ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Stockhagen  (läst 1054 gånger)

2020-08-19, 06:55
läst 1054 gånger

Utloggad Marianne Lindén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1295
  • Senast inloggad: 2022-02-24, 19:56
    • Visa profil
Vem känner till Stockhagen, Malghult, Kristdala?
I mantalslängden äger Sven Isaksson 1/3 i Malghult 2. Men 1741 delas tredjedelen till två sjättedelar och Nils Jonsson kommer in. Denne Nils Jonsson är en gåta. Längre fram i tiden kallas den delen torpet Stockhagen.

2020-08-20, 07:29
Svar #1

Utloggad Marianne Lindén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1295
  • Senast inloggad: 2022-02-24, 19:56
    • Visa profil
Detta har jag fått fram om ägarna till gården i Malghult.
Per Gustafsson 16950929-17620418 gift m Brita Bertilsdotter


Sven Isaksson 17120225-17960106 gift med Kerstin Månsdotter d 1743 finns BOU omgift med Karin Gabrielsson. Sven bor i Systertorp


Måns Svensson 1688-17520324 gift med Karin Svensdotter


Nils Jonsson som jag inte vet något om.


När kyrkans böcker börjar 1785 så är de här delarna av gården omvandlade till niondelar.


Vad jag försöker komma fram till hur delägarna var släkt eller om de inte alls var släkt.

2020-08-22, 11:16
Svar #2

Utloggad Birger Bring

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 145
  • Senast inloggad: 2023-07-14, 18:16
    • Visa profil
Hej Marianne,


Är det verkligen Malghult no. 2 vi talar om?
 
Malghults by har ju alltsedan medeltiden bestått av fyra hemman. I officiella sammanhang har de beteckningen Malghult nummer 1, 2, 3 och 4. I vardagsslag har sedan länge följande benämningar använts:
 
No. 1 Utebyn
No. 2 Mellangården
No. 3 Västergården
No. 4 Nästebyn (Hägerumsgården).
 
 Genom upprepad hemmansklyvning blev antalet brukare  med tiden stort, vilket naturligtvis medförde stora olägenheter i gårdsbruket då åkrarna blev små och splittrade. Alltså skiftades byn flera gånger. Detta är bakgrunden till att en del av Västergården byggdes på dess nuvarande plats i slutet av 1800-talet och fick namnet Stockhagen. Innan flytten fanns på denna plats torpet Stockbäckshult. Ägare vid flytten var Sven Peter Johansson.
 
Gården Stockhagen har idag fastighetsbeteckningen Malghult 3:17 och ligger alltså på Västergården.
 
M.V.H.
 
Birger

2020-08-22, 13:49
Svar #3

Utloggad Marianne Lindén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1295
  • Senast inloggad: 2022-02-24, 19:56
    • Visa profil
När jag läser mantalslängden för 1741 så finns inga andra namn än Malghult 1,2,3 och 4.


Malghult 1 har 3 st tredjedelar första namn är Nils Nilsson


Malghult 2 har också 3 st tredjedelar där en tredjedel blir 2 sjättedelar. Första namn där är Per Gustafsson


Malghult 3 har också 3 st tredjedelar. Fösta namnet är svårläst


Malghult 4 är två halvor där Lars o Per Andersson står för var sin del.


Humlenäs o Färgsjömåla hör till Malghult 1
Malghult 3 har också ett Humlenäs. Där bor utfattig Olof


Går man lite längre framåt i tiden så har Malghult 2 blivit niondelar och det blir svårt att veta vem som är vem.


Malghult 2 har ryttare Dunder och Malghult 4 har ryttare Jon Jonsson

2020-08-22, 17:35
Svar #4

Utloggad Bo Persson

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6965
  • Senast inloggad: 2024-03-29, 00:03
    • Visa profil
Som Birger noterar har de ägor som utgjorde torpet Stockhagen (Stockshult, Stockbäckshult) i samband med laga skiftet 1892-1893 flyttats från Nästebyn (nr 4) till Västergården (nr 3) och omkr. 1900 kommit att bli namnet på hemmansdelen Malghult 3:17. Överflyttningen är dokumenterad i handlingarna till laga skifteskartan - ägofigurerna 10493-11017 under namn av Stockshult och Stockhagen har överförts till den av Sven Peter Johansson ägda hemmansdelen av Västergården.

Torpet Stockshult dyker upp i mtl första gången 1756, då en piga Maria är redovisad där, och återfinns sedan i mtl och hfl under Nästebyn ända fram till laga skiftet.

Nils Jonsson återkommer jag till.

2020-08-23, 00:09
Svar #5

Utloggad Bo Persson

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6965
  • Senast inloggad: 2024-03-29, 00:03
    • Visa profil
Nils Jonsson gifte sig 1740 24/6 med Carl Larssons i Malghults Mellangård änka Elisabet Nilsdotter. De fick fem barn åren 1741-1748, av vilka endast sonen Olof nådde vuxen ålder. 1747-1749 delade Nils Jonsson och hans styvdotters man Anders Larsson på bruket på 1/3 i Malghults Mellangård, varefter Nils med familjen flyttade till Sörebo i Mörlunda sn. Sonen Olof, född 1744 (dp 9/9) i Malghults Mellangård, övertog vid giftermålet 1767 18/10 med Elisabet Svensdotter (född 1742, dp 26/12, i Applekulla, Kristdala sn) hemmansdelen i Sörebo, medan hans far flyttade till torpet Stensjöryd på gårdens ägor.

Nils Jonsson gifte sig 2:o 1767 28/10 i Mörlunda sn med Annika Danielsdotter, som i hfl uppges vara född 1746 i Målilla och troligen är identisk med Daniel Svenssons dotter Annika född tvilling 1745 13/9 i Östra Årena, Målilla sn. Nils avled först 1808 16/4 i Stensjöryd (bou Aspeland 1808 26/4) och uppges i hfl vara född 1717 i Kristdala. Någon Nils Jonsson har jag inte påträffat född det året, men däremot två år 1716: den ene från Bjälebo, döpt 4/3; den andre från Skinshult, döpt 2/12.

Vad gäller tredjedelen i Malghults Mellangård tycks Anders Larsson och Måns Svensson i Bråhult ha bytt gårdar med varandra 1752/1753. Anders Larsson föddes omkr. 1715 i Källtorp och avled 1771 i Bråhult.

2020-08-23, 07:35
Svar #6

Utloggad Marianne Lindén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1295
  • Senast inloggad: 2022-02-24, 19:56
    • Visa profil
Nu måste rödpennan fram, men jag vet inte vilket som är rätt eller fel! Detta har jag;


Olof Nilsson född 17460810 i Malghult gifter sig 17671018 med Elisabeth Svensdotter som kommer från Libbershult. Olof dör i Sörebo 1818.


Olof Nilsson född 1744 i Sörebo gifter sig 17661019 med Lucretia Nilsdotter. Olof dör i Sörebo 1825.


Har jag blandat eller fanns det två familjer i Sörebo med så lika uppgifter.

2020-08-23, 13:20
Svar #7

Utloggad Bo Persson

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6965
  • Senast inloggad: 2024-03-29, 00:03
    • Visa profil
Det fanns mycket riktigt två Olof Nilsson i Sörebo, dessutom kusiner; Nils Nilssons son Olof ("den äldre" i hfl) gift sig med Lucretia Nilsdotter medan hans kusin, Elisabet Nilsdotters son Olof ("den yngre") gifte sig med Elisabet Svensdotter. Barnen till dem kan naturligtvis förväxlas.

2020-08-24, 15:17
Svar #8

Utloggad Birger Bring

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 145
  • Senast inloggad: 2023-07-14, 18:16
    • Visa profil
För den som är intresserad av Stockhagens modernare historia lägger jag ut mina anteckningar om gården från 1998. Det ger ju ingen information om de tidigare ägarleden men kanske ändå kan vara intressant. Observera alltså att det som idag kallas Stockhagen endast är hälften av den gård som flyttades ut från Malghults by i slutet av 1800-talet.
Källa: Kristdala Hembygdsförenings arkiv.

Stockhagen, 100 år efter utflyttningen från Malghults by.

