Släktforska i Norge.

[Mikael Johansson]

Hej
Norge är ett nytt område för mig att släktforska i, är det samma upplägg som i Sverige att man kan ta ett abonnemang för att kunna se i kyrkböckerna, eller hur går man lättats till väga?.
Tanken var att jag skulle börja hitta föräldrarna till Ludvig Oskar Olsson 25 Dec 1870 Askers fylke, Norge.
för att sedan försöka ta mig vidare i historien.

MVH Mikael.

[Maud Mårtensson]

Dessbättre är det helt gratis att söka i Digitalarkivet, https://www.digitalarkivet.no/ . Det finns dock inga husförhörslängder i Norge, det är bara i folkräkningarna familjerna är samlade.

Exempel för Ludvig Oskar:

Folketelling 1875, https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01052041002275.

Skannad födelsenotis (nr 50): SAO, Asker prestekontor Kirkebøker, F/Fa/L0008: Ministerialbok nr. I 8, 1865-1878, s. 82, https://www.digitalarkivet.no/kb20060315011098.

[Jörgen Tollesson]

Den norska motsvarigheten till de svenska husförhörslängderna är sjeleregister (själaregister om vi försvenskar det).

Det finns två stora skillnader mellan de norska själaregistren och de svenska husförhörslängderna:

· Själaregistren utvecklades aldrig till de rena folkbokföringslängder som husförförslängderna så småningom blev, med födelseort och flyttnoteringar m.m. I stället förblev själaregistren det som husförhörslängderna ursprungligen var avsedda som, en förteckning över sockenborna med noteringar om kristendomskunskap och läsförmåga.

· Det var ingen lag på att själaregister skulle föras. De fanns därför inte i alla socknar, utan det var upp till biskopen eller den enskilde prästen om det fördes själaregister i stiftet eller socknen. De är också dåligt bevarade, precis som de äldsta svenska husförhörslängderna (som det ju finns få kvar av från 1600-talet och tidigt 1700-tal). De flesta själaregistren som finns kvar är från 1700-talet.

Läs mer om sjeleregister hos Arkivverket.

Observera också att Asker är en socken (sogn/sokn) och pastorat (prestegjeld), inte ett fylke. Fylke motsvarar län i Sverige, och kallades amt från 1660-talet t.o.m. 1918. I samband med att benämningen ändrades 1919, så fick också en del fylken (f.d. amt) nya namn.

[Mikael Johansson]

Hej
Tack Maud och Tack Jörgen.
Jag skall ta till mig det ni skrivit och skall nu försöka gå vidare i min släktforskning, nu i Norge  .

Tack ännu en gång
Mikael.

[Jonas Westlund]

Hej

Vet inte var du har ditt släktträd, men på MyHeritage finns det minst fyra upplagda släktträd för Ludvig dock med det norska Olsen istället, gick och komma en bit bakåt vid en snabb titt.

[Mikael Johansson]

Hej Jonas
Det låter mycket intressant, vore kul att få ta del utav den informationen.
Jag använder Family tree maker, men jag är dålig på att leta i andra system/program.
En dum fråga kanske, men är det svårt att komma åt My Heritage? krävs det abonnemang?

MVH Mikael

[Jonas Westlund]

Hej

Www.myheritage.se

Finns en gratisperiod till att börja med, har för mig att programvaran är gratis, men om du ska bygga släktträdet över 500 peresonerar så kostar det en årsavgift.
Finns flera olika nivåer på abonnemang

Mvh

Jonas

[Mikael Johansson]

Tack Jonas, jag skall kolla upp detta.

[Sven-Ove Brattström]

Kom bara ihåg - sådana släktträd bör man förhålla sig mycket skeptisk till. Alltid kolla med primärkällor. Det är mycket vanligt att personer bara kopierar uppgifter, utan källkontroll - och så sprids eventuella felaktigheter som sanningar. Ibland är dessa uppgifter rena falsarier