Hans Nilsson född 1652 i Dalby och död 1717 i Bjällerup

[Anitca Persson]

Hans Nilsson arbetade som klockare i ganska många år i Bjällerupp  ca 1690.
Han var gift med Elna Jönsdotter cav1667 och de är min direkta förfädrar i 10 generationen.

Någon som har lite mer upplysningar? Finns det något sätt att söka på klockare? Vad innebar de egentligen?

mvh Anitca

[Markus Gunshaga]

Hej Anitca!
 
Sedan ett par år tillbaka utforskar jag alla klockare i Skåne och Blekinge, och är dessutom släkt med klockaren Hans Nilsson i Bjällerup, så jag har samlat på mig en del uppgifter om honom och hans levnad.
 
Hans Nilsson föddes omkring 1652, och var troligen klockare i Bjällerup och Stora Råby redan 1680. I listan över klockare i Lunds stift sägs det dock att klockartjänsten i Bjällerup är vakant, med anmärkningen att »Substituten er een skredder oc haffwer ingen vocation» (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. DI:5), och jag misstänker att denna skräddare är identisk med Hans Nilsson, som sägs vara substitut redan i 1681 års mantalslängder.
 
I Bjällerups fall innebar ”substitut” att klockartjänsten var ett så kallat ”substituteri”. För att få inkomster till städernas lärdomsskolor hade danske kungen på 1500-talet bestämt att klockartjänsternas inkomster i de socknar som låg inom en mils avstånd från en stad med en lärdomsskola skulle gå till denna skolas lärare, i utbyte mot att lärarna avlönade personer som skötte klockarsysslorna ute i socknarna – läraren som fick större delen av klockartjänstens lön var ju redan fullt upptagen med att undervisa barnen inne i stadens lärdomsskola. Den person som då avlönades och skötte klockarsysslan fungerade således som ett substitut för den egentligen klockaren, alltså läraren vid lärdomsskolan, och därför var klockarna i Bjällerup egentligen ”klockarsubstituter”. Som man kan se i källorna kallas dock exempelvis Hans Nilsson i regel klockare, för det var ju han som faktiskt skötte klockarsysslan.
 
I klockarsysslan ingick det mesta, såsom att undervisa barnen i läsning och kristendom, hjälpa prästen samt ringa i kyrkklockorna vid gudstjänster och förrättningar, stöpa ljus till kyrkan, sköta kyrkans inventarier, ansvara för fattigstocken, laga och lappa prästens liturgiska kläder, bära brev mellan kyrkoherdarna och prosten osv.
 
Man finner Hans Nilsson i Stora Bjällerups by i Bjällerups sockens mantalslängder 1681 (”Substituten Hans Nilsson”), 1691 (”Klockaren”), 1694 samt 1697 (”Klockaren Hans Nilsson”). I listan från 1680 sägs det ju att substituten i Bjällerup ”haffwer ingen vocation”, vilket i klockarnas fall handlade om en fullmakt. År 1697 var det dock äntligen tal om att Hans Nilsson skulle få en riktig fullmakt på klockartjänsten i Bjällerup, för i Lunds domkapitels protokoll 1697 4/8 § 13 sägs det att ”Hans Nilsson substitut i Bjällerup kan få fullmakt på sin tjänst och undergå examen” (Domkapitlets i Lund arkiv).
 
Han hade en del svårighet rörande inkomsterna, för redan 1698 beklagar han att klockargrunden i Bjällerup (alltså klockargården) beboddes och brukades av en bonde, varpå biskopen genast lovade att tala med kyrkoherden och undersöka hur denne bonde hade kunnat bli brukare på klockargården (Lunds domkapitels protokoll 1698 13/7 § 10). Några år senare beklagade sig Hans Nilsson över att Lunds lärdomsskola tog en alltför stor del av inkomsterna från Bjällerups klockartjänst, den så kallade ”helgonskylden”, varpå biskopen lovade att tala med rektorn i Lund och korrigera felaktigheterna samt tills vidare låta Hans Nilsson behålla hela inkomsten för år 1706 (Lunds domkapitels protokoll 1706 24/10 § 11 och 14/11 § 10). Hans Nilssons brev från 1706 finns ännu bevarat i Lunds domkapitels arkiv (vol. FIIe:9, akt nr. 66):
 
”HögWyrdige och Höglärde H:r Biskop
Höggunstige Fader!
 
Jag fattig Man Klockare uthj Biellerup och Råby är högst föranlåten i djupaste ödmiukhet HögWyrdige Faderen föredraga: huru såsom mig fuller bestås till en lijten löhn och under håld för mig och mina ett pund korn til helgonaskyld af Sochnerne åhrl, men medelst den anstalt som i fiohl gunstel. giord blef kom iag till krita just 7 skeppor, så iag icke fick mehr än 13 skieppor, eij heller uthan process och Rättegång med Socknafolcket mehr få kan, medelst Scholans Disciplar, togo uth promt alt hwad wist wahr, och lämnade mig allenast och mehrendehls hwad öde och owist war, hwar igenom iag med mina små barn lede icke ringa skada. Och som jag befruchtar att i åhr lijka så gå lärer, derigenom iag fattig Man entl. kommer till att lijda nöd till lifz up hälle, för den skull bönfaller iag uthi diupaste ödmiuckhet att mig måtte unnas Höggunstel. dett anslagna pundet fult uth, till att tagat i endera Sochnena och på ett ställe, hwilcket som iag hoppas HögWyrdige Faderen Höggunstel. lärer i betracktande af min tienst hella åhret, som och att iag har ett stort huushåld fina skiäligt så förwäntar iag och alldra ödmiukeligst på denna min böneskrifft, en Höggunstig bönhöörelse och Resolution, Skolandes deremot, så wähl som för all annan högfaderlig gunst och nåder altijd finnas en trogen förbidiare hoos Gudh den Aldra Högste för HögWyrdige Faderen och alla des HögFörnähma, och till min död effter högsta plicktighet wara
 
HögWyrdige H:r Biskopens Min Höggunstig befodrares
Aller ödmiukaste Tienare, Hans Nilsson.
 
Biellerup d 12 Octobris
A:o 1706.”
 
Året innan (1705) hade det hållits biskopsvisitation i Bjällerup, och kring detta skriver rektorn Oskar Ekelin i en artikel att ”Barnundervisning i läsning torde ha förekommit i Stora Råby sedan slutet av 1600-talet. Biskopen Mathias Steuchius förrättade här visitation år 1705. I visitationsakten omnämnes, att klockare Hans Nilsson även var skolemästare. Han var en gammal man och berömmes för sin flit.» (ur Anders Ohlssons bok Stora Råby socken. Några anteckningar ur dess historia, Lund 1954, sid. 78).
 
År 1708 oroade sig Hans Nilsson för att bli tvångsutskriven till militären, ett öde som dock i regel mötte ogifta klockare. Biskopen meddelade att Hans Nilsson skulle få en intercession till vederbörande, så att han kunde ”bli förskonat för kronobetjänternas övervåld nu vid utskrivningen och embarkeringen” (Lunds domkapitels protokoll 1708 19/8 § 11).
 
Två år senare kände sig Hans Nilsson gammal och åldrig (vilket är lite lustigt med dagens mått mätt, eftersom han ju bara var runt 58 år gammal år 1710…), och skrev då ett brev till biskopen som ännu finns bevarat i Lunds domkapitels arkiv (vol. FIIe:11, akt nr. 12):
 
”Såsom gudh af sin nåde har behagat unna mig en temmelig godh ålder och iag i Lången tijdh warit wedh Klåkare tiensten i Biellerup och Råby, men nu för min ålderdom skull Tröttnar blifwa der wedh; altså effter min EhrWyrdige Siälasörgare H:r Johan Ågreen altijdh i min ålderdom har sedt genom fingrar medh mig; altså tackar iag gudt för hwar dagh iagh warit Klåkare, och Kyrkioherden för all höfligheet, och altså intet förtryttar el:er ankar på, att han någon ungh och friskare Karl begärar till sin Klåkare, och iagh effter H:r Kyrckioherdens goda löffte får niuta helgonskylden för i åhr och nästkommande Juleoffer.
 
Stora Biellerup d 25 Septembr 1710
Hans Nilss:”
 
Biskopen tog emot skriften och meddelade att kyrkoherden Johan Ågren hade rekommenderat skoleleven Tore Svensson från Lund, som den 27 september 1710 hade blivit på prov förordnad att förestå klockartjänsten i Bjällerup ”och får framdeles efter sin skicklighet därpå vidare fullmakt” (Lunds domkapitels protokoll 1710 12/10 § 17). Hur det gick med den saken förtäljer tyvärr inte domkapitlets protokoll, men Tore Svensson blev i alla fall sedermera klockare i en annan socken och Hans Nilsson stannade kvar på sin post som Bjällerups klockare till sin död klockan två på morgonen den 29 juni 1717 i Bjällerup.
 
Vid hans bouppteckning 1718 19/9 (Torna häradsrätts arkiv, vol. FIIb:1) närvarade på hustruns sida hennes tillkommande man Bo Persson, och på de omyndiga sönernas vägnar närvarade bonden Jeppa Andersson i Walby ”som ägger Barnens farsyster til hustru” samt Nils Persson i Stora Bjällerup ”som är framl. Klåckarens Sÿsterson.”. Nils Persson är min anfader, så hans mor ska alltså ha varit syster till klockaren Hans Nilsson, och det ska alltså ha funnits ytterligare en syster som var gift med bonden Jeppa Andersson i Vallby, Kyrkheddinge socken. Varifrån dessa tre syskon härstammar vet jag inte, men du skriver i rubriken till denna tråd att Hans Nilsson var född omkring 1652 i Dalby?
 
I övrigt har jag bara hittat ytterligare en intressant notis, som avslöjar att Hans Nilsson tydligen ägde ett hus i Lund. Det noteras nämligen år 1691 angående tomt nummer 56 i Vårfru rote att ”Dett l[illa] huuss Jacob Nilss[on] i boer och kallas Skadelanshage, som dett nu påståhr, har alltid legat öde intill för 2 åhr sedan degnen i Råby dett sig tilhandlade af Hanss Truedss[on] Snickare” samt att ”1700 28/2 uppbjudes på Hans Klockares i Bjellerup vägnar hans hus ’kallat Skadelandshagen, som baak om Sal. Petter Kåcks stoora trägårdh belägit är’.” (Lund på 1690-talet. 1691 års sjättepenningslängd med upplysande anmärkningar utgiven av Gunnar Carlquist. Skrifter utgivna av föreningen Det Gamla Lund. VI. Lund, 1924, s. 52).
 
När det gäller Hans Nilssons familjeförhållanden har jag fått fram följande uppgifter:
 
Gift första gången med Elna Andersdotter, född omkring 1667, död 1689 23/9 i Bjällerup och begravd tillsammans med sina tvillingdöttrar; i dödboken är det noterat att »desse 3 sl: Mennischer liger begrafuen Vnder den lig stenen som ligger Sönder för Klocka Trappen i dhet ligstädh som hör till Präste gården Her sammestadz».
 
Barn, födda i Bjällerup:
 
1) Ingar Hansdotter, född före 1689, levde 1727 i Vismarlöv, gift 1709 25/4 i Bjällerup med Bertel Mårtensson från Vismarlöv.
 
2) Karna Hansdotter, född tvilling 1689 15/8 (födelsenotisen saknas), död 17/9 samma år i Bjällerup.
 
4) Kerstina Hansdotter, född tvilling 1689 15/8 (födelsenotisen saknas), död 29/9 samma år i Bjällerup.
 
Gift andra gången med Karna Christensdotter (omgift 1718 2/11 i Bjällerup med makens efterträdare, klockaren Bo Persson, född omkring april 1686, död 1747 10/7 i Bjällerup), döpt 1673 6/1 i Lunds domkyrkoförsamling, död 1750 31/10 i Bjällerup, dotter till bonden Christen Persson i Lilla Råby.
 
Barn, födda i Bjällerup:
 
1) Nils Hansson, döpt 1692 18/12, död späd.
 
2) Nils Hansson, född 1694 15/2, levde 1718 men är sedermera icke anträffad.
 
3) Per Hansson, född 1698 17/2, begr. 1/5 samma år.
 
4) Pål Hansson, döpt 1699 29/4, hemmansåbo och kyrkvärd, död 1749 30/4 i Bjällerup.
 
5) Christen Hansson, född 1703 15/9, hospitalshemmansåbo och kyrkvärd, död 1758 24/10 i Bjällerup.
 
6) Johan (Johannes) Hansson, född 1707 9/4, mjölnare, död 1741 11/4 i Bjällerup.
 
7) Johanna Hansdotter, född 1711 22/9, död 1712 2/6.

[Anitca Persson]

Hej Markus!

Ett STORT tack för all din information! Detta är bara så fantastiskt att kunna läsa!

Uppgifterna jag har om honom är inte mycket att komma med. Ställde för ett år sedan frågor i efterlysningsforumet Scangen och fick två herrar som svarade , en Peter och en Anders. Och det var Peter som kom med uppgifterna att han var en klockare och kunde vara född i Dalby. Har inte forskat vidare på om det stämmer. födelseboken går väl inte så långt tillbaka antar jag.

Men det är med tårar i ögonen jag läser all din information. Hans Nilssons dotter Inger Hansdotter i första äktenskapet med Elna Andersdotter (jag har fått uppgift Jönsdotter) född 1689 , är min ana. Hon gifte sig med Bertil Mårtensson och deras dotter Elna född 1710 är sedan min släkgren.

Nyfiken på hur du är släkt med honom?

All den här informationen, finns den att ta del av? Du skriver att hans brev finns bevarade, hur kan jag kunna få tillgång till dem? Finns det att unna se på nätet?
Är så nyfiken och glad för det du har delat med dig av.

mvh
Anitca

[Markus Gunshaga]

Hej Anitca!
 
Så roligt att mina uppgifter kunde skänka dig sådan glädje! Och om du härstammar från Ingar Hansdotters och Bertil Mårtenssons dotter Elna, född 1710, så är vi släkt på något vänster – för jag härstammar själv från en (ännu namnlös) syster till klockaren Hans Nilsson, som ska vara mor till min anfader Nils Persson som närvarade vid klockarens bouppteckning 1718 som ”dess systerson”. 
 
Tyvärr har jag ännu inte hittat fler uppgifter om dessa äldre led i släktträdet, så uppgiften att Hans Nilssons far kan ha varit klockare i Dalby låter intressant. Från och med 1680 bestod nämligen detta pastorat av församlingarna Hällestad, Dalby och Bonderup, men före 1680 var uppdelningen istället Dalby-Hällestad samt Bonderup-Esarp. I den förstnämnda församlingen hette klockaren 1658–1675 Gert Clausson, men i Bonderup-Esarp lär klockaren åtminstone 1655 ha hetat Nils Mickelsson (åtminstone enligt hans dotter Johannas dödsnotis i Lemmeströ 1700 22/11) – och det stämmer ju åtminstone både tids- och namnmässigt med Hans Nilssons beräknade födelseår 1652 och att hans far ska ha hetat Nils. Det får undersökas närmare, om det går
 
Och du har såklart helt rätt, Karna Christensdotter (1673–1750) var klockaren Hans Nilssons andra hustru medan dottern Ingar föddes i hans första äktenskap, med Elna Andersdotter (född omkring 1671, död 1693 23/9 i Bjällerup). Bjällerups äldsta bevarade födelse- och dopbok tar sin början i februari 1689, och hennes tvillingsyskon Karna och Kerstina föds i augusti 1689, så Ingar är förmodligen född omkring 1687?
 
När det gäller klockaren Hans Nilssons brev, så kan man läsa dem i original på Landsarkivet i Lund (Arkivcentrum Syd). Det finns tre stycken, från 1697, 1706 och 1710, som förvaras bland de så kallade ”klockarmålen” i Lunds domkapitels arkiv:
 
Domkapitlets i Lund arkiv, volym FIIe:4 (klockarmål 1693–1695), akt nummer 26.
Domkapitlets i Lund arkiv, volym FIIe:9 (klockarmål 1702–1706), akt nummer 66.
Domkapitlets i Lund arkiv, volym FIIe:11 (klockarmål 1710–1711), akt nummer 12.
 
Jag ska forska vidare kring Hans Nilsson och hans verksamhet som klockare, så det kan hända att jag hittar fler uppgifter framöver – i så fall meddelar jag dig direkt!