 Den 28 juni 1998 anordnade ägarna till gården Stockhagen en träff med anledning av att det nu är 100 år sedan Stockhagen byggdes. Ett trettiotal släktingar och grannar hade mött upp på gården.  
Anders Hjalmarsson gav en presentation av gårdens senare historia, och Birger Einarsson redogjorde för den tidigare perioden, samt de beslut som ledde fram till utflyttningen från Malghults by. Herbert Bredhammar kompletterade med minnen från Malghult och muntlig tradition från byn.  Inslagen varvades med kaffe och tårta, och som avslutning planterades ett fruktträd vilket var en gåva från gästerna.


Malghults by och dess äldre historia, presenterad av Birger Einarsson.

Malghults by har alltsedan medeltiden bestått av fyra hemman. I officiella sammanhang har de beteckningen Malghult nummer 1, 2, 3 och 4. I vardagsslag har sedan länge följande benämningar använts:

No. 1 Utebyn
No. 2 Mellangården
No. 3 Västergården
No. 4 Hägerumsgården.

Ursprungligen var samtliga Malghults gårdar skatte, d.v.s. privatägda, men på grund av att en bonde på Malghult no. 4, i slutet av 1600-talet var ur stånd att betala skatt, så indrogs denna gård till kronan. Genom ytterligare transaktioner mellan frälsemän så kom denna så småningom att ägas till Hägerum. De övriga gårdarna fortsatte att ägas av bönder. Genom upprepad hemmansklyvning blev antalet brukare  med tiden stort, vilket naturligtvis medförde stora olägenheter i gårdsbruket då åkrarna blev små och splittrade. För att råda bot på detta infördes möjligheten till skifte, d.v.s. sammanslagning av skiften och senare också omflyttning av hela gårdar. Detta är bakgrunden till att Sockhagen byggdes på dess nuvarande plats.







Malghults västergård.
Genom fastebrev från 1599 vet vi att Nils Kristoffersson då köpte Malghults västergård. Nils var kyrkoherde i Kristdala, den förste i raden av präster ur familjen Duraeus-Meurling. Hans ättlingar finns fortfarande kvar på flera av Malghults gårdar, t.ex. Stockhagen.

Västergården ärvdes av Nils’ son och vidare av dennes dotter, som gifte sig med den kände ”bondehövdingen”  Gabriel Börjesson. Därefter har gården passerat genom generationerna enligt följande. Observera alltså att gården delats flera gånger så listan återspeglar endast en, av de vid 1890-talet sju, enheterna på västergården.
 
Gabriel Börjesson
Clas Gabrielsson                             född 1673
Gabriel Classon                              född 1694
Johan Gabrielsson                           född 1720
Gabriel Johansson                          född 1769
Johan Gabrielsson                           född 1801
Sven Peter Johansson                     född 1829

De var Sven Peter Johansson som byggde Stockhagen.
 
Skiften

 1824 utfördes storskifte i Malghult. Detta betydde att små skiften lades samman till mera rationella enheter, men den gamla bebyggelsen som då låg samlad inne i bykärnan behölls. Detta innebar att vägar till åkrarna ofta gick över grannens mark, och att det ibland var svårt att komma till vatten för att vattna djuren. Eftersom alla byggnaderna låg tätt intill varandra inne i byn, så uppstod naturligtvis anledningar till osämja. Dessutom var brandrisken stor. För att komma tillrätta med detta, fanns möjligheten att begära laga skifte, då en del gårdar flyttades ut från bykärnan.
 
Bredhammar hade hört berättas att byggnaderna på Malghult no. 3, innan laga skifte, låg så nära varandra, att man lätt kunde samtala genom öppna fönster.


I hembygdsgården finns en tavla som beskriver Malghult före laga skifte. Tavlan är en kopia av ett original, som finns hos Gösta Nilsson i Malghult, och är målad av C H Hallbeck. Den är enligt Bredhammar inte helt tillförlitlig men ger ändå en bild av hur  tätt husen stod.

Just svårigheten att kunna vattna djuren fick bonden Lars Peter Johansson  Malghult att år 1863 begära laga skifte på Malghult. Sammanträde utlystes men Major Weidenhielm på Hägerum ingav en skrivelse vari han meddelade att han inte kunde närvara på grund av miltär kommendering. Nytt sammanträde utlystes, men även denna gång uteblev Weidenhielm nu på grund av sjukdom. Inte heller vid det tredje sammanträdet kom Weidenhielm men hade nu gett friherre Clemens von Roxendorff fullmakt att föra hans talan.

Det dröjde ända till 1892 innan laga skifte på Malghult kunde fastställas.
 
Stockhagens historia berättad av  Anders Hjalmarsson.

 Som tidigare omnämnts var det Sven Peter Johansson som ägde den gård på Malghult no. 3, som utflyttades och blev Stockhagen. Innan Stockhagen byggdes fanns där ett torp, kallat Stockbäckshult. I detta torp föddes Emmelie,  senare gift med Amandus Larsson i Gölhult. Sannolikt fick invånarna på detta torp flytta i samband med att Stockhagen kom till. Fortfarande kan man ana var torpet låg, ca. 100 meter väster om det nuvarande boningshuset.

Stockhagen byggdes 1898-1899. Man började med att bygga loge och ladugård, så Sven Peter och snickarna bodde under byggtiden i torpet Klarebäck. Inget hus flyttades från Malghult, utan Stockhagen byggdes från grunden. Enligt Anders togs endast två dörrar från det gamla huset i Malghult till vara. Kjell i Långvik berättade, att det var två snickare från Vederhult, som byggde Stockhagen. I samband med skiftet utflyttades eller nybyggdes flera gårdar och det blev brist på hantverkare, varför snickare från mera avlägsna platser måste anlitas. 1920 revs Klarebäck och en del av materialet användes till att bygga lillstugan i Stockhagen.

Sven Peter var gift två gånger. Halvbröderna Johan Gottfrid och Karl Herman tog över Stockhagen 1909. Karl Herman hann bara lägga grunden till sitt hus innan han sålde sin del av Stockhagen till en av grannarna i Malghult. Karl Herman emigrerade därefter till Amerika, där det fortfarande finns släktingar.

Johan Gottfrid, eller Gottfrid som han vanligen kallades, var född 1868. Han fortsatte alltså som bonde i Stockhagen. Arealen var ursprungligen ca. 150 ha, och blev efter försäljningen 76 ha. Han lade ned ett oerhört arbete med att odla upp markerna. Anders berättade att Gottfrid brukade sjunga på psalmen ”När juldagsmorgon glimmar” sommar som vinter ! Gottfrid dog 1957 men hans hustru Hanna bodde kvar i lillstugan fram till 1959. Anders berättade att han kom ihåg hur Hanna brukade gå från lillstugan över till huvudbyggnaden för att äta hos sonen Sven och sonhustrun Sonja. Hanna hade i yngre dagar hjälpt till vid kalas som kokerska.

Sven tog över gården 1933. Han bodde med hustrun i Stockhagen fram till 1959 då paret flyttade till Oskarshamn. Hanna flyttade också till Oskarshamn men dog ett par år senare, 1964, 80 år gammal. Efter 1959 har Sockhagen varit fritidsbostad.

Svens döttrar Birgit och Marianne köpte gården 1972.  Marianne sålde sin del  1985 till  Birgits barn Anders, Mona och Maria.

 
Händelser i Stockhagen.

Anders påminde om några händelser i Stockhagen, stora och små.
1938 drogs telefon in.

1948 fick Stockhagen elektricitet.
1960 planterades den första granplantan.
1975 flyttades utedasset och sammanbyggdes med boden.
Goda grannar.
I torpet Hällerum, vid gamla vägen över klevbackarna, bodde i början av seklet Olof Hultin med familj. Morfar (Sven i Stockhagen) berättade att han ibland gick med lite mat till Hultins och det var då han såg sin första bil. Bilen tillhörde läkaren i Kristdala.
I granngården, Långvik, bodde under lång tid Gunnar och Elsa Karlsson. Elsa besökte ofta Stockhagen, och färdade då mestadels på cykel. Anders kom ihåg att Elsa brukade komma cyklande fram till huset och hoppa av cykeln i farten.

En annan granne och släkting var Ingrid i Lövhult. Anders kommer ihåg Ingrid som pigg och glad och ofta sjungandes.


Efter anteckningar från mötet i Stockhagen 28/6.

Lillängen 29/6, 1998
Birger Bring

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna