ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Måttenheten mål  (läst 644 gånger)

2020-11-06, 10:11
läst 644 gånger

Utloggad Gunilla Malmqvist

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 8
  • Senast inloggad: 2021-01-12, 10:21
    • Visa profil
Hej
Storleken på mina förfäders fastighet i Torpssocken anges i "mål". Närmare bestämt 3 7/12 mål.
Enligt den uppgift jag hittat ( ett norskt mål = 984 kvm), får jag det till ca 3500 m2, vilket låter lite i mina öron för att vara en fungerande bondgård.

Nån som har koll på om det finns andra definitioner på "mål"?

2020-11-06, 11:52
Svar #1

Utloggad Torbjörn Jonsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 216
  • Senast inloggad: 2021-04-19, 16:45
    • Visa profil
Medelpad och mål skiljer sig lite jämfört med andra ställen. Min erfarenhet från Lidens socken i Medelpad är att 1 mål är ca 110-130 hektar.
Så i ditt fall i Torps socken så bör storleken på hemmanet vara ca 700 hektar dvs ca 7 km2.

2020-11-06, 13:39
Svar #2

Utloggad Harald Nordius

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 660
  • Senast inloggad: 2021-04-10, 23:16
    • Visa profil
Det verkar å andra sidan väldigt mycket för en bondgård. Det är nog inte frågan om ett direkt ytmått här, utan ett mått på gårdens bärkraft som låg till grund för skatten. I en handling om laga skifte i Torps socken kan man se att gårdarnas storlek anges i skattemål. Byns storlek är 46 mål eller 23/24 mantal. Alltså motsvarar 48 mål 1 mantal, d.v.s. 3 mål=1/16 mantal, en rätt liten gård, men inte någon ovanlig storlek på en gård på 1800-talet.

2020-11-06, 22:20
Svar #3

Utloggad Kristina Gunnarsdotter

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6027
  • Senast inloggad: 2021-04-19, 15:42
    • Visa profil
I mitt minne är mål och tunnland lika stora, ungefär som en fotbollsplan. Alltså cirka 5000 kvm.

2020-11-09, 11:59
Svar #4

Utloggad Gunilla Malmqvist

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 8
  • Senast inloggad: 2021-01-12, 10:21
    • Visa profil
Tack för er input, finns lite att gräva vidare i alltså.

Var in och tittade igen i Lagfartsboken och då står Gäle 1 - 19 mål Kronoskatte, så det verkar som du Harald är inne på vara en beskattningsstorlek och inte en fysisk storlek på ägorna som är angiven.

Jag antar att jag det går att följa  fastigheten framåt mot nutid för att kanske förstå vilken landareal som avses, men det projektet får nog vänta lite.

2020-11-09, 14:28
Svar #5

Utloggad Torbjörn Jonsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 216
  • Senast inloggad: 2021-04-19, 16:45
    • Visa profil
Ja det är helt klart ett skattemått. Därför kanske mina exempel från Lidens socken va lite missvisande för dom innehåller även en hel del areal skog.

2020-11-09, 16:09
Svar #6

Utloggad Harald Nordius

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 660
  • Senast inloggad: 2021-04-10, 23:16
    • Visa profil
Det gjordes laga skifte av Gäle by 1830. Byns revade, d.v.s. uppmätta areal var 1112 tunnland och 14 5/8 kappland varav 859 tunnland 18 3/4 kappland skogsmark. Den revade arealen reducerades sedan genom att man taxerade markens kvalitet. Den taxerade arealen var 564 tunnland och 3,609 kappland varav 484 tunnland 18,629 kappland skogsmark. Byn bestod av tre gårdar:
Litt. A, ägare Eric Jonsson skattar 9½ mål, d.v.s. hälften
Litt. B, ägare Jon Elofsson skattar 6⅓ mål, d.v.s. en tredjedel
Litt. C, ägare Anders Andersson skattar 3⅙ mål, d.v.s. en sjättedel
De angivna andelarna var också deras andelar av den taxerade arealen. Hur stor andel de hade av den revade arealen beror förstås på hur deras mark var taxerad.
Handlingarna finns i Lantmäteriets Historiska kartor: https://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/s/document/lm22_22-TOR-243_0004gtn3.bundle.djvu
Man behöver ett särskilt program för att öppna dem: https://sourceforge.net/projects/windjview/

2020-11-10, 10:47
Svar #7

Utloggad Gunilla Malmqvist

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 8
  • Senast inloggad: 2021-01-12, 10:21
    • Visa profil
Stort Tack!

Jag har utgått från Lagfartsboken som startar 1875, och i den säljer mina anfäder, Olof Jonsson och Rakel Andersdotter  1878 3,7/12 Mål till sin son Jonas Olsson och dess hustru Brita Stina Ersdotter.

Ingen av de tre "ursprungs" ägarna finns i mitt släktträd, men nu har jag ju en massa sidor från lantmäteriet att ta mig an och kanske kunna identifiera landytan. Hoppades ett litet tag på att det var en felläsning av Elofsson och Olofsson, men så verkar inte va fallet :-)

2020-11-10, 18:17
Svar #8

Utloggad Harald Nordius

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 660
  • Senast inloggad: 2021-04-10, 23:16
    • Visa profil

2020-11-12, 09:51
Svar #9

Utloggad Marcus Nyberg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 3
  • Senast inloggad: 2021-02-03, 08:38
    • Visa profil
Hej, är ny här så det blir mitt första inlägg. Jag forskar mycket på gårdar här i trakterna av Kovland och har funderat på samma sak många gånger. Min slutsats är att det inte går att koppla mål mot en viss areal. De mål vi snackar om är väldigt ålderdomliga och användes väl till beskattningen.

Den by där jag bor har ett totalt skattetal på 40 mål. Vår gård har idag 5 mål och en areal  på ca 30 hektar. Det har gjorts avstyckningar genom åren men det är fortfarande samma 5 mål. Om man har avsöndrat exempelvis ett torp så har stamfastigheten fortfarande kvar sina mål även om arealen minskat med några tunnland. Skogsmark påverkar inte heller "målen".

Det verkar som att mål är kopplat till hur mycket åkermark som du din fastighet hade vid något speciellt tillfälle.

Citera
Hur stort är ett mantal?
Det finns i dag inget samband mellan mantalet och fastighetens storlek. Ett
viss mått på storleken av åker och äng kunde man få av jordatalen i
samband med de äldre skattläggningarna. Ett mantal kunde då t.ex.
motsvara 8 tunnors utsäde (8 tunnland). 1 tunnland blir då 1/8 mantal och 1
skälsland 1/64 mantal.

Därefter har så stora förändringar skett genom uppodlingar och skiften av
den samfällda utmarken att mantalet inte längre ger någon fingervisning om
hur stor fastigheten kan vara

Citera
I Hälsingland angavs jordatalet i mål, som skulle vara så stort att man på
ett mål kunde så en spann säd efter helsingespannen = ¼ tunna. Begreppet
mål används omväxlande med spannland.
 I ytmått var 1 mål =16 x 16 famnar = 256 kvadratfamnar åker (räknat
efter 3 ½ aln på famnen). Det var också mått på ett lass hö. En sköll var =
512 mål

 Skatten för 4 4/5 mål var ett öre och marken kallades ett öresland. Till ett
fullgärdshemman räknades 76 4/5 mål eller 16 öresland. 24 mål bildade ett
mantal, även kallat gärdemantal. (senare ändrat till 48 mål)

Även i Medelpad kallade man jordatalet omväxlande för mål och
spannland. Gärdemantalet hade samma storlek som i Hälsingland (= 48 mål
= 6 tunnors utsäde).

2020-11-12, 10:22
Svar #10

Utloggad Gunilla Malmqvist

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 8
  • Senast inloggad: 2021-01-12, 10:21
    • Visa profil
Hej Marcus, jag har inte varit "här" länge heller.
Men har hunnit med två tre frågor och hittills fått väldigt bra hjälp.

Den historiska karta från Lantmäteriet som Harald hänvisar till angav både area- tunnland och mål, så jag har en förhoppning om att kunna knyta ihop den angivna beskattningsstorleken (mål) med någon form av fysisk area och eller område på fastigheten, så  småningom.
Det jag nog är mest intresserad är att luska ut vilken/vilka av de nuvarande fastigheterna som det handlar om.
Vandringssägnen i släkten är att Svea-Jonke söp bort "hela Gälegården". Och jag är väl mest nyfiken på om det var "hela" nuvarande Gälegården eller om det var "en gård i Gäle"

Den fastighet som finns kvar i familjen idag är den arrendegård i angränsande by (Hjältan/Gösunda) som Svea-Jonkes son flyttade till runt 1900 som arrendebonde och sedan friköptes på 60-talet, så gården i Gäle är bara en berättelse inte något jag, eller mamma, upplevt fysiskt.

Men stort tack för att du delar med dig av dina kunskaper/erfarenheter på området, jätteintressant att mark kan avsöndras medan målen består.

2020-11-12, 11:43
Svar #11

Utloggad Marcus Nyberg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 3
  • Senast inloggad: 2021-02-03, 08:38
    • Visa profil
Nu har jag följt försäljningarna av fastigheten i lagfartsböckerna så långt jag kommer. Det är följande noteringar: 4 - 13 - 35 - 58 - 59 - 70 - 71 - 75

Det intressanta är väl de sista försäljningarna:

70 - Aktiebolaget medelpads lantmannabank köper gården av Jonas Olsson
71 - N.M Mikaelsson
75 - Härnösands stift, verkar som att den delas upp i flera delar 1:8, 1:9, 1:29?

Nummer 70 är ju antagligen en konkurs av något slag så att han fick släppa gården. Var det svea-jonke de?

Sedan nr 75. Det är väl inte så vanligt att stiftet köper gårdar tänker jag om dom inte tänker ha någon verksamhet på platsen. Hittade då detta:

Vårsta diakonissanstalt i Härnösand grundades av biskop Ernst Lönegren. Diakonissanstaltens primära uppgift var att utbilda diakonissor för Norrlands behov. Alltifrån starten har Vårsta vid sidan av diakonissutbildningen velat öva diakoni genom att uppehålla filialer.

En jordbruksfastighet i Torps församling i Medelpad, inköptes 1919, där inrättades Gälegården, ett skyddshem för flickor. Verksamheten utökades 1929 med Gäle-Nygård. Skolhemmet Gälegården upphörde 1940 och verksamheten vid hemskolan Gäle-Nygård avslutades 1947. Jämsides med skyddsverksamheten drevs Gälegårdens jordbruk.

2020-11-12, 12:23
Svar #12

Utloggad Gunilla Malmqvist

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 8
  • Senast inloggad: 2021-01-12, 10:21
    • Visa profil

Jo precis, Jon Olsson är Svea-Jonke, och jag har också följt den tråden i Lagfartsboken.
Att banken konfiskerade gården är det inga tveksamheter på, och under protest för Svea-Jonke döms till urkundsförfalskning i samma veva :-)
Han är farfar till min gammelmormor och hennes bror men de är så unga när detta händer att deras uppgifter inte kan räknas som förstahandsuppgifter.

Så det jag inte har "rett ut" är hur många/vilka fastigheter i området Stiftet köper totalt och vilka fastigheter som motsvarar vad idag.
Alltså jag är fortfarande fundersam på om vår gård är "en del" av Gälegården eller om det är vår gård som har gett upphov till Gälegården + andra fastigheter i området.

 

2020-11-12, 13:37
Svar #13

Utloggad Marcus Nyberg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 3
  • Senast inloggad: 2021-02-03, 08:38
    • Visa profil
Jag ser inte att stiftet köpt några fler gårdar under den här tiden. Möjligen senare i sådana fall.

Jag skulle tolka det som att stiftet köper "er" gård och sedan delas den upp i olika delar. Det blir alltså nya fastigheter.

Det du skulle behöva göra är att reda ut alla försäljningar som skett från det att stiftet köper det fram tills idag. De uppgifterna finns på landsarkivet i Härnösand. Tidigare fanns de online på arkivdigital men togs bort.

Det har jag gjort för hela min by under de senaste tre åren. Det är ett riktigt detektivarbete :-D

Gården som ligger närmast själva Gälegården då på "samma fastighet", borde inte den kunna vara den gamla gården? Det ser ut som att de husen ligger på samma plats under laga skifte.

2021-01-09, 23:24
Svar #14

Utloggad Malin Larsson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 2
  • Senast inloggad: 2021-01-23, 23:12
    • Visa profil
Hej.
Hittar er konversation när jag letar uppgifter om vilket årtal Gälegården var ett hem för vanartiga flickor.
Jag bor i byn & den historia jag hört sedan barnsben är att SveaJonke var full & spelade kort, han blev då skyldig sina motspelare pengar & skrev då reverser & blev på så vis av med hela gården.
Gården finns kvar än i dag, men är nu uppstyckad sedan några år tillbaka.
Antar att byggnaderna är bygda av Vårsta Diakonianstallt som köpte allt 1919 efter det att Svea Jonke förlorade den. Manbygnaden är uppförd 1870 & skolbyggnaden 1923.
Mvh Malin

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser






Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna