer att Elias Gimström (fd Persson) var Mathias Gimströms syskonbarn. I Irsta mtl 1755 står att Elias då var 15 år vilket vi tolkar som att han hade fyllt 15 år under året 1754, dvs född 1739. Eftersom mantalslängders riktighet intygades av flera personer tycks oss den födelsuppgiften vara säkrare än uppgifter i kyrkoarkiv (han har inte hittats i födelsebok).

Stina Persdotter (troligen Gimström senare) var född 1742 i Skäfthammar socken enligt uppgift ovan. Tyvärr saknas första halvåret av 1742 i Skäfthammar födelsebok. I Skäfthammar födelsebok hittas dock: Kerstin född 19/6 1742, föräldrar var Per Hansson och Kerstin vid Gimo bruk. Mamman Kerstin Matsdotter står med namnet Stina i Hökhuvud hfl AI:1 (Gimo bruksfolk sida 92, Riksarkivets bild 109) och i Skäfthammar dödbok (där efternamnet Matsdotter framkommer, död 17/4 1773) vilket bör tyda på att dottern Kerstin också kan ha kallats Stina. Per Hansson och Kerstin Matsdotter hade andra barn, som tog efternamnet Gimström. Det tycks oss vara en indikation om att de var Stina Persdotter/Gimströms föräldrar.

Elias Perssons/Gimströms pappa bör ha hetat Per. Baserat på patronymikon, och på det inte helt vanliga namnet Elias, har vi utgått ifrån att hans pappa var Per Eliasson. Följande uppgifter tycks oss tyda på att Per Eliasson och hans hustru Anna flyttade med sina barn ifrån Gimo bruk till Gillinge i Ekeby socken 1745/1746:
•   Den 29/6 1745 var fiskaren Per Eliasson dopvittne vid dop av ett barn fött i Gillinge i Ekeby. Per Eliasson vid Gimo bruk hade en bror, Mats Eliasson, som var fiskare enligt dödbok då hans son, trädgårdsdrängen Johan Gimrot, dog vid Gimo bruk i Skäfthammar socken den 10/11 1796. Det tolkar vi som indikation på att fiskaren Per Eliasson var Per Eliasson vid Gimo bruk.
•   Den 18/8 1745 var Per Eliasson vid bruket (dvs vid Gimo bruk i Skäfthammar) dopvittne i Skäfthammar.
•   Den 23/3 1746 föddes fiskaren Per Eliassons barn i Gillinge i Ekeby socken.
•   Den 30/5 1748 föddes skogvaktaren Per Eliassons barn i Gillinge i Ekeby socken. Det tycks oss troligt att det bara fanns en person med namnet Per Eliasson i Gillinge. Han bör därför ha bytt yrke från fiskare till skogvaktare.

Då Per och Anna får sitt (sista?) barn den 12/12 1756 framkommer att Annas efternamn var Matsdotter. Patronymikonet Matsdotter öppnade möjligheten att Anna och Kerstin Matsdotter var systrar. Per Eliasson var dessutom dopvittne då Per Hansson och Kerstin Matsdotters barn döptes 6/2 1745 i Skäfthammar, och detta tycks oss också vara en indikation om att det fanns ett samband mellan dessa två par.

Ovanstående uppgifter ledde oss att börja arbeta efter hypotesen att Mathias Gimström (född ca 1722), Kerstin Matsdotter (född ca 1707 enl hfl) och Anna Matsdotter var syskon. Vi började att leta efter möjliga föräldrar till dem och hittade de potentiella kandidaterna Mats Olsson och Malin vid Gimo bruk. Eftersom både Kerstins och Annas makar jobbade vid Gimo bruk antog vi att det var troligt att även deras pappa jobbade där. I mantalslängder framkommer att Kerstins make Per Hansson var körare, att Annas make Per Eliasson var omväxlande uppsättare eller bokare och att Mats Olsson också var omväxlande uppsättare eller bokare. I Skäfthammar födelsebok hittas födelse-/dopnotis om Mats Olssons och Malins dotter Anna, född 30/9 1717 vid Gimo bruk. Eventuellt var det hon som gifte sig med Per Eliasson.

Mats Olsson och Malins första barn, som hittas i Skäfthammar födelsebok, hette Olof och var född vid Gimo bruk den 8/6 1710. Den 13/4 1711 dog vid bruket Mats Olssons dotter. Hennes födelsenotis tycks inte finnas i Skäfthammar födelsebok. Dessutom hittas Mats Olssons namn vid Gimo bruk i Skäfthammar mtl från och med 1711, men inte år 1709 (1710 saknas). Detta tycker vi bör indikera att Mats Olsson (och förmodligen också Anna) flyttade till Gimo 1709, eller under första halvåret av 1710. Eftersom Mats Olsson var uppsättare vid Gimo bruk, och hade barn sedan tidigare, då Olof föddes 1710 misstänker vi att han hade erfarenhet av bruksarbete innan flytten, och att familjen kom ifrån ett annat bruk. Vid sökning i 1709-års mantalslängder och vid de bruk som ligger i närheten av Gimo hittade vi namnet Mats Olsson vid ett fåtal bruk. Efter vidare granskning kunde alla namn utom ett av dem uteslutas: Mats Olsson vid Åkerby bruk i Österlövsta socken. Eventuellt var det denne Mats Olsson som gifte sig i Österlövsta i november 1695. I sådant fall var han då ryttare vid Lövsta bruk. Ryttaren Mats Olsson i Skärsättra (Skersäter) i Österlövsta fick sitt (första?) barn Malin den 22/11 1698. Den 30/11 1702 föddes Kerstin vid Åkerby bruk och pappan hette Mats Olsson. Ett av dopvittnena, Johan Östensson Ström, var uppsättare (enl Österlövsta db då hh Karin Hansdotter dog d 26/9 1709). Indikationer om att Mats Olsson i Österlövsta var samma person som Mats Olsson i Skäfthammar är alltså:
•   dotter Malins namn i Österlövsta = hustruns namn i Skäfthammar
•   dotter Kerstin finns i Österlövsta (f 1702) - en trolig(?) dotter Kerstin finns i Skäfthammar (f ca 1707)
•   koppling till yrket uppsättare finns i Österlövsta - Mats Olsson i Gimo var uppsättare strax efter flytten dit

Brukskarlen Mats Olsson vid Åkerby bruk fick dottern Brita den 30/8 1708. I Gillinge, dit Per Eliasson och Anna Matsdotter flyttade 1745/1746 bodde vid den tiden en Brita Matsdotter, gm Per Persson. Britas efternamn framkommer då parets (sista?) barn Olof föddes den 24/6 1754 i Gillinge i Ekeby socken. Man kan spekulera att Per och Anna flyttade till Gillinge eftersom Annas syster Brita bodde där. Tyvärr saknar vi födelse- och döduppgifter om Brita Matsdotter i Gillinge. (Sökandet kompliceras av att det bör ha funnits (minst) två stycken personer med namnet Per Persson i Gillinge vid samma tid. Detta antagande baseras på tätheten mellan Per Perssons barn födda i Gillinge.) Två av Brita Matsdotters (troliga) barn bör ha varit Brita (född 21/4 1749 i Gillinge) och Mathias (född 4/1 1751 i Gillinge). Dessa två personer skulle kunna ha varit Brita Pärsdotter (f 1744 i Ekeby) och Mats Persson (f 1750 i Ekeby), som bodde hos trädgårdsmästaren Mathias Gimström i Gäddeholm i Irsta socken på 1760-talet. Ungdomarna hos Mathias i Gäddeholm motsvarar förmodligen; 1) Brita Gimström, som hittas i Badelunda hfl AI:2 sida 62, och 2) trädgårdsmästaren Mats Gimström, som dog 13/11 1786 i Ålem socken.

Med ovanstående information och resonemang var trädgårdsmästarna Elias Gimström (f ca 1739) och Mats Gimström (f ca 1750) kusiner med varandra och systerbarn till trädgårdsmästaren Mathias Gimström (f ca 1722). Trädgårdsmästaren Clas Gimström var född 15/3 1780 vid Gimo bruk. Släktskapet med de övriga tre trädgårdsmästarna tycks ha varit mer distant än släktbanden morbror/syskonbarn/kusiner, och en av de bifogade bilderna illustrerar en möjlig relation mellan Clas Gimström och de övriga tre trädgårdsmästarna Gimström.

Den förslagna bilden av eventuella kopplingar mellan de fyra trädgårdsmästarna Gimström, och med trädgårdsdrängen Johan Gimrot, bygger på en hel del antagningar och resonemang kring dem. Bilden har sina svagheter. Exempelvis fick Mats Olsson vid Åkerby bruk sonen Olof den 3/12 1705, och Mats Olsson vid Gimo bruk fick sonen Olof den 8/6 1710. Om de två Mats Olsson var en och samma person bör Olof född 1705 ha dött innan Olof föddes 1710, men inga testamentspengar har hittats från Mats Olsson i Österlövsta 1705-1710 och ingen son till Mats Olsson har hittats i Skäfthammar dödbok 1709-1710. Förmodligen kan fler fakta, som motsäger allt eller delar av våra slutsatser, hittas. Förhoppningsvis finns också fakta som styrker dem.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

[Ulf Berggren]

Syskonbarn betydde då kusin, så om Elias kallas syskonbarn till Mattias är han kusin till Mattias och inte till Mats.
Mattias bodde f ö 1739 i Rinkesta, Ärla sn, var kanske där bara detta år.

[Jan Johansson]

Stort tack Ulf för din kommentar!!

Informationen om att syskonbarn betydde kusin förr ger naturligtvis en helt ny bild av eventuella släktskap mellan personerna i mitt förra inlägg.

Vilken term använde man förr för att beteckna dagens betydelse "syskonbarn"? Fanns endast begreppen "systerdotter", "systerson", "brorsdotter" och "brorsson", eller fanns det någon annan term som generellt beskrev alla ens syskons barn?

I Irsta hfl AI:3 sida 57 tycks det stå "syst:dr." om Stina Persdotter född 1742 i Skäfthammar. Vi har tolkat det som systerdotter. Hade "systerdotter" också dagens betydelse "kusin", eller hade det dagens betydelse "systerdotter"?

Här är länk till sidan där det tycks stå "syst:dr.". Två rader upp tycks det stå "T:g" till vänster om namnet Elias Persson. Kan det betyda trädgårdsgesäll?
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0009324_00068#?c=&m=&s=&cv=67&xywh=501%2C1654%2C1492%2C692

Här är länken till bouppteckningen där det tycks stå "syskonbarn" ovanför namnet Elias Gimström:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0103384_00169#?c=&m=&s=&cv=168&xywh=3869%2C1304%2C2357%2C1093

Stort tack igen och vänliga hälsningar,
Jan Johansson

[Jan Johansson]

Hej igen,
Jag ser nu att "syskonbarn" i bouppteckningen förmodligen syftar på Mathias dotter Maria. Elias Gimström var Marias syskonbarn ("dess syskonabarn" i bouppteckningen) vilket alltså bör betyda att Maria och Elias var kusiner och att Elias var Mathias systerson eller brorson.

För säkerhets skull frågar jag dessutom:
Kan betydelsen "syskonbarn" ändras av att det i bouppteckningen står "dess syskonabarn"?
Dvs: i dagens betydelse är det väl skillnad mellan "att vara syskonbarn med någon", och "att vara syskonbarn till någon".

/Jan

[Ulf Berggren]

Syskonbarn betydde alltid kusin då. Som du anade brukade man säga brorson etc. om det vi idag kallar syskonbarn. Så i detta fall är Elias Marias kusin.
Det står systerdotter i första bilden, ja. Och i detta fall betyder nog "t.g." trädgårdsgesäll, men det är ingen generell förkortning, för det brukar betyda tjänstgosse.

[Jan Johansson]

Tack Ulf för svaren!!
/Jan

[Jan Johansson]

Hej!

Jag söker föräldrar till, alternativt övrig ursprungsinformation om, Erik och Lars Gimström, som hittas i Uppsala domkyrkoförsamling hfl 1780-1790, sidorna 35 (kronobränneriet) respektive 164 (Ånäbben 4&5). I denna hfl står att Lars var född 1737 i Gimo, men tyvärr saknas födelsebok i Skäfthammar sn för det året.

Efter jämförelse mellan information i hfl och information i Uppsala stads mantalslängder är min tolkning att både Erik och Lars kan ha arbetat vid kronobränneriet (Uppsala Regale Bränneri), men inte samtidigt. Vidare kan Erik Gimström eventuellt ha varit en stadsbåtsman. Stadsbåtsman Gimströms änka dog i Uppsala domkyrkoförsamling i juli 1797.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Åke Sjödin]

Hej Jan!
Läst mycket intressant om Gimström i dina inlägg. Gimström finns i en väns anor. Jag hade kanske lite svårt att följa det hela men jag vill i alla fall ställa en fråga. I din första bild skriver du om Mats Gimström gm Maria Ström (med med ?). Jag såg på ett annat ställe att Mats (Mattias) Gimström dog 49 år gammal. Då borde väl födelsedatumet vara kring 1720. Varför frågetecknen?
Jag hittade på nätet lite om Gimström som du säkert har koll på men du får länken i alla fall


http://0858018021.magix.net/index_htm_files/Elias%20Gimstroem.pdf


mvh


Åke

[Ulf Berggren]

Jag ser nu att jag råkade trycka på fel tangent när jag skrev om Mattias Gimström. Det är 1749 han är nämnd i Rinkesta, Ärla sn, inte 1739.

[Jan Johansson]

Hejsan,

Ursäkta att jag inte har svarat på länge i den här tråden! För en tid sedan måste jag har kommit åt en inställning så att jag inte fick e-brev med information om nya kommentarer i diskussionsämnen som jag följer.

Åke: Frågetecknen i bilderna symoliserar osäkerheter. När det gäller alla frågetecken i "rutan" med uppgifter om Mats, född 29/1 1715 vid Gimo bruk, har jag lagt in dem helt enkelt av den anledningen att det råder osäkerhet om denne Mats verkligen motsvarar trädgårdsmästaren Matthias Gimström, som uppgavs ha varit 49 år då han avled 1769 (dvs född ca 1720 precis som du skriver Åke) och som uppgavs ha varit född i december 1722 (i Skäfthammar socken) i Irsta hfl AI:2 sida 61. Länk dit:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0009323_00075#?c=&m=&s=&cv=74&xywh=541%2C1695%2C1492%2C691

Ett annat frågetecken gäller vigseln mellan Mats/Matthias Gimström och Maria Ström. Då jag skrev inlägget hade jag förmodligen inte hittat primärkällan om deras vigsel, men nu är den funnen. De vigdes den 18/10 1750 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm (HVa/6 Riksarkivets bild 131). Länk till bilden:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054341_00131#?c=&m=&s=&cv=130&xywh=2826%2C1126%2C4457%2C2066

Jag har skrivit mer om Maria Ström under diskussionsämnet Krabbe af Svaneby (introducerad adel); se tex 2021-12-27. Länk dit: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65691.msg1612995#new

Tack Åke för länken!!

Ulf: Tack för tipset om att Matthias Gimström blev omnämnd 1749 i Ärla socken! Han tycks ha flyttat dit den 18/1 1749 från Stockholm och sedan flyttat därifrån, tillbaka till Stockholm, senar samma år (1749). Länk till uppgifter i Ärla AI:1, båda uppgifterna finns på sida 194 (avlösningslängd):

Inflytt (notis nr 4):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005635_00206#?c=&m=&s=&cv=205&xywh=652%2C3349%2C3091%2C1433

Utflytt (notis nr 24):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005635_00206#?c=&m=&s=&cv=205&xywh=3277%2C1090%2C3091%2C1433

Vänliga hälsningar,
Jan

[Ulf Berggren]

Det var onekligen täta flyttningar för Mattias Gimström. I lysningshandlingarna framgår ju också att han i augusti 1750 bodde i Irsta sn, och att han hade flyttat dit vintern innan från Stenkvista sn.

[Jan Johansson]

Ja, det blev många flyttningar för Mattias Gimström; 18/1 1749 från Stockholm till Rinkesta i Ärla socken, senare år 1749 från Ärla socken till Stockholm, (ännu senare år) 1749(?) från Stockholm till Stenkvista socken och vintern 1749/50 från Stenkvista till Irsta socken (troligtvis/förhoppningsvis  till Gäddeholm). Man kan undra om flytten från Ärla till Stockholm istället blev en flytt från Ärla till grann-socknen Stenkvista. Var Mattias bodde och jobbade i Stenkvista går kanske inte att få reda på, men det är en kul tanke att han var trädgårdsmästare i nuvarande Rothoffsparken i Eskilstuna. Enligt sekundär uppgift tillträdde kapten Carl Reinhold Vult von Steijern officersbostället i Torsberga i Stenkvista socken i augusti 1750 (se Per Axson Hambrungers inlägg 1012-07-10 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=66322.msg1443740#new).
En möjlig förklaring till Mattias korta uppehåll i Stenkvista kan därför kanske vara att den tidigare personen (Krook om jag minns rätt) i officersbostället i Torsberg plötsligt försvann därifrån. Det tycks mig dock mer troligt att Mattias jobbade i den, av Fredrik Rothoff anlagda, engelska parken som kom att kallas Rothoffsparken, men det är min personliga uppfattning.

I Irsta husförhörslängder står att Mattias var född 1722 i Skäfthammar socken och av åldersuppgift i dödboken är hans beräknade födelseår 1720. Troligtvis går det inte att följa honom bakåt i tiden, från den hittills tidigaste kända uppgiften om honom (dvs inflytten 18/1 1749 i Ärla socken då han blev benämnd trädgårdsmästare) till uppgifter om honom i Skäfthammar socken, för att på så vis få reda på vilka hans föräldrar var. (Som parentes undrar jag om det inte låter otroligt att en person i 20-årsåldern blev kallad trädgårdsmästare i mitten av 1700-talet.) Uppgiften om flytten från Stockholm till Rinkesta i Ärla socken har dock varit till stor hjälp för att bygga upp en hypotes om hur/varför han flyttade från Skäfthammar till Stockholm. Tack Ulf!! OBS OBS: texten nedan är alltså bara en arbetshypotes!

Mattias lär ha varit född i Skäfthammar socken och där finns orten Gimo. Mattias efternamn Gimström kan tyda på en koppling till Gimo/Gimo bruk.

Enligt mantalslängder var Lars Ekorn inspektor vid Gimo bruk 1732-1768.

Enligt sekundär källa var Lars bror Per/Petter Ekorn direktör vid Hargs och Forsmarks bruk. Enligt Forskmark mtl 1737 (ArkivDigitals sida 170) var dock direktören då Petter Enander. Var Petter Ekorn kanske inspektor som sin bror Lars? Petter blev registrerad första gången i Strängnäs mantalslängder i mtl 1745 och tycks sedan ha bott där resten av sitt liv, så om han var direktör/inspektor vid Forsmarks bruk bör han ha varit det före 1745.

Enligt sekundär källa såldes Forsmarks bruk 1735 till Karl Wattrang (TAB 3 i Wattrang nr 848 gift 1730 med Christina Maria Steuch dotter till Jöns TAB 2 i Steuch nr 1582, ursprungligen Stök). Karl Wattrang var syssling med Karl Henrik Wattrang, som bodde i Rinkesta i Ärla socken då Mattias Gimström flyttade dit 1749. Karl Henrik och hans syster Maria Charlotta (gm Hans von Psilander nr 146) ägde, som arvingar, några gårdar/tomter i Maria Magdalena församling i Stockholm på 1740-talet enligt uppgifter i kronotaxeringslängder.

Enligt sekundär källa såldes Forsmarks bruk 1736 till Gerhard Grundel (TAB 2 i Grundel nr 174), som sålde bruket till familjen De Geer 1738. Gerhards syster, Margareta Beata, var gm Jakob Cronstedt och han var bror till Carl Cronstedt som bör ha anställt Mattias Gimström som trädgårdsmästare på Gäddeholm i Irsta socken vintern 1749/50. Enligt mantalslängder och kronotaxeringslängder var Jakob Cronstedt och Margareta Beata Grundel på 1730- och 1740-talen hyresgäster åt och grannar med bryggåldermannen Johan Lampa. Johan Lampas sonhustrus mamma hette Catharina Stöök (jfr ovan nämnda släkten Steuch nr 1582) enligt denna sekundära källa: https://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Lampa. Kanske en långsökt observation...

Ett par andra kanske långsökta observationer...

Vid genomgång av Maria Magdalena/Stockholm ktl 1744 (AA:43) hittades pigan Maria Gimberg (möjlig koppling till Gimo bruk) hos mantalskommissarie Carl Sperling Danielsson i kvarteret Suggan nr 108 (sida 972v). I samma kvarter, vid Suggan nr 113 (sida 973v), står: "Secreteraren wid Gen: Tullarrend: societet:n" herr Johan Julius Vult. Han skulle kunna motsvara TAB 1 i släkten Vult von Steijern nr 384. Tyvärr har jag inte lyckats hitta eventuellt släktskap med ovan nämnda kapten Carl Reinhold Vult von Steijern i Stenkvista socken (såvida Carl Reinhold inte ska vara Johan Julius son Otto Reinhold).

Eftersom Mattias Gimström hade titeln trädgårdsmästare när han flyttade från Stockholm till Ärla socken i januari 1749 borde det inte vara helt osannolikt att han var omnämnd med både för- och efternamn i Stockholms mantals- eller kronotaxeringslängder innan han flyttade till Ärla. Eftersom Karl Henrik Wattrangs syster bodde i Maria Magdalena församling 1749, och eftersom det tycks ha funnits många stora parker där i början av 1700-talet, har jag letat efter Mattias där (i ktl 1744 och i ktl 1748), men inte hittat vare sig hans fulla namn eller någon trädgårdsdräng/-mäster med förnamnet Mattias/Mats. Sökandet fortsätter! Mattias gifte sig ju i Hedvig Eleonora församling (Ladugårdslandet), så jag börjar där...

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

Tack vare hjälp här på Anbytarforum (under diskussionsämnet Yrken - Trädgårdsmästare utbildning) har jag lärt mig att det ska finnas ett arkiv med namnet "Trädgårdsmästareämbetet i Stockholm (även gesällskapet) arkiv" under det så kallade "Skråarkivet". Det är lite oklart, men jag tror att arkivet förvaras vid Nordiska museet i Stockholm (på Djurgården). Enligt NAD finns i arkivet "protokoll 1735-1757" (referenskod 1) i vilka möjligen Matthias Gimströms namn finns antecknat när han eventuellt avlade mästare-examen. Han bör ha gjort det något år innan 1749. Det bör också finnas i arkivet, enligt NAD, något som kallas "Lådräkning 1735 - 1860" (referenskod 12), som kanske också kan innehålla uppgifter om Matthias Gimström. Här nedan finns länkar till posterna.

Eftersom jag bor långt ifrån Stockholm undrar jag om någon redan har uppgifter om Matthias Gimström från detta arkiv, eller om någon har intresse och möjlighet av att gå till Nordiska museet för att leta. OBS! Jag måste erkänna att jag inte känner till huruvida "vem som helst" (som jag tex  ) får bläddra i gamla böcker där.

Länk till "protokoll" (referenskod 1, eller mer detaljerat: SE/NM/NMA_7870-13/70/70.1/1): https://sok.riksarkivet.se/arkiv/TALpBsApa4owAbECn7vWD0

Länk till "Lådräkning" (referenskod 12, eller mer detaljerat: SE/NM/NMA_7870-13/70/70.1/12): https://sok.riksarkivet.se/arkiv/wqLpELHguKM6Dpd8zE1aZ2

Vänliga hälsningar,
Jan

[Ulf Berggren]

Jag har tänkt besöka Nordiska museet för att studera skråarkiven där generellt. Det blev inte av under pandemin pga begränsade öppettider. men kanske kan det bli av i sommar. Trädgårdsmästarämbetet är en självklarhet att studera där för mig, när besöket än blir av.

[Jan Johansson]

Åh vad kul Ulf!!

Du skulle göra mig en stor tjänst om du håller ögonen öppna efter släktnamnet Gimström bland trädgårdsmästarna, i synnerhet Matthias Gimström.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hejsan,

Ulf, har du möjligen varit till Nordiska museet eller på annat sätt tagit del av information om trädgårdsmästarämbetet och personer kopplade dit (med anledning av trädgårdsmästare Mathias Gimström)?

------------------

En dopnotis, daterad 30/1 1689 i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 117), har fångat mitt intresse. Innehållet berör eventuellt (dvs på ett indirekt sätt) trädgårdsmästare Mathias Gimström och hans hustru Maria Ström, vilka då inte ens var födda. (Efter viss tvekan och fundering skriver jag om notisen här.)

Barnet som döptes hette Sara och hennes föräldrar var kämnär Nils Hellberg och hustru Sara Wrång (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Wr%C3%A5ng_nr_603). Bland faddrarna har jag noterat kapten Axel Ankercloo (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101) och fru Maria Gyllenpistol.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=804%2C1506%2C2501%2C1179

Maria Gyllenpistol var gift med Jakob Wattrang (1630 - 1698) i hans andra gifte (källa (se TAB 6): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Wattrang_nr_848#TAB_6). Det var Jakobs son, Karl Henrik Wattrang (se TAB 10 i samma källa), som år 1734 köpte Rinkesta i Ärla socken där Mathias Gimström bör ha arbetat några månader 1749 (hos Karl Henriks son Karl Henrik). Sonen Karl Henrik sålde Åkers bruk (krutbruk?) år 1752. Petter Ekorn (bror till inspektor vid Gimo bruk (där Mathias Gimström troligen var född) Lars Ekorn) blev registrerad i Strängnäs mantalslängder år 1745 (se mitt inlägg den 2022-10-16). Strängnäs ligger några kilometer norr om Åkers styckebruk (där väl även krutbruket låg?) och uppskattningsvis ett par mil nordöst om Ärla där Matthias Gimström jobbade 1749 (se bifogad bild).

Vilka som var föräldrar till Mathias Gimströms hustru, Maria Ström, är ännu inte utrett med säkerhet. En hypotes är att de var besökare/kryddkrämare (mm?) Olof Ström och Sara Krabbe. Sara Krabbes troliga morbror var ovan nämnda faddern kapten Axel Anckarklo. Axel Anckarklo (möjlig släkting till Mathias hustru) och Jakob Wattrang (farfar till Mathias Gimströms arbetsgivare 1749) bör alltså ha känt varandra.

Även släktnamnet Hellberg är intressant; då Mathias Gimström och Maria Ström vigdes kaverade vinskänk Zacharias Hellberg. Zacharias pappa hette Petter Hellberg och var vinskänk han också (grundade dagens Den Gyldene Freden i Stockholm), men tyvärr har jag inte hittat släktskap mellan Zacharias Hellberg och kämnär Nils Hellberg, som var pappa till barnet i ovan nämnda dopnotis.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Ulf Berggren]

Har tyvärr inte kommit iväg till Nordiska museet än.

[Jan Johansson]

OK! Tack för svaret Ulf!

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

I mitt inlägg här den 2024-02-28 nämndes kämnär Nils Hellberg och hustru Sara Wrång samt dop av deras barn Sara den 30/1 1689 i Riddarholmen fs i Stockholm.

Då Nils och Saras barn Juliana(?) döptes den 30/7 1696 i Riddarholmen fs var ”contraleurens Langens hustru Madam Gründel” fadder.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00139#?c=&m=&s=&cv=138&xywh=976%2C3399%2C2347%2C1107

I tre inlägg i maj 2004 under diskussionsämnet om släktnamnet Grundel (under övriga släkter – G) framkommer att postkontrollör Johan Lange var gift med Anna Beata Grundel, dotter till guldsmed ålderman Henrik Grundel. Vidare framkommer av inläggen att Henrik Grundel var bror till urmakare Jacob Grundel, som adlades 1663.

Enligt adelsvapen.com om den friherrliga ätten Grundel nr 174 (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Grundel_nr_174) var urmakare Jacob Grundels barnbarn, Margareta Beata Grundel (1689 – 1772), gift med Jakob Cronstedt, som var bror till trädgårdsmästare Mathias Gimströms arbetsgivare, Carl Cronstedt, på Gäddeholm i Irsta socken.

Sammanfattning (eller ”med andra ord”):

1) faddern Anna Beata Grundel ska ha varit kusin till Margareta Beata Grundels pappa (som också hette Jakob Grundel – och var gift (1685) med Margareta Beata de Besche).

2) Margareta Beata Grundel var svägerska till Carl Cronstedt i Gäddeholm där trädgårdsmästare Mathias Gimström bodde och arbetade.

Det finns alltså ytterligare en koppling mellan paret Nils Hellberg/Sara Wrång och Matthias Gimström, om än lite långsökt kanske.

Länk till diskussionsämnet Grundel under övriga släkter – G:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=70630.0

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag har även nämnt släktskapet mellan Cronstedt och Grundel i mitt inlägg här den 2022-10-16.

[Jan Johansson]

Hej,

I Rö socken hfl 1773 - 1790 (volym AI:2) är antecknat "Dejan Johana Gimström [född] 1746" på sida 23. Anteckningarna på sidan tyder på att Johanna var med på husförhör 1782 - 1788 och hennes namn är antecknat på sidan där ortnamnet Näs också är antecknat.

Vet någon vem Johanna Gimströms föräldrar och/eller syskon var?

Länk till namnet Johana Gimström:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029672_00137#?c=&m=&s=&cv=136&xywh=488%2C3742%2C1409%2C643

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Bland mina anteckningar har jag hittat "Johanna (eventuellt Gimström), född 18/1 1757 i Gimo" (se bifogad bild), men hon tycks mig ha varit för ung för att ha varit deja redan 1782 (endast 25 år gammal).

[Ulf Berggren]

Om hon är för ung för att vara deja som 25-åring beror på vilken betydelse av deja det gäller.
Men denna Johanna är ju född 1746, och det finns ingen anledning att tro att hon är identisk med den som är född 1757. F ö kan man notera att dejan före på sidan är född 1750, och blev deja senast 1781.

[Jan Johansson]

Hej och tack Ulf för svar!

Jag hade tidigare stött på ordet deja och då tycktes det mig troligt att personen hade ett yrke med en viss ansvars-ställning. Tack vare ditt påpekande, Ulf, ser jag nu att deja även kan ha haft betydelsen "piga" och till och med "flicka"/"jänta" utan yrkeskoppling.

Vi får se om det dyker upp mer information om denna, eller dessa två, Johanna Gimström!

Vänliga hälsningar,
Jan

[Ulf Berggren]

Som yrkestitel betyder det oftast hushållerska, men ibland mjölkerska.