Eftersom anteckningarna är lite inkonsekventa försökte jag tolka händelsekedjan, och det ser ut som att Signe alltså först har intagit kvicksilverkloriden i Älvsbyn (där tydligen prästen har skapat sin bild av dödsfallet?) och sedan förts till Piteå lasarett där hon avled. Därefter har läkaren nedtecknat sin förklaring till dödsfallet på en attest som sändes till prästen i Älvsbyn, och sedan har denne präst skrivit av läkarattesten och fört in den i Älvsbyns död- och begravningsbok (Älvsby kyrkoarkiv, volym F:4 (1918–1940), s. 104).
Vid slutet av året har prästen fört in dödsfallet i det utdrag över avlidna som sändes till SCB, och det är här det blir märkligt. I den högra kolumnen verkar ju prästen ordagrant ha skrivit av den dödsorsak som tycks ha kommit från läkarens attest från Piteå lasarett – men av någon anledning står här ju ”Suicidium”, som varken återfinns i prästens egna ord om dödsfallet (i kolumnen till vänster) eller i död- och begravningsboken i original? (det stämmer förresten att det är samma antecknare och alltså samma handstil, eftersom det var prästen som skrev ned både sin tolkning av dödsorsaken och den dödsorsak som fanns nedtecknad på läkarattesten).
Kan det vara så att varken prästen eller läkaren inledningsvis förstod att det rörde sig om ett självmord, men att detta framkom senare (när prästen redan hade skrivit in dödsorsaken i död- och begravningsboken), kanske genom en kompletterande läkarattest, vilket skulle förklara varför prästen inte nämner suicidium i död- och begravningsboken eller i sin egen tolkning av dödsorsaken i SCB-utdraget, men däremot i sin avskrift av läkarattestens dödsorsak i SCB-utdraget?
Jag lyckas tyvärr inte hitta några allmänna uppgifter på att kvicksilverklorid var vanligt förekommande vid självmord, men vad jag kan läsa mig fram till så var det både extremt giftigt och ofta använt till både rengöring och medicinering. Detta skulle kanske förklara varför både prästen och läkaren tycks ha varit osäkra på ”Suicidium”, för inledningsvis kanske man tolkade dödsfallet som en olyckshändelse när ett så giftigt ämne användes på ett vardagligt sätt? För att få full klarhet i dödsfallet tror jag att det finns tre vägar att gå:
1) Undersöka bilagorna till död- och begravningsboken, som i detta fall finns på Landsarkivet i Härnösand, i Älvsby kyrkoarkiv, volym HVIa:1. Här ska det finnas dödsbevis med mera för åren 1868–1939, och i den volymen bör attesten från Piteå lasarett finnas bevarad tillsammans med ”Dr. O. Forsen. Attest om begrafn. från P[astors]ä[mbetet] i Luleå stad” som omnämns i SCB-utdraget, och kanske även den förmodade kompletterande läkarattesten som omnämner ”Suicidium”.
2) Journalen från Piteå lasarett som upprättades i samband med dödsfallet. Jag är osäker på var denna kan förvaras idag, men jag skulle gissa att den finns på Regionarkivet i Luleå, som förvarar de journaler i pappersform som upprättats inom Norrbottens läns landsting från tidigt 1900-tal och framåt.
3) Dagstidningar från Älvsbyn med omnejd. På den tiden brukade man skriva ut både namn och känsliga personuppgifter för de människor som begick självmord, och det kan även hända att man gjort detsamma i samband med Signes död. Jag lyckas dock inte hitta någonting vid en sökning i Kungliga Bibliotekets databas över inskannade dagstidningar, men jag misstänker att så pass sena dagstidningar från Norrbotten ännu inte har hunnit skannas. Kanske det finns dagstidningar på rullfilm hos något bibliotek?
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy