Den norska motsvarigheten till de svenska husförhörslängderna är
sjeleregister (själaregister om vi försvenskar det).
Det finns två stora skillnader mellan de norska själaregistren och de svenska husförhörslängderna:
· Själaregistren utvecklades aldrig till de rena folkbokföringslängder som husförförslängderna så småningom blev, med födelseort och flyttnoteringar m.m. I stället förblev själaregistren det som husförhörslängderna ursprungligen var avsedda som, en förteckning över sockenborna med noteringar om kristendomskunskap och läsförmåga.
· Det var ingen lag på att själaregister skulle föras. De fanns därför inte i alla socknar, utan det var upp till biskopen eller den enskilde prästen om det fördes själaregister i stiftet eller socknen. De är också dåligt bevarade, precis som de äldsta svenska husförhörslängderna (som det ju finns få kvar av från 1600-talet och tidigt 1700-tal). De flesta själaregistren som finns kvar är från 1700-talet.
Läs mer om
sjeleregister hos Arkivverket.
Observera också att
Asker är en socken (
sogn/sokn) och pastorat (
prestegjeld), inte ett fylke.
Fylke motsvarar län i Sverige, och kallades
amt från 1660-talet t.o.m. 1918. I samband med att benämningen ändrades 1919, så fick också en del fylken (f.d. amt) nya namn.