ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Lillie i Tuna, Kalmar län  (läst 3991 gånger)

2020-11-11, 20:11
läst 3991 gånger

Utloggad Monica Fogelqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 726
  • Senast inloggad: 2023-10-19, 12:04
    • Visa profil
    • Ourswedishroots
Jag undrar om om någon vet av en Erik Lillie i Kalmarområdet? Han hade en dotter vid namn Katarina Felicita som 1743 gifter sig i Tuna. Hon bor på Fnyrefall vid tiden för giftermålet.
Eller har någon stött på Katarina Felicita någonstans? Hon skall varit född runt 1718.

2020-11-12, 22:14
Svar #1

Utloggad Bo Persson

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6965
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 15:06
    • Visa profil
Det torde röra sig om en dotter till kaptenen Erik Lillia. Han finns redovisad i Kungl. Första livgrenadjärregementets historia, femte delen: Biografiska anteckningar om officerare med vederlikar 1619-1927 av Arvid Kugelberg (1930), s. 379. Erik Lillia var först i tjänst vid Östgöta femmänningskompanier, var 1712-1713 fänrik vid Vadstena kompani av Östgöta regemente till fot och 1715-1719 kapten vid Närke-Värmlands tremänningsinfanteriregemente. Enligt matrikeln dog han 1752 24/8, dock utan ortsangivelse. Han gifte sig enl. matrikeln 1712 i Malmö med Felicitas Wadst, som dog 1716 (bg 17/2) i Askersunds lfs; deras son Wilhelm Jacob föddes 1714 27/7 i Linköping.

Catharina Felicitas Lillia (som väl av namnet att döma kan ha varit född i ett andra gifte) dog 1800 21/3 i Änghult, Gladhammars sn, 87 år gammal. Hennes man, Johan Johansson, är väl identisk med snickaren Johan Wi[de]gren, som dog 1803 15/1 i Änghult. Paret fick åtminstone barnen Erik, född 1748 7/8, Jacob 1751 1/1, och Isak 1753 11/2, alla födda i torpet Granhultå i Gladhammars sn.

Fnyrfall var ett torp under det i säteriet Syserum inlagda säteriet Byrum.

2020-11-13, 08:02
Svar #2

Utloggad Monica Fogelqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 726
  • Senast inloggad: 2023-10-19, 12:04
    • Visa profil
    • Ourswedishroots
Tusen tack Bo, nu börjar det likna något! Denna Katarina Felicitas har verkligen givit mej myror i huvudet, och det är svårt att få ihop det. Jag fick svar i en grupp på Facebook att denne Erik och hans hustru Felicitas Wadst skulle kunna vara föräldrar till den kvinna jag söker, men då jag föreslog att Katarina Felicitas var dotter till frun efter Felicitas Wadst, fick jag till svar att det var FW som var hennes mor.
Nu skall man väl inte hänga upp sig på detaljer, men om Felicitas Wadst dog 1716 och Katarina Felicitas var född 1718 så kan det bli lite svårt. Visst, hon kanske var född 1716 och fick sin mors namn som kanske dog i barnsäng? Men då borde väl födseln finnas i samma bok som moderns död, vilket den inte gör.

Och då Katarina Felicitas gav sitt första barn namnet Hedvig Katarina, så kan man ju fundera om hon inte ändå var dotter till en Hedvig Katarina.
Bo, vet du något om Erik Lillias vidare öden efter Felicitas Wadsts död? Och hur hamnade Katarina Felicitas i Fnyrefall?


2020-11-13, 13:45
Svar #3

Utloggad Bo Persson

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6965
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 15:06
    • Visa profil
Den sista frågan är inte lätt att svara på. I mtl 1743 är Byrum upptaget under Syserum, men där återfinns inte Fnyrfall. Erik Lillia har inte avlidit i någon av de socknar vars dödböcker registrerats av PLF på föreningens fyra CD-skivor. Jag vet inte varifrån Kugelberg fått dödsdatumet (han är omöjlig vad gäller källhänvisningar), men det kan - borde - röra sig om personhandlingar i KrA.

2020-11-13, 14:08
Svar #4

Utloggad Ulf Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1358
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 13:44
  • Ulf Svensson
    • Visa profil
Byrum är ett torp under Syserum som friköptes runt 1900.

Fnyrfall bör finnas under Kulltorp eller Höckhult (kan kallas bara Hult) eller möjligen Hemsebo. Är på jobbet så jag kan tyvärr inte bidra med mera information.

2020-11-13, 14:52
Svar #5

Utloggad Monica Fogelqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 726
  • Senast inloggad: 2023-10-19, 12:04
    • Visa profil
    • Ourswedishroots
Tack Bo och Ulf! Jag har också fastnat på uppgifterna om Erik Lillia när han blivit hemskickad från Närkes - och Värmlands tremänningsregemente 1719. Men här är uppgifter från Lewenhaupts bok om Karl XII soldater:
Tryckt litteratur Lewenhaupt:1 (1700-1718) Bild 2020 / sid 399 (AID: v319671a.b2020.s399)

Men var Erik dog eller var han tog vägen efter 1719, det framkommer inte tyvärr.

2020-12-20, 14:05
Svar #6

Utloggad Pernilla Bollman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 675
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 01:07
    • Visa profil
Hej


Jag undersökte Erik Lilja och hans familj för några år sen, och har ganska mycket material. Han avled i Bro socken Värmland 1752. Han var där gift med Catharina Charlotta Lagerhjelm fr. ca1737-38. Dessförinnan gift 1724 med Christina Margareta Schildt i Gårdby, bosatta på Hökhult i Tuna. Hon avled 1733. Dottern Catharina Felicitas dyker upp i kyrkböckerna i Tuna socken första gången 21/3 1730 då hon (Jungfrun i Hökhult) var dopvittne, tillsammans med fadern. Samma år 12/11 var hon (Jungfru Catharina Lilja) dopvittne i Hjorted tillsammans med styvmodern Chr. Marg. Schildt; barnet hette Anders Johan, son till Adjutant Anders Sandberg och Fru Lisa Schildt (styvmoderns 17 år yngre halvsyster). Den 20/8 1732 är hon (Jungf. Philista Lillia i Fnyrefall) dopvittne i Tuna, 18/11 1733 är hon (Philista Cathr. Lillia i Fnyrfall) dopvittne tillsammans med brodern Wilhelm. Vidare återfinns hon som dopvittne i Tuna 1735, 1736, och tre gånger 1738. Hon fanns i Fnyrfall i Tuna senast i augusti 1732. I Fnyrfall avled (begr. 6/1 1732) majoren Alexander Gustaf Fock (major i samma kompani som Erik L var kapten i 1715-1719) och 1745 avled hans änka Catharina von Krakewitz (Krakou) i Fnyrfall. Dessa båda var år 1714 faddrar för två olika barn födda vid major- och kyrkoherdebostället Lind i Askersunds landsförsamling och fanns i mantal 1717-19 samma plats. Med tanke på att Catharina Felicitas är dopvittne senast 1730 måste hon då ha varit minst 14-15, dvs. konfirmerad. Det borde betyda att den första hustrun var hennes mor.

I mantalslängden Bro socken 1754 står det att Fru Catharina Lagerhjelm ”warit gift utan kongl. tillstånd”. Hur ska man tolka det?
I Fliseryd socken avled Magnus Johan Stråhle (af Ekna) 30/11 1736. Enligt Anrep ”deraf at han skall blifvit stucken genom ryggen af en Major Lillja”. I Bro soskenstämma eller i Näs Häradsrätts dombok är det någon som vid ett tilfälle anger att de hört rykte om att Major Lillja är ansvarig för ett dödfall i Småland några år tididgare (kan inte återfinna källa, letar). Kanske det kan stämma? Har inte sett något i Handbörd eller Tunaläns dombok om Stråhles dödsfall. Men faktum är att Erik Lilja är försvunnen fr Småland senast 1737. Samma år avviker sonen fr sin tjänst vid Göteborg garnison och kommer till Värmland.
[/size]Mvh
[/size]Pernilla





2020-12-20, 15:32
Svar #7

Utloggad Pernilla Bollman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 675
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 01:07
    • Visa profil
Det är grannen baron Macklier som påstår sig hört rykte om att Major Lillia begått dråp på en fänrik vid namn Stråhle i Småland 1737. Detta blir sagt i förbindelse med en konflikt om egendom och fiskerätt. Major Lillia bedyrar sin oskuld. Det står något om en attest fr Fredrikshald.
Näs häradsrätt AIa:16 bild 325.


Erik Lillia förekom ganska ofta i domböckerna i Näs härad. Han och styvsonen Nils Gabriel Uggla var ofta i konflikt med grannar om fisk, jakt och bruk av skog och mark.


Näs häradsrätt AIa:17 s.363; änkan Catharina Charlotta Lagerhjelm, om Sal. Major Erik Lillias pension.

2020-12-21, 18:07
Svar #8

Utloggad Monica Fogelqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 726
  • Senast inloggad: 2023-10-19, 12:04
    • Visa profil
    • Ourswedishroots
Tusen tack Pernilla! Detta var väldigt intressant och jag skall gå in i domböckerna under julledigheten. Och detta med vem som var Katarina Felicitas mor vore ju kul att lösa en gång för alla. Wilhelm Jakob var ju född i juli 1714 i Linköping, så om Katarina Felicita var dotter till Felicita Wadst bör hon ha varit född tidigast maj 1715. Felicita dör ju i februari 1716 och begravs i Askersund. Jag har inte lyckats hitta någon födelse av något barn till Erik Lillia förutom sonens.
Jag återkommer om jag lyckas göra något framsteg.
Än en gång stort tack, Pernilla!

2020-12-21, 23:22
Svar #9

Utloggad Pernilla Bollman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 675
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 01:07
    • Visa profil
Med tanke på att Erik L och Felicita vigdes redan i januari 1712 skulle dottern kunna vara född 1712 eller 1713. Men hon verkar inte finnas i fb för Malmö garnison. Eriks regemente flyttades till Göteborgs garnison samma år och fanns där åtminstone till februari 1713. Erik var fadder för ett barn på Nya Älvsborgs fästning (egen församling) 1/12 1712.
Innan Erik Lillia kom till N-V tremänningsreg. till fot och Majorens kompani fanns han i Hugo Hamiltons regemente (= Smålands femmänningsregemente till fot); senast den 15 dec 1704 (furir), i okt. 1705, den 19 jan. 1706, den 10 april 1707 och 10 april 1708 (mönstring i Sthlm, Artillerigården) var han förare i Majorens kompani (under Adolph Johan Hilchen) och han fanns sedan i Vadstena kompani - senast vid generalmönstringen på Malmö garnison 22/7 1710; ”Fendrick Erik Lillja hafwer tilförne warit fältväbel ock sednare avancerat 1710 til fendrick”. Den 28 febr 1710 deltog Eriks kompani i slaget vid Helsingborg. Kapten Rehbinders kompani (=Vadstena kompani), som Erik Lillia tillhörde, stod i första linjen i centrum då slagordningen uppsattes. Troligen har Erik avancerat från fältväbel till fänrik efter det aktuella slaget.
Generalmönstring för samma regemente, Östra Härads kompani, på Göteborgs garnison 20/2 1713: Löjtnant Erich Lillia (under kapten Malcolm Hamilton). Vid generalmönstringen i september samma år är han försvunnen ur rullorna, men enligt anteckning vid generalmönstring för Närke-Värmlands tremänningsregemente, Majorens kompani (major=Alexander Gustaf Fock), i Penningeby i oktober 1716 står det att han tjänstgjort vid detta regemente i 1 år och 6  mån, dvs. sedan mars 1715. Här är det alltså en lucka på 2 år som inte kan redogöras för (men i juli 1714 fanns han i Linköping; jf. sonens födelse). Vid generalmönstringen vid Eda Skans i Värmland i oktober 1719 står det noterat ”dimitterad” och ersatt av kapten Berenhart Kinnimund. Regementet skall ha marscherat till Stockholm efter detta och blivit upplöst. Erik har antagligen försvunnit före detta, men när och var? Vad gjorde han och var bodde han mellan 1718/19 och 1724, och vem tog hand om barnen? Kan han ha varit gift också i perioden mellan 1716 och 1724?
 

Smålands femmänningsregemente sattes upp av Hugo Hamilton (troligen 1703) och var stationerat i Stockholm 1704-1709. 1709-1712 fanns det i Malmö och från 1712 i Göteborg och Bohuslän. Det upplöstes 1719, men då hade Erik låtit sig värvas till N-V tremänningsreg. Där fanns också Johan och Abraham Lilja, som jag har spekulerat i om de kan ha varit bröder till Erik.
Kapten Lillias fru var dopvittne i Askersund stad i januari 1716 till Gustaf Brevitz dotter Catharina.
Namnet Wadst (Wast): förekommer i Göteborg i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Där fanns en handelsman Gabriel Wadst död 1703 som har flera barn, bl.a. Catharina, gift men död redan 1714 och Jacob som gifte sig i Uddevalla 1724, och som dessförinnan varit lagman i Västervik runt 1718, lagman i Nyland och Tavastehus i Finland (oklart när) och hamnade i Bosebo socken (Jönköpings län, vid västgötagränsen), fortfarande lagman, och avled 1744. Det kan vara en (yngre?) bror till Felicitas. Gabriel Wadst var ibland dopvittne i Kristine tyska församling i Gbg, men i församlingens register finns inte någon Felicitas eller annan jungfru Wadst. Vid Göteborgs garnison fanns 1693 en fältskär Per Vadst som fick en son Erik. Inga vidare spår efter honom. Namnet kan också ha med Vadstena att göra?
 
Sonen Wilhelm Jacob avled i Karlstad 1765, gift 2 ggr, 5 barn i andra äktenskapet. Första frun tror jag var en dotter till Erik Liljas kollega Wahlbeck fr Smålands femmänningsregemente. Osäkert om någon av barnen blev vuxna.

2020-12-22, 09:39
Svar #10

Utloggad Monica Fogelqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 726
  • Senast inloggad: 2023-10-19, 12:04
    • Visa profil
    • Ourswedishroots
Wow Pernilla, du har verkligen varit grundlig! Imponerande! Men jag ser att du även har samma frågor obesvarade som jag: var fanns karlen mellan 1716 och 1724?! Och var han gift däremellan? Och när/var föddes Katarina Felicita?
Jag undrar om inte så var fallet eftersom det var vanligt att ge sitt barn namn efter en avliden hustru om man var omgift. Det kunde ju även vara så att Katarina Felicita var "anledningen" till att Felicita Wadst avled 1716 och att barnet fick namn efter sin döda mamma. Men var föddes hon i så fall och vem tog som sagt var hand om barnen då Erik var ute? Kan de ha funnits hos Focks hustru eftersom Katarina Felicita finns hos dem i Fnyrefall? Omöjligt att veta...
Men att finna Katarina Felicitas födelsenotis skulle ju inte vara så dumt.

2020-12-25, 19:44
Svar #11

Utloggad Pernilla Bollman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 675
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 01:07
    • Visa profil
Hej Monica
Jag tror det kan vara en möjlighet att Catharina Felicita och Wilhelm Jacob kan ha varit "fosterbarn" hos Alexander Gustaf Fock och hans fru (om inte Erik L var gift en gång till mellan fruarna Wadst och Schildt, och denna dam evt. var mor till dottern). Det verkar iaf som att Catharina Felicita var en slags husjungfru eller bara bodde hos Focks änka i ganska många år. Jungfrun i Hökhult 1730 var kanske inte Catharina Felicita?


Hittade en ny källa där Capitain Erich Lillie (med majors afsked) anges vara född i Västmanland. Krigskollegium Krigsmanshuskontoret D:4 bild 47. Till höger under årstalet 1720 står Västmanland, Strömsholms län, Snävringe härad, Kolbäcks socken, Åsen; Cronan behållit 1/2. Betyder det att denna gård skulle stå för hans underhåll? Betyder det att han bodde där? Samma info nämns i D:5 bild 89.


Andra längder som omhandlar gratialister nämner Major Erik Lillia med pension senast 12/2 1728, med felaktigt regemente; Calmar reg. (D:7 bild 260). Detta är ändrat till Närke-Värmlands regemente (det står inte tremänning här), med högre pension 3/11 1731, 15/4 1742 och 29/3 1744, och med angivet dödsdatum 24/8 1752 (D:8 s.41-42). Dito D:15 s.132.


Jag har sett efter Catharina Felicitas födelse tidigt 1716 i Askersund stad och land, Snavlunda, Hammar och Ramundeboda (samma härad som Askersund); men inget napp. Jag har sett efter Erik Lillias namn i Kolbäck, men hittills inte stött på honom. I D:4 står Major Alexander Gustaf Fock med flera gårdsnamn i Blomskog, Trankil, Karlanda och Arvika i Värmland. Har inte hunnit undersöka om han ser ut att ha bott där, eller om det öht kan förväntas. Kanske någon vet hur man ska tolka det här med gårdarna som står angivna vid sidan av de underhållssökandes namn? 

2020-12-26, 09:56
Svar #12

Utloggad Monica Fogelqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 726
  • Senast inloggad: 2023-10-19, 12:04
    • Visa profil
    • Ourswedishroots
Hej Pernilla och god fortsättning!

Jag tror nog som du att Katarina Felicita var "inhyst" hos Focks hustru, om det nu inte var så att Erik var gift en gång emellan 1716 och 1724. Men hur skulle han kunna ta hand om ett litet barn om han var ute i fält? Det verkar ju som om det fanns ett ganska nära band mellan familjerna då de båda hamnar i Tuna socken. Eller fanns det någon förklaring till det?

Kan inte tillföra något nytt vad gäller pensionerna.

Inte heller jag har funnit Katarina Felicitas födelse då jag gått igenom samma härad som du, plus Linköping, åren runt broderns födelse.

I Kolbäck hittar jag en Per Lillia, märr- och ängesvaktare, gift med Karin Persdotter. Han fanns på Strömsholms Stallstat med Esbjörn Reuterctantz som chef. Samme Esbjörn Reutercrantz är en av tre som givit attest vid Erik Persson Lillias vigsel med Helena Hansdotter 1704 i Bankekind, dotter till major Hans Nilsson i Ersta  (C:3 pag. 263) (mtl Bankekind 1704,  A0005879_00026)

Per Lillia var född ca 1629 och död 1702 (Kolbäck F:1, pag. 28) och Karin Persdotter född ca 1635 och död 1699 (Kolbäck F:1, pag 26).

Kan gårdarna bredvid Focks namn betyda att det var gårdar som försåg honom med "lön"? Det vill säga att han fick inkomster av gårdarna avkastning. Men varför så långt bort i så fall? Arvika är ju inte nära Askersund alls och Fock verkar inte ha någon anknytning alls till Värmland förutom sin beställning vid Närke och Värmlands regemente.

Åsen (Västerkvarn) i Kolbäck har bara en dräng Erik 1702 och 1704 är han borta. Kan det vara så att han fanns på det stället då han blev soldat? Fast i vigselnotisen för 1704 står att han närmast kom från Gillberga och Lista.
Erik Lillia begravdes antagligen i Lagerhielms familjegrav. (Kräcklinge C:1, pag. 30)

2020-12-26, 10:47
Svar #13

Utloggad Pernilla Bollman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 675
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 01:07
    • Visa profil
God fortsättning Monica!


Väldigt smart att kolla Kräcklinge. Jag tror nog det är han. Och begravningsdatum 24/7 har blivit dödsdatum 24/8 i de militära rullorna. Ganska lång transport fån Bro till Kräcklinge för övrigt.


Jag har också hittat Per Lillia i Kolbäck, men inte vigseln som du nämner i Bankekind. Det kan vara vår Erik L? Kräver närmare efterforskning.


Ja, jag tror att det måste vara så att gårdarna i underhållslängden ska stå för underhållet. Därmed behöver inte Kolbäck ha nåt med Erik Lillias ursprung eller bostad att göra. Men det verkade lovande, eftersom han uppges vara född i Västmanland. Alexander Gustaf Fock var en kort period 1714-1718 major i det indelta Närke-Värmlands regemente, och det var då han han var bosatt påmajorsbostället Lind i Askersund. Och det måste ha varit därför Felicitas begravdes där. Enligt några anteckningar jag hittat fanns han och frun i Kristinehamn åtminstone 1713 och 1714. Major Gustaf Fock var dopvittne 30/5 1713 (CI:3 s.20), Fru Catharina Krakou var dopvittne i mars 1714 och Major Fock och Majorskan Fock i januari 1714 och Majorskan Fock 25/5 1714 (CI:3 s.40). Den 15/8 1714 var herr Capitain Lillia dopvittne för insp. Jacob Lysell och Sara Camitz son (s.43).


Men det mest intressanta jag har hittat är detta: I Tunaläns häradsrätt 28/1 1745 har cornetten Schildt instämt Fru Felicitas Lillia till vintertinget. Men hon kan inte närvara "det hon är hindrad deraf, att hennes mormoder står obegrafwen" (AIa:14 s.13). Catharina von Krakewitz avled 2/1 1745 och begravdes 5/2 i Tuna.


Tunaläns häradsrätts 24/1 1727 berättar också att A G Fock tillhändat sig Fnyrfall av löjtnant Anders Johan Schildt 5/4 1725 (AIa:9 bild 20+30). Dvs året efter att Erik L gift in sig i familjen Schildt.


I Uddevalla dombok 1709 enligt gbgtomter.se/Rote_9/9.20.pdf står det att en Margareta Krakovia (variant av Krakou/Krakewitz?) hade svågrarna rådman Wadst och inspektor Edgren. Hur detta hänger i hop, om det gör det, vet jag inte. Men om "mormoder" skall tolkas bokstavligt (och det kan ju förklara den nära kopplingen mellan dessa familjer) så måste Catharina von Krakewitz/Krakou ha varit gift med en Wadst innan hon gifte sig med Fock. Svåger tror jag inte behöver tolkas bokstavligt, eller i dagens mening. Jag har sett svåger användas om systers måg t.ex. så det kunde nog vara lite variabelt hur det användes. Det fanns f.ö. en rådman Hans Krakou i Göteborg på 1660-talet.

2020-12-26, 13:59
Svar #14

Utloggad Monica Fogelqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 726
  • Senast inloggad: 2023-10-19, 12:04
    • Visa profil
    • Ourswedishroots
Pernilla, du har verkligen lagt ner imponerande mycket på denne Erik! Eloge!

Som du säger är detta med mormodern väldigt intressant, men familjerna Krakowitz och Wadst i Göteborg verkar svåra att få grepp om. Om Katarina K var gift med en bror till Jakob och Gabriel W, verkar det ha funnits en Margareta Krakowitz som också var gift med en Wadst innan hon gifte sig med Elias Svenonius Parnovii.

Och om man skall få ihop tidslinjen, så måste nog Katarina Krakowitzs ålder vara något högre än 70 år då hon dör, och Katarina Felicitas födelse vara så nära 1716 som möjligt. Annars är ju mormor jämnårig med Erik Lillia, menar jag...

2020-12-26, 16:24
Svar #15

Utloggad Pernilla Bollman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 675
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 01:07
    • Visa profil
Det är ju en så spännande och svårfångad familj, särskilt pga. den ovanligt stora geografiska mobiliteten.


Jag tror också att Katarina K måste vara äldre än de 70 som anges i begravningsnotisen. Men om både hon och Felicitas W var väldigt unga när de fick sina barn, så kan det kanske vara nästan riktigt? Jag undrar om familjen K i Göteborg tillhör samma familj som fanns i Dannäs, Jönköpings län? Där fanns en Melchior Krakewitz som 1695 gifte sig med en Emerentia Gyllensvärd. I Dannäs avled i augusti 1688 en Lennert (?) K och en Katarina K (C:1 s.57). Ingen uppgift om ålder eller annat. Melchiors föräldrar? Eller syskon? Är alla Krakau/Krakow/Krakewitz i Göteborg och andra delar av landet släkt? Margareta Krakovia tänkte jag kunde vara en syster till Katarina K, och att rådman Wadst kallas svåger för att han var bror till maken till Katarina? Men det är kanske för långsökt? Just nu förstår jag inte hur detta hänger ihop.

2020-12-26, 18:26
Svar #16

Utloggad Pernilla Bollman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 675
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 01:07
    • Visa profil
Linert och Katarina Krakewitz som avled i Dannäs 1688, var födda 6/8 samma år, tvillingbarn till Abraham K och Anna Beata Bock (C:1 s.55).

2020-12-26, 20:52
Svar #17

Utloggad Monica Fogelqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 726
  • Senast inloggad: 2023-10-19, 12:04
    • Visa profil
    • Ourswedishroots
Hm, jag undrar om alla Krakowitzar var släkt med varandra...? Var inte det ett vanligt namn för sådana komna från Krakow? Jag vet inte alls, men skulle kunna tänka mej det!

Nä, detta är fantastiskt spännande och väldigt frustrerande, men hur man skall få ihop det utan att hitta Katarina Felicitas födelsenotis känns svårt. Jag tror absolut att ditt fynd i Tuna häradsrätt från 1745 är ett väldigt gott indicium på att vi har funderat i rätt riktning. Allt stämmer liksom om Felicita Wadst var dotter till Katarina Krakowia.
Har du hittat AG Fock i Smålands Tremänningsregemente? Han skulle finnas där från 1711 men jag hittar inget.
Sedan undrar jag om du vet vad utropstecknen efter Felicitas namn betyder? Var hon gravid eller vad menas med detta? Hon har tre utropstecken och andra har ett eller inget. Om hon var gravid så kanske Katarina Felicita var född före Jakob Vilhelm...?

2020-12-27, 10:38
Svar #18

Utloggad Pernilla Bollman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 675
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 01:07
    • Visa profil
Läste nånstans på nätet, men hittar det inte nu, att någon Krakewitz i Sverige anses ha sitt ursprung på en plats som heter Krakow-am-See i Pommern.


AG Fock var kapten i Smålands femmänningsregemente; enl. Lewenhaupt 1711-1712. Rullorna jag har hittat inkluderar inte dessa två år (2010 har minst ett kompani i regementet en vakant kompanichefpost). Redan i oktober 1710 nämns soldater i Kapten Focks kompani i Malmö garnisons kyrkbok, och i december 2011 är löjtnant Erik Lillia i Malmö rådhusrätt på vägnar av kapten Fock.


Vad utropstecknen betyder vet jag inte. Men det var strängt förbjudet att lysa tre gånger samma dag om inte 1) brudgummen omedelbart skulle sändas ut i krig eller 2) en av parterna låg för döden. Men det skedde ju också för att säkra att barn föddes äkta. Vigseln stod 5 dagar efter lysningen. Jag tippar att dottern föddes 1712, och troligen i Göteborgstrakten /Bohuslän, eftersom det var där Smålands femmänningar placerades det året. Men just den kyrkboken vi behöver kan ju vara försvunnen.


Arkiv digital har ett register för alla socknar i Göteborgs- och Bohuslän (inte staden Gbg) där jag hittade Johan Abraham Krakewitz 19 år, Smålands tremänningsregemente, död i Hogdal 1718. Det borde vara han som föddes i Dannäs 1696, bare litegrann felaktig ålder.

2020-12-27, 11:16
Svar #19

Utloggad Monica Fogelqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 726
  • Senast inloggad: 2023-10-19, 12:04
    • Visa profil
    • Ourswedishroots
Något slog mej just: jag tror att det du hittat i Tunaläns dombok, där Krakowitz kallas Katarina Felicitas mormor, är ett rent guldkorn och det närmaste sanningen vi kommit.
Men nu tänkte jag: om det var så att hon var mormors syster och tagit hand om barnen så länge de kan minnas, så skulle hon ju kallas mormor och inget annat, eller hur? Det behöver inte vara hennes biologiska mormor. Kanske var Felicita Wadst fosterdotter till Katarina?

Jag har nu läst Uddevalla Rådhusrätt 1709, och där står att Wadst är Margareta Hedvig von Krakowias dotters faderbroder och att flickan har sitt fadersarv innestående i sterbhuset efter Parnovii, så att hennes rätt bör bevakas då bouppteckning görs. Alltså har Krakowia varit gift innan och har en dotter med efternamnet Wadst. 

Jag tolkar det som att jungfru Stina Parnovia som krävs av Hammar vid ett ex ord ting 3 mars 1709 (v557088.b3680.s333) var dotter till Elias Parnovius och hans första fru.
Vid ord ting 8 mars 1709 (v557088.b3700.s335) är det Margareta Hedvig som sätts åt, och då talar hon om sin omyndiga dotter (Felicita Wadst??) som har sitt fädernesarv innestående.

Vet man när denna Margareta Hedvig gifte sig med Elias? Jag hittar inte uppteckningen från maj 1707 som skall vara gjord i Göteborg och inte finns några vigselnotiser i Domkyrkoförsamlingen då heller för det bör ju ha varit vid den tiden. Suck.
Vet man när och var Margareta Hedvig dör?

En annan sak jag funderat över: Felicita döper sin förstfödde son till Jakob Vilhelm, betyder det något i sammanhanget?

2020-12-27, 14:05
Svar #20

Utloggad Pernilla Bollman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 675
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 01:07
    • Visa profil
Det låter absolut som en möjlig förklaring. Och det står verkligen faderbroder och laglig förmyndare.


Det fanns visst en Johan Wadst som skall ha varit en bror till Gabriel och Jacob Wadst. Kanske han kan ha varit en kandidat? Enligt http://claesgoran.se/pub/ps39/ps39_148.html död 1693 i Göteborg. Enligt v323517.b1750.s329 avskrift av Kristine kyrkböcker i Göteborg var en Herr Johan Wadst dopvittne där 25/2 1707.


Elias P verkar ha fått några barn i Uddevalla åtminstone mellan 1701 och 1704. Hustrun död 1705, och han själv 1708. Så äktenskapet med Margareta Hedvig K måste ha varit mycket kortvarigt.


Kanske den biologiska mormodern blev ihågkommen då Katarina Felicitas Lillia döpte sin dotter till Hedvig Katarina?


Katarina Felicitas födelse kan ha "kommit bort" i förbindelse med Smålands femmänningsregementes flytt från garnisonen i Malmö till garnisonen i Gbg. Det ser ut som att kyrkboken i Malmö har en ny handskrift från juni-juli. Och i sept 1712 står det i Göteborgs garnisons bok att den förra prästen överlämnar till regementeprästen Runewall, och då ser man samma handskrift som i Mamö, samt att bekanta namn på kompanier och manskap i Smålands femmänningsregemente dominerar införingarna.

2020-12-28, 12:50
Svar #21

Utloggad Monica Fogelqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 726
  • Senast inloggad: 2023-10-19, 12:04
    • Visa profil
    • Ourswedishroots
Pernilla, dum fråga kanske då du verkar ha nagelfarit det mesta runt Lillia: du har väl gått igenom Tunaläns domböcker för tiden runt Focks och Krakowitzs död?
Och har du möjligen följt upp tvisten om Elias Parnovius arv i Uddevalla domböcker?
Margareta Hedvig finns inte som död med sitt eget namn i Uddevalla i alla fall. Om hon inte gifte om sig och begravdes som hustru till någon...

2020-12-28, 14:25
Svar #22

Utloggad Monica Fogelqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 726
  • Senast inloggad: 2023-10-19, 12:04
    • Visa profil
    • Ourswedishroots
Hittar själv i domboken att Margareta Hedvig inte är nöjd med utslaget utan går vidare till Göta Hovrätt. Skall se om jag hittar målet.

2020-12-28, 16:18
Svar #23

Utloggad Monica Fogelqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 726
  • Senast inloggad: 2023-10-19, 12:04
    • Visa profil
    • Ourswedishroots
Nä, jag går bet. Hittar inget i Göta Hovrätt fast det ju bör finnas... :(

2020-12-28, 18:27
Svar #24

Utloggad Pernilla Bollman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 675
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 01:07
    • Visa profil
Jag har försökt att hitta ytterligare ledtrådar i Tunaläns häradsrätts domböcker, just efter dödsfallen 1732 och 1745, och det var ju då jag hittade Felicitas Lillia och den obegravda mormodern, men jag har absolut inte lusläst. Där kan det vara mer att hämta. I Uddevalla rådhusrätt har jag följt med ut året 1709, och sett att Parnovius änka Margareta Hedvig anklagas för att ha transporterat egendom från sterbhuset till Göteborg. Dessutom är det mycket tal om skeppet Blå Lejonet, som väntas hem med en last som ska ingå i sterbhusets behållning?

Jag har sett i register till bouppteckningar i Göteborg rådhusrätt och magistrat, men inte hittat henne där. Det ser ut att finnas två serier med bou, den ena utan register. Där kan man ju börja leta.. Dessutom en längd över borgerskapet i Gbg. Där finns Gabriel Wadst 1701, och ett par år senare Anders Wadst. Vem var det? Annars ser det ut som att Katarina von Krakewitz möjligen kan ha varit dopvittne i Gbg Kristine 27/4 1717 (Majorskan Fock)?

Spännande om vi kan hitta målet i Göta Hovrätt, och dotterns namn står där. Vilket år gick det vidare dit? Kanske målet blev avvisat?

2020-12-29, 08:52
Svar #25

Utloggad Monica Fogelqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 726
  • Senast inloggad: 2023-10-19, 12:04
    • Visa profil
    • Ourswedishroots
OK, om du skummat Tunaläns böcker, tror jag för tillfället att det kan vara mer intressant att försöka hitta något från tiden innan Felicitas giftermål med Erik L.

Det var som jag trodde: Margareta Hedvig gifte sig med Elias Parnovius i Göteborg 1707 och det var då bou och avvittring gjordes efter hans första hustru. Det framgår i Uddevalla Rådhusrätt (v557088.b3140.s281).

Om Margareta Hedvig var änka då, bör man ju kunna finna en bou eller förmyndarutnämning för deras dotter om man läser bakåt från 1707.

Jag hittade inte målet i Göta Hovrätt (mars 1709) och skall idag få experthjälp av en god vän som arbetat på RA. Bara för att vara säker på att jag inte missat något... Jag tror att om man kan hitta detta, så bör man få en beskrivning av situationen. Skulle sitta fint!

Den Johan Wadst som dog 1693 är högintressant som far till Felicita, liksom denne Anders du hittat!

Det vore kul att en gång för alla hitta Katarina Felicitas ursprung, och jag tror att vi är på rätt väg. Synd bara att vi hamnade i Göteborg. Är så knöligt att forska på... :/

Skall vi dela upp läsandet? Om jag tar protokollen i Göteborgs Rådhusrätt, kan du gå igenom bou för densamma? Den utan register?


2020-12-29, 13:19
Svar #26

Utloggad Niklas L Kant

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 14:40
    • Visa profil
Man får nog räkna med för att lösa fallen Lillia och Wadst, åtminstone några hundra timmars av systematiskt arbete skulle jag säga. Sannolikt kanske det också kräver arkiv som inte är digitaliserade såsom t.e.x. inneliggande handlingar vid häradsrätterna och handlingar på Krigsarkivet.

Eftersom Lillia gifte om sig flertalet gånger bör det funnits flera avvittringar i domböckerna. Då står ofta vilka barn som levde. Häradsrätternas småprotokoll kan också vara användbara. Renoverade småprotokoll finns fotade av Arkiv Digital till ~ 1750 för Götaland och Svealand.

När det gäller Wadst. Det finns en skyddad utgåva av Lunds universitets matrikel 1667–1732 på Google books [https://books.google.se/books?hl=sv&id=GQUUAQAAMAAJ&] där går åtminstone att läsa att Wilhelm Wassenius inskriven 1675 [Tryckt litteratur (o) Sjöström:2 (1669-1906) Bild 64 / sid 56 (AID: v102213.b64.s56)]: av Barbro Edlund: "Fadern heter Anders (gymn. matrikel) broder till hdh. Jacob Wassenius el Wadst - Disp. 1679. Notarie i Narva rådhusrätt, död där (U 1300a)". U 1300a är en nationsmatrikel för Göteborgs nation i Uppsala och återfinns i Uppsala universitetsbibliotek [http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-255172].

Av Jacob Wadst's meritförteckning framgår det att han studerat både vid Göteborgs gymnasium (vilken matrikel finns tryckt, jag försökte få den fotad av Arkiv Digital tidigare men den ansågs för skör för det) och Uppsala universitet [https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0074951_00149]. När man sedan studerar registret till Uppsala universitets matrikel hittar man ingen Jacob Wadst där. Han är alltså troligen identiskt med den Jacob Wassenius Gothoburgenses inskriven 1689 13/3 [Uppsala universitets matrikel. 5, 1680-1700, s. 324]. Wilhelmus Wassenius Gothoburgenses inskrevs vid Uppsala 1677 11/2 med anteckningen »Studiosi ex Academia Lundensi» [Uppsala universitets matrikel. 4, 1665-1680 s. 244]. Han disp. finns tryckt.[https://libris.kb.se/bib/10533408] []https://books.google.se/books?id=_cmX3dmrsWAC&]. Det finns också en Daniel Wadst Gothoburgenses inskriven vid Uppsala 1697 15/3 [Uppsala universitets matrikel. 5, 1680-1700, s. 378]. Denna Daniel Wadst redovisas i  Amiralitetskollegium - Marinförvaltningen : biografiska anteckningar, 1634-1934, Johan Kleberg, det framgår av en skyddad utgåva som finns i FamilySearch Books.

Det finns flera begravningssverser till Johan Wadst som kan hittas här. https://ub.uu.se/bibliotekskataloger-a-till-o/personverser/, se också verser som finns på Kungliga Biblioteket [https://kortkataloger.kb.se/verser/59164/]. Dessa kan innehålla genealogiska pusselbitar.

2020-12-29, 19:08
Svar #27

Utloggad Niklas L Kant

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 14:40
    • Visa profil
Några tillägg:

Ur Göta hovrätts auskultanter Matriklar 1635-1804, Barbro Edlund, redovisas Jacob Wadst som auskultant 1695 20/3, enligt Edlund, inskrevs han vid Uppsala 1689 och hette Wassenius som student. Man får anta att nationsmatrikeln är källan till informationen om namnändringen.

I Bidrag till Göteborgs latinläroverks historia (1898), Rudolf Röding finns som bilaga II »Lärjungar vid Göteborgs Gymnasium under dess första århundradei». Boken kan laddas ner gratis på FamilySearch Books. Urval:

1673:
Elias Svenonis Parnovius
Wilhelmus Andreæ Wassenius

1683:
Jacobus Andreæ Wassenius, Gothob.

1692:
Daniel Wassenius (Wadst).

Om man går igenom Pernillas imponerande arbete ovan så finns ju många intressanta kopplingar med Alexander Gustaf Fock. Han var enligt hans biografi verksam vid garnisonsregementet i Narva tidigare i karriären. Den teori som bör prövas är alltså om Catharina Krakewitz först var gift med Wilhelm Wassenius (Wadst) och sedan med Fock. Det skulle förklara många oklarheter. 




2020-12-29, 20:02
Svar #28

Utloggad Pernilla Bollman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 675
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 01:07
    • Visa profil
Niklas,
Tusen tack för alla inspel och nya infallsvinklar och källor! Här var det mycket nytt att tänka på. Hade ingen aning om detta med Wassenius/Wadst. Men Wilhelm och Jacob hetter alltså Andersson; är det söner till Anders Olofsson och Ursilla Wadst? Hur kan man få tillgång till innehållet i begravningsverserna? Kan man anta att Johan Wadst var gift med en Annika Burg?


Monica,
Jag har sett igenom hela Gbg rådhusrätt bou EIIIB:1 1696-1747. Inga spår av kända namn. Men jag såg ju inte efter Wassenius. Jag har också sett på Göta hovrätt i Gbg och Bohus EVIIBAA:2212 och 2213. En hel del om jungfru Stina Pernovia i 2213 (s.110, 119-121, 127, 135, 147, 154, 375); utan att jag helt förstår vad det handlar om. Det är Christian Hammar i Uddevalla som är kärande och hon är svarande.



När det gäller Katarina K och Margareta Hedvig K; den förstnämnda anges vara mormor till Katarina Felicitas Lillia i Tunalän häradsrätt. Margaretas dotter anges i Uddevalla rådhusrätt ha rådman Wadst som faderbroder och laga förmyndare. Kan bägge ha varit gift med varsin Wadst? Vi vet ju inte att Margaretas dotter hette Wadst, och faderbroder kunde också betyda en man som var gift med fars syster? Eller inte?

2020-12-29, 20:33
Svar #29

Utloggad Monica Fogelqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 726
  • Senast inloggad: 2023-10-19, 12:04
    • Visa profil
    • Ourswedishroots
Kul att du har hittat hit Niklas!
Ja, detta är nog inget som man löser på en kafferast, men som synes finns ganska många pusselbitar. Sedan finns det säkert fler i icke digitaliserade källor...

Men Niklas, du förkastar alltså helt teorin om att Katarina Krakewitz skulle vara syster till Felicita Wadsts mor? Du tycker det ser ut som om det helt enkelt är Katarina som är Felicitas mor?
Men Margareta Hedvig Krakewitz i Göteborg då, som var svägerska till Jakob Wadst som var hennes dotters faderbroder? Är detta bara ett sammanträffande?

Ett släktskap mellan Focks hustru och Lillias dotter fanns det definitivt!

Det verkar inte som om man kan hitta skrivelsen till Göta Hovrätt som Margareta Hedvig skickade. I vilket fall kan inte jag göra det. v557088.b4670.s432

Pernilla, Margareta Hedvig var ganska säkert gift med en Wadst, då båda svågrarna förekommer, både Jakob Wadst och Jonas Edgren, gift med Elisabet Wadst.

2020-12-29, 21:44
Svar #30

Utloggad Niklas L Kant

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 14:40
    • Visa profil
För att få tillgång till själva verserna måste man besöka UUB eller KB alternativt beställa kopior. Samma sak gäller med nationsmatriklarna.

Jag tolkar protokollen från Uddevalla att rådman [Jakob] Wadst var bror till Elias Svenonius Parnovius (alltså halvbror). Enligt Olga Dahl ]https://www.gbgtomter.se/Rote_9/9.20.pdf] kallade kontrollören Anders Olofssons barn sig för Wadst.

Det verkar troligt med tanke på att kontrollören Anders Olofsson Wadst efterleverska Ursilia Wadst och hennes måg Jonas Edgren nämns i RR 1693 7/4. (Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län (O) EVIIBAA:2180 (1693) Bild 143 / sid 139 (AID: v74250.b143.s139, NAD: SE/VALA/0382503)

Att två bröder var gifta med två systrar var ganska vanligt på den här tiden. Man höll sig gärna i samma sociala krets. Dessutom får sonen namnet Wilhelm Jakob vilket kan vara en ledtråd. Man skall dock inte låsa sig för en teori utan arbeta med flera.




2020-12-29, 22:31
Svar #31

Utloggad Pernilla Bollman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 675
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 01:07
    • Visa profil

Ädla och wälborna Fru Professorskan Margareta Hedvig von Cracho begravdes 15. mars 1727 i Nässhult (Nästeshult), Hjorted (H), grannsocken till Tuna. Elias P. blev utnämnd till professor i Åbo, men hann aldrig tillträda innan han avled i Uddevalla 1708.
Ingen bou efter henne i Tjusts häradsrätts handlingar, vad jag kan se.


På samma plats avled hushållerskan Ulrika Bergman 1734, 32 år gammal. Antagligen samma Ulrika Bergman som 1732 fanns i Hökhult, Tuna, i Erik Lillias hus. Han vittnade på hennes vägnar i Tunaläns häradsrätt då hon fått ett oäkta barn med regementeskvartermästaren Johan Justus von Linde. Han var 1715 regementesadjutant vid Närke Värmlands tremänningsregementes stab, alltså en man som Erik Lillia kände sen tidigare. Kanske på besök hos honom på Hökhult?


Mantalslängden 1727 anger ingen Margareta Hedvig i Nässhult. Och det är svårt att förstå vem Ulrika Bergman var hushållerska åt där 1734.

Jag tror inte att Margareta Hedvig K fick nåt barn med Elias Parnovius. Det är nog mer troligt att hennes omyndiga dotter är född i ett tidigare äktenskap? Och Monica, jag glömde Jonas Edgren ett ögonblick..




2020-12-30, 07:19
Svar #32

Utloggad Monica Fogelqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 726
  • Senast inloggad: 2023-10-19, 12:04
    • Visa profil
    • Ourswedishroots
Pernilla, snyggt jobbat! Ännu en liten indikering på att vi är på rätt spår! Förbaskat att det inte fanns någon bouppteckning efter Margareta Hedvig. Har du gått igenom domböckerna för Tjust också? Räkenskaperna för Hjorted?

Niklas, om Hedvig Katarina fått en dotter med Elias Parnovius så skulle väl det finnas noterat i Uddevalla födelseböcker, vilket det inte gör. Dessutom säger Margareta Hedvig att hennes omyndiga dotters fadersarv innestår i Parnovius sterbhus, och både Jakob Wadst och Jonas Edgren nämns som svågrar till henne. Jakob Wadst är dessutom hennes omyndiga dotters faderbroder.
Så nej, jag vidhåller att den mest troliga modern till Felicita var Margareta Hedvig och att Felicita på något sätt hamnade hos sin moster Katarina för uppfostran.

Wilhelm Jakob är definitivt ett intressant namnval för Felicitas första son, liksom Katarina Felicita, som själv senare döper sin första dotter till Hedvig Katarina. Som sagt, det kan betyda noll och inget, men är intressanta detaljer.

Jag skummar vidare i Uddevalla för att se om målet fick något avslut.

2020-12-30, 18:49
Svar #33

Utloggad Pernilla Bollman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 675
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 01:07
    • Visa profil
Hei Monica


Ja, att Margareta Hedvig och Katarina (samt Erik L) bor - enligt eniros karta - ca. 6 km ifrån varandra kan inte vara en tillfällighet. Förresten tog jag för givet i går att Nässhult/Näshult och Nästeshult var samma plats. Men på eniros karta finns dessa två egendomar precis vid sidan av varandra. Jag har sett på Hjorteds räkenskaper. Det betalades testamente för Margareta Hedvig 21/5 1727. Inga ledtrådar runt det. Inga införingar om gåvor till kyrkan från Margareta Hedvig åren innan hon avled. Har börjat att skumma Tjust häradsrätt runt 1727. Och försöker hitta nåt i Tunalän om Katarina Felicitas Lillia och Fnyrfall efter Katarina Krakou/Krakewitz död. K F Lillia fanns ju där 1745, men i november 1746 tror jag att det var hon och maken Johan Johansson Videgren/Vigren som fick sonen Johannes i Bredshult bro (Johannes Johansson, inga namn på föräldrar). Då var hustrun i Fnyrfall fadder. Detta var en Anna Brita Bolin (jungfru fr Syserum) gift 1743 i Tuna med Olof Hillman, handelsman från Vimmerby. Det bör finnas nåt om uppbud eller salubrev i häradsrättens handlingar, som kanske kan ge nåt mer?


När det gällar Narva har jag varit inne på tanken tidigare att A G Fock redan var gift med Katarina K när han återvände till Sverige. Hans tidigare hustru Maria Aminoff avled kanske där? Att denne Wilhelm Wassenius/Wadst (som inte verkar ha funnits i Gbg om man ser till avsaknad av omnämnanden i befintliga källor, och är inte medräknad i familjen i de få redovisningar som finns på nätet) var notarie i Narva ger ju ett intressant perspektiv på att han kan ha varit gift med Katarina K eller Margareta Hedvig K? Och att Felicitas Wadst i så fall kanske föddes där. Wilhelm W verkar vara en bra faderkandidat. Johan som avled 1693 var ganska säkert gift med en Annika Burg, jf. begravningsverskortet?

2020-12-30, 20:34
Svar #34

Utloggad Niklas L Kant

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 14:40
    • Visa profil
Jag backar angående Elias Svenonius Parnovius och Jacob Wadst var bröder när jag läser om rättens mål i Uddevalla.

1. Barnens morfader sägs vara handelsmannen Johan Persson.
2. Parnovius och änkans svågrar skiljs åt och är olika.
3. Rådman [Jacob] Wadst var farbror till hennes omyndiga dotter.
4. I Uddevalla kyrko- och skolminne (1888), Carl Wilhelm Skarstedt, nämns att Parnovius hade en bror Bergius och enligt en konsistorium handling (1694) skall han vara svåger till en Christina Johansdotter Ekborg.
5. Enligt en genealogisk tavla över släkten Ehrenbill från 1763 var Lars Strobill gift med Sara Johansdotter Ekborg, som var född 1669 7/1 i Göteborg.

Riddarhuset: Originalgenealogier (o) 4.E,F Bild 90 / sid 5 (AID: v910849.b90.s5)
Uddevalla rådhusrätt och magistrat (O) AIa:6 (1706-1712) Bild 3690 / sid 334 (AID: v557088.b3690.s334, NAD: SE/GLA/11954)


Tror jag hittade lösningen nu i Narva RR 1695. Stadssekreteraren vid rådhusrätten Wilhelm Wassenius änka Margareta Krakou, hennes fader Cap[tain] Krakou.
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11847642
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11847654

Tips för fortsättning av forskning i Narva
https://forum.rotter.se/index.php?topic=150445.0 (Flera inlägg om kyrkböcker och domböcker)
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:77904/FULLTEXT01.pdf




2020-12-30, 22:35
Svar #35

Utloggad Pernilla Bollman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 675
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 01:07
    • Visa profil
Fantastiskt Niklas!


Tusen tack för din hjälp. Men hur sökte du för att finna detta i det finska riksarkivet? Jag lyckas inte söka på riktig sätt tydligen, och när jag får upp vissa resultat hoppar översättningen till svenska tillbaka till finska.


Då vet vi iaf vilken Wadst/Wassenius Margareta Hedvig var gift med, och att hon var änka 1695. Men jag förstår bara delar av textens innehåll. Vad handlar det om?


Det ser troligt ut att dessa två är föräldrar till Felicitas W, och att Monicas teori om att Tunaläns häradsrätts upplysning om att Katarina Felicitas Lillias mormoder stod obegraven är felaktig/oprecis. Spännande.


Gällande Elias Parnovius tidigare fru hette hon Johanna, och någon gång i Uddevalla kyrkbok kallas hon Johansdotter. Strobill nämns bland Margareta Hedvigs styvbarns anförvanter.

2020-12-30, 22:43
Svar #36

Utloggad Niklas L Kant

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 14:40
    • Visa profil
http://digihakemisto.appspot.com/index_am?atun=324340.KA&amnimeke=Raastuvanoikeuksien+renovoidut+tuomiokirjat

Narvan kämnerinoikeuden tuomiokirjat
Narvan raastuvanoikeuden tuomiokirjat

Det finns oftast ett register längst bak i böckerna. Osäker hur komplett hur dessa är.

Fadern är troligen Jonas Krakou/Krakow.
Rullor 1620-1723 PersonReg:7 (1620-1699) Bild 3267 (AID: v793064.b3267, NAD: SE/KrA/0022)

2020-12-31, 08:11
Svar #37

Utloggad Monica Fogelqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 726
  • Senast inloggad: 2023-10-19, 12:04
    • Visa profil
    • Ourswedishroots
Niklas, jag gör vågen för dej! Hurra vad du är bra! Och snabb! Inga hundra timmars arbete där inte...  ;)

Så vi har alltså Wilhelm Wadst/Wassenius gift med Margareta Krakou/Krakewitz i Narva som är änka 1695.
Första målet: Margareta vill att ett avgjort mål i Kämnärsrätten ska tas upp igen eller att hon skall få tid att överklaga till Hovrätten
Andra målet: Rådstugurätten säger sig inte kunna ändra ett beslut från Kämnärsrätten utan hänvisar tillbaka dit om parterna vill ha en ändring
(...tycker jag mej förstå, men det är usel kvalitet på fotot...)

Men Pernilla, jag förstår inte riktigt: "...Det ser troligt ut att dessa två är föräldrar till Felicitas W, och att Monicas teori om att Tunaläns häradsrätts upplysning om att Katarina Felicitas Lillias mormoder stod obegraven är felaktig/oprecis."

Det är ju precis detta scenario jag har varit inne på, att Katarina Felicita var dotterdotter till Margareta Hedvig men hamnade hos sin mormors syster, Katarina Krakou! "Så nej, jag vidhåller att den mest troliga modern till Felicita var Margareta Hedvig och att Felicita på något sätt hamnade hos sin moster Katarina för uppfostran."
Det jag varit helt osäker på är vem som var Felicitas far annat än att han var en Wadst.
Eller missförstår jag hur du menar? Jag blir lite förvirrad...

Vet någon av er vilket namn som var korrekt för Margareta Hedvig och Katarina, var det Krakou, Krakau, Krakow eller Krakewitz?




2020-12-31, 08:15
Svar #38

Utloggad Monica Fogelqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 726
  • Senast inloggad: 2023-10-19, 12:04
    • Visa profil
    • Ourswedishroots
Måste få korrigera ett slarvfel! Skrev igår ovan:

Niklas, om Hedvig Katarina fått en dotter med Elias Parnovius så skulle väl det finnas noterat i Uddevalla födelseböcker, vilket det inte gör. Dessutom säger Margareta Hedvig att hennes omyndiga dotters fadersarv innestår i Parnovius sterbhus, och både Jakob Wadst och Jonas Edgren nämns som svågrar till henne. Jakob Wadst är dessutom hennes omyndiga dotters faderbroder.
Så nej, jag vidhåller att den mest troliga modern till Felicita var Margareta Hedvig och att Felicita på något sätt hamnade hos sin moster Katarina för uppfostran.

Margareta Hedvig skall det ju vara!!

2020-12-31, 10:06
Svar #39

Utloggad Pernilla Bollman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 675
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 01:07
    • Visa profil
Monica!


Jag menade att det ser mycket sannolikt ut att du har rätt; dvs att Katarina K inte var mormoder till Katarina Felicitas. Men jag har lite svårt att släppa att det står just mormoder i Tunaläns häradsrätt. Och man måste kanske hålla möjligheten öppen för att dessa två Krakau (kanske systrar?) var gift med var sin Wadst/Wassenius (kanske bröder?). Det vore fint att hitta nåt mer om dessa personer i dokumentation från Narva.


Det är flera indicier som talar för att Margareta och Wilhelm var föräldrar till Felicitas W; vi vet att Margareta hade en dotter från tidigare äktenskap, sonen Wilhelm Jacob 1714, barnbarnet Hedvig. Vi vet ingenting om Katarina K's tidigare liv och om hon var gift en gång tidigare. I källor som Adelns ättatavlor och liknande anges bara att A G Fock inte hade några barn då han dog.


Kuriosa; som kanske inte har nåt värde, men kan nämnas: Den 1 mars 1735 blev Wilhelm Jacob Lillia antagen som soldat nummer 19 i Överstelöjtnantens kompani (chef: överstelöjtnant Joachim Aminoff 1678-1738, som var halvbror till Alexander Gustaf Focks första hustru Maria Aminoff) av Göteborgs garnisonsregemente.

2020-12-31, 10:39
Svar #40

Utloggad Monica Fogelqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 726
  • Senast inloggad: 2023-10-19, 12:04
    • Visa profil
    • Ourswedishroots
Tack Pernilla! Jag blev så förvirrad och fattade inte alls. Lite trög kanske så här på sista dagen av ett jobbigt år...  :D

Jag har sett förut att man tar "genvägar" och skrivit till exempel mormor i stället för styvmormor eller som i detta fall, mormors syster. Dessutom bodde ju uppenbarligen Katarina Felicita hos Katarina och inte hos Margareta Hedvig, vilket kanske också gjorde det mer naturligt att se henne som mormor. Lillia och hans fru hängde ju med Fock och hans fru under en lång tid, så jag tror att Katarina stod Katarina Felicita närmare än hennes biologiska mormor.
Rent instinktivt skulle jag säga att vi har hittat rätt scenario, men då fler källor vore önskvärt så är egentligen det mesta möjligt.

Har du gått igenom domböckerna för Tjust runt 1727? Behöver du "hjälp"? Jag kommer att börja jobba igen från och med imorgon och kan inte ägna mej så mycket åt "nöjen" som detta. Men fanken vad spännande det är!

Tyvärr fanns inget mer i Uddevalla Rådhusrätt om Margareta Hedvig. Antingen löstes det vid sidan om eller så fortsatte tvisten i Göteborg?

Jag håller helt med dej om att namnsättningen i familjen är väldigt intressant, även om dessa namn var vanliga i de kretsar det handlar om. Det som jag skulle vilja hitta, är namnet Felicita som ju sticker ut ordentligt.
Är inte hemma alls på forskning i Finland utan hankar mej fram hjälpligt för husbehov, och att börja forska på Narva gör att jag känner mej som en blind höna. Jag skulle kunna skumma igenom de domböcker Niklas så förnämligt hänvisade till, men jag kommer som sagt inte att ha så mycket tid. Och kvaliteten på bilderna gör mej och mina usla ögon gråtfärdiga...

2020-12-31, 12:20
Svar #41

Utloggad Niklas L Kant

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 14:40
    • Visa profil
Håller med Pernilla!

Mycket arbete återstår att reda ut även om flera pusselbitar kommit fram denna vecka. Kul!

Ville egentligen bara poängtera att om man vill lösa sådana här typer av problem måste man vara beredd att lägga mycket tid på sådant som kanske inte ger något. Arbetet från ax till Wassenius/Krakou i Narva tog nog minst hundra timmars total tid skulle jag uppskatta...

Har själv arbetat med liknande fall tidigare och vet av erfarenhet att det tar mycket tid. Ett tips är att lägga in källor som skall kollas i ett Excelark eller dylikt och sedan bocka av. Då kan man se om 6 månader, ja jag har kollat alla år i Göteborgs rådhusrätt 1692-1720 förutom 1717 och 1716 t.ex.., annars är det svårt efter tag och hålla koll på allt man kollat och inte kollat.

Margareta K. bodde 1712 återigen i Göteborg enligt Uddevalla RR 1712.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län (O) EVIIBAA:5344 (1709-1718) Bild 4950 (AID: v279934.b4950, NAD: SE/VALA/0382503)

Carl Ludvig von Schantz († 1734) har sina genealogier antecknat begränsad information om barn till Alexander Gustaf Fock och hans syskon.
Riddarhuset: von Schantz genealogier (o) 1.A-F Bild 4530 / sid 213a (AID: v910619.b4530.s213a)
Riddarhuset: von Schantz genealogier (o) 1.A-F Bild 4540 / sid 213b (AID: v910619.b4540.s213b)

Hur äter man upp en elefant? — I små bitar.

2020-12-31, 15:00
Svar #42

Utloggad Pernilla Bollman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 675
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 01:07
    • Visa profil
Hittade ytterligare ett par små pusselbitar i Hjorted C:1 och Tjust häradsrätt AIa:16 samt Tunaläns häradsrätt AIa:11:


HT 1733, efter sin hustru Christina Margareta Schildts död, omnämns Erik Lillia samt Hökhult och Bredshult i Tuna - det är tal om pant, obligation, penninglån och inteckning (Tunaläns häradsrätt AIa:11 bild 720). Här ser det ut som at han måste lämna Hökhult?


Samma år finner man i Tjust häradsrätt HT: (..) obligation och pantförskrifvning som Major Erik Lillia med dess fru Christina M Schildt utgifvit d. 5 nov. 1726 till då warande jungfrun Elsa Maria Hellenstierna på 100 C smt uti dukater, hvarföre låhntagarne pantsatt fastebrefvet  på Näshult (..) - vad innebär det? Hur skall man tolka det?


Dessutom:
27/6 1734 var Major Lillia på Näshult dopvittne i Hjorted (tillsammans med fruns ingifta släkting Anders Sandberg) C:1 s.377. Der var alltså hos major Lillia som Ulrika Bergman fortfarande var hushållerska när hon avled. I maj 1737 var Fru Cajsa von Cracou dopvittne för ett barn med samma föräldrar som ovan (Jonas Svan och Britta Rase) C:1 s.393.
26/6 1726 var Leutnanten (egentl. överstelöjtnanten) wählb. Hr. Fock samt wählb. Fru Stina Gretha på Höckhult (Erik L's fru) dopvittnen för Måns Svenssons och Karin Andersdotters dotter i Näshult s.340 (i mantal står Måns Svensson under Nästeshult).




2020-12-31, 16:42
Svar #43

Utloggad Monica Fogelqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 726
  • Senast inloggad: 2023-10-19, 12:04
    • Visa profil
    • Ourswedishroots
Tjust hr 1733  v457246.b14550
§ 40 Erik Lillia har stämt Kristoffer Tranaeus för att få tillbaka pantbrevet på Näshult och sin obligation på det lån han tagit av Tranaeus. Tranaeus har vice versa stämt Erik Lillia för att utfå resterande 4 månaders ränta för de penningar Lillia haft till låns.
Sedan har de blivit förlikta på så sätt att Lillia har sålt Näshult skattegård till Tranaeus för 379 daler silvermynt och att Lillia njuter 3 års fri besittning på berörda hemman utan att erlägga ersättning till Traenaeus.
§75 Här har Tranaeus ångrat sig då en skog han trodde ingick inte gjorde det.  v457246.b14750
§161 Här har Lillia lånat pengar av länsman och skuldobligationen blir intecknad  v457246.b15230

Jag hittar tyvärr inte det mål du refererar till, Pernilla ("...obligation och pantförskrifvning som Major Erik Lillia med dess fru Christina M Schildt utgifvit d. 5 nov. 1726..."), men jag skulle gissa att det hör samman med §40. Erik Lillia har pantsatt Näshult mot ett penninglån. Men det tyder på att Lillia redan 1726 ägde Näshult och hans biologiska svärmor (?) dog ju inte förrän 1727, så då var det väl genom Lillia hon hamnade där...?

Tunalän hr 1733  v457628.b720
Här har Lillia lånat pengar igen, denna gång tillsammans med sin hustru och av kyrkoherden Nils Hiort. Tre lån har tagits och frälsehemmanet Bredshult har satts i pant för de samma. Ett lån har avbetalats, men inte de andra, och kyrkoherden vill därför uppbjuda sin pant vilket han får.

Raden under är det Georg Gustaf Schildt som har köpt Hökhult och Bredshult för 600 daler silvermynt och han får nu första uppbud. Dock skall han innan andra uppbud betala kyrkoherden de återstående 145 dalerna på lånet Erik L tagit av honom och ännu inte betalt.

Så tolkar jag dessa. Att Erik var tvungen att lämna bygden verkar ju inte otroligt, då han ser ut att ha varit en flitig låntagare av alla.

Nu får jag önska er ett Gott Nytt År!  :)

2020-12-31, 19:43
Svar #44

Utloggad Bo Persson

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6965
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 15:06
    • Visa profil
Den som Erik Lillia stämde var kvartermästaren Christoffer Tranæus (1698-1743).

2020-12-31, 19:45
Svar #45

Utloggad Monica Fogelqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 726
  • Senast inloggad: 2023-10-19, 12:04
    • Visa profil
    • Ourswedishroots
Tack Bo! Har korrigerat nu.

2021-01-01, 14:19
Svar #46

Utloggad Niklas L Kant

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 14:40
    • Visa profil
Angående Alexander Gustaf Fock finns några intressanta handlingar angående hans innestående lönefordringar hos Kronan. Ur ett dokument daterat 1745 14/9, Åbo rådhus, anges att Alexander Gustaf avlidit 1727 och varit ogift (Sic!) och inte efterlämnat några bröstarvingar mer än en broder och två brorsöner, dåvarande majoren vid Åbo läns regemente till fot Carl Edvard Fock och avlidne översten och kommendanten i Varberg Henrik Johan Fock, två söner, majoren i Hessisk tjänst Hans Henrik Fock och löjtnanten vid Västgöta-Dals regemente Henrik Johan Fock.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067026_00225

Enligt Elgenstierna borde det funnits mycket fler arvingar än så. Jag har bara skummat rådhusrättens protokoll från 1745 men inte kunnat hitta någon information om detta.

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11873234

Jag har gått igenom renoverade småprotkoll för Tjust och Tunaläns häradsrätter 1724-1750. Mest intressant är att Näshult ägdes av Christina Margareta Schilt som testamenterade gården och all lös egendom till sin man major Erik Lilja och dennes son Wilhelm Jacob Lilja.

Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:45 (1730) Bild 3550 / sid 342 (AID: v950388.b3550.s342)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:60 (1735) Bild 5350 / sid 530 (AID: v950403.b5350.s530)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:66 (1737) Bild 6730 / sid 664 (AID: v950409.b6730.s664)


Övriga mål som kan vara intressanta.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:36 (1725) Bild 3740 / sid 360 (AID: v950379.b3740.s360)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:37 (1726) Bild 17040 / sid 1679 (AID: v950380.b17040.s1679)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:39 (1727) Bild 7450 / sid 1588 (AID: v950382.b7450.s1588)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:42 (1729) Bild 3450 / sid 325 (AID: v950385.b3450.s325)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:42 (1729) Bild 3540 / sid 334 (AID: v950385.b3540.s334)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:45 (1730) Bild 3230 / sid 310 (AID: v950388.b3230.s310)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:45 (1730) Bild 3450 / sid 332 (AID: v950388.b3450.s332)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:45 (1730) Bild 3550 / sid 342 (AID: v950388.b3550.s342)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:48 (1731) Bild 3040 / sid 297 (AID: v950391.b3040.s297)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:48 (1731) Bild 3720 / sid 363 (AID: v950391.b3720.s363)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:51 (1732) Bild 4060 / sid 394 (AID: v950394.b4060.s394)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:51 (1732) Bild 4100 / sid 398 (AID: v950394.b4100.s398)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:51 (1732) Bild 4360 / sid 423 (AID: v950394.b4360.s423)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:54 (1733) Bild 4980 / sid 499 (AID: v950397.b4980.s499)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:54 (1733) Bild 5330 / sid 534 (AID: v950397.b5330.s534)



2021-01-02, 09:42
Svar #47

Utloggad Pernilla Bollman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 675
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 01:07
    • Visa profil
Tack Niklas!
Har läst alla sidor du hänvisat till. Har också försökt hitta nåt i Åbo rådhusrätt, utan att lyckas.
När det gäller Wilhelm Jacob Lillias modersarv, så måste det betyda styvmodersarv? Jag har antagit att Erik L samt A G Fock med fru (och Margareta Hedvig), hamnade i Tuna och Hjorted just pga giftermålet med Christina Margareta Schildt. Familjen Schildt ägde många egendomar i det här området. Frågan är hur/varför Erik L plötsligt befinner sig i Värmland, och lyckas gifta sig så snabbt, återigen till egendom och och (får man anta) ett visst välstånd. Kände han familjen Lagerhjelm sedan tidigare? Och var det han som dödade fänrik (cornett) Magnus Stråhle på Åsebo i Fliseryd i november 1736, fär att så rymma till Värmland? Jf. Anrep samt Mackliers upplysningar i Näs häradsrätt. Har letat i Handbörd och Tunaläns häradsrätt efter ett mål, men inte hittat nåt. Var har Anrep sin upplysning ifrån, om att en Major Lillia skall ha stuckit Stråhle i ryggen? Stråhle var fö en släkting till Christina Margareta Schildt. Var är det mest troligt att man finner nån information om denna händelse?

2021-01-03, 11:03
Svar #48

Utloggad Niklas L Kant

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 14:40
    • Visa profil
Uppgiften om dråpet finns redan i en stamtavla över släkten Stråle af Ekna, daterad 1765 18/10.
Riddarhuset: Originalgenealogier (o) 13.S:2 Bild 1840 / sid 162b (AID: v910858.b1840.s162b)

Några tillägg om Wilhelm Wassenius.

Hans avhandling var inom juridik, under professorn i juridik vid Uppsala universitet Johannes Gartman. Det framgår också att hans »patron» var Knut Kurck [https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11880].1

Han begravdes 1687 18/12 i Svenska kyrkan i Narva.2 Tack till Constantinus Lindfors som hittat räkenskaper över begravningar i Narva.

Motsättningarnas Narva : statlig svenskhetspolitik och tyskt lokalvälde i ett statsreglerat samhälle, 1581-1704, Jaak Naber, 136f:
»Så rapporterade Sperling till kungen 6 maj 1687, att han försökt utnyttja alla möjligheter att effektuera kungens resolution från 25 juni 1684 om den nationella kvoteringen i Narvas magistrat. När en rådman förra året dött, befordrades den dåvarande sekreteraren, en tysk, till denna lediga rådmansplats, och en "skicklig svensk man" (Peter Gollsten) anställdes som ny sekreterare. Innevarande år hade två rådmän dött. Efter Sperlings allvarliga påminnelser valde rådet till en ledig plats Nils Hiesingh, som var handelsfaktor i Novgorod (eftersom denne var i kungens "wärckekligetienst", borde kungen ge sitt bifall därtill). Men eftersom det inte fanns några "rådsdugliga" svenskar i Narva, valdes till den andra lediga platsen "een annan här infödd", Herman Dittmer. Dennes föräldrar var tyskar, men hans far var allt sedan barndomen bosatt i Narva och hade även blivit erbjuden en rådmansplats, vilken han själv tackat nej till. Herman Dittmer hade "een lång Tidhe tient och sielff bodt i Stockholm, och dher både drifwit handell och gifft sigh", så han kunde p.g.a. detta enligt kungens resolution "reknas för een infödd Swensk". Sperling karakteriserade honom som "een myckit skickeligh och ährligh Man, och dherbredewidh een snäll KiöpMan.»

Naber pekar på källan: SRA, Livonica II, 187. Alltså serien »Skrivelser från generalguvernörer» och volym »Göran Sperling 1686 – 1687».

Peter Gollsten utsågs som auditör vid Ingermanländska generalguvernementet 1687 2/11 och i slutet av januari 1688 till sekreterare i Narva sedan platsen blivit ledig.3 Han kan alltså inte varit den sekreterare som aves 1687.

Utifrån de förutsättningarna bör Nabers text och Sperlings brev ovan handla om Wilhelm Wassenius som var den "skicklig svensk man" som anställdes som sekreterare 1686.

Här får vi också svaret på varför Wilhelm inte använde namnet Wadst, vilken namnform släkten ändrade till först omkring 1693, jmr. Göteborgs gymnasiums matrikel, Göta hovrätts auskultant matrikel och vers över Johan Wadst.

1. https://books.google.se/books?id=_cmX3dmrsWAC&printsec=frontcover#v=onepage&q&f=false
2. http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13222212
3. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0039007_00033;  https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0039009_00289; https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=2853

2021-01-04, 08:22
Svar #49

Utloggad Monica Fogelqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 726
  • Senast inloggad: 2023-10-19, 12:04
    • Visa profil
    • Ourswedishroots
Niklas, det var intressanta uppgifter.

Men skulle du vilja förklara vad du menar med "Här får vi också svaret på varför Wilhelm inte använde namnet Wadst, vilken namnform släkten ändrade till först omkring 1693"

Är detta något man kan vara säker på? Har familjens namn belagts i Göteborg som Wassenius innan 1693 och då menar jag inte i några matriklar eller lärosäteskopplade källor? Dessa var ju ofta förda på latin och i princip alla namn latiniserades, vilket skulle göra till exempel Wadst till Wassenius.

2021-01-05, 19:35
Svar #50

Utloggad Niklas L Kant

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 14:40
    • Visa profil
Normalt sätt så latiniserade man inte redan existerande familjenamn i studentmatriklar. Däremot latiniserade man generellt förnamn, patronymikon och geografisk plats. Det visas t.ex. vid Göteborgs gymnasiums matrikel för år 1672:

  • Arvidus Johannis Austrenius. Vestrog.
  • Johannes Vadner, Ostrog.
  • Andreas Bergeri Bonander
  • Jonas Johannis Söderman
  • Laurentius Bagge
  • Andreas Erici Bergius
  • Nicolaus Gustavi Glomenius
  • Olaus Svenonis
  • Benedictus Svenonis Juulberg (Djuurberg)
  • Jacobus Andr. Kaxe
  • Franeiscus Kochius (Kock)
  • Johannes Schröder
  • Gustavus Mart. Krum
  • Jonas Mörck

Jag tolkar noteringen om Daniel Wassenius (Wadst) som han kallades Wassenius vid inskrivningen vid gymnasiet 1692 men någon gång efter detta ändrat namn till Wadst vilket han kallas 1697 när han inskrevs vid Uppsala universitet med vitsord från rektorn från Göteborgs gymnasium (Universitet matrikeln). Av naturliga skäl användes sannolikt inte namnet Wassenius av de bröder som inte studerade eller av deras systrar. Mer stöd för detta är att kontrollören Anders Olofsson inte har något Wadst tillägg vid sin död 1691 men kallas Wadst i RR protokoll från 1693 samt det faktum att Johan Wadst kallas Wadst vid sin död 1693 men saknas under det namnet eller Wassenius för den delen i Göteborgs borgarmatrikel 1673-1849.

Göteborgs Rådhusrätt och Magistrat före år 1900 (O) DIa:1 (1673-1849) Bild 1 (AID: v70296.b1, NAD: SE/GLA/12098)

2021-01-06, 08:39
Svar #51

Utloggad Monica Fogelqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 726
  • Senast inloggad: 2023-10-19, 12:04
    • Visa profil
    • Ourswedishroots
Tack Niklas, då förstår jag hur du menar.
Jag har själv inte läst Göteborgs Rådhusrätt så vilka förekomster eller ej av Wadst/Wassenius som finns, kan jag inte uttala mej om.

2021-04-27, 18:50
Svar #52

Utloggad Niklas L Kant

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 14:40
    • Visa profil
Missat en anteckning från småprotokollen:

»Öfwerstlieutenantskan wälborna fru Catharina von Krakou de Fock lät genom sin systerdotters son H:r Wilhelm Jacob Lilja»

Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:63 (1736) Bild 5380 / sid 530 (AID: v950406.b5380.s530)

2021-04-28, 09:23
Svar #53

Utloggad Monica Fogelqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 726
  • Senast inloggad: 2023-10-19, 12:04
    • Visa profil
    • Ourswedishroots
Underbart när man får ett så tydligt bevis på att ens antaganden är rätt! Bra jobbat, Niklas!

2021-04-28, 17:32
Svar #54

Utloggad Pernilla Bollman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 675
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 01:07
    • Visa profil
Tusen tack Niklas - äntligen ett vattentätt bevis.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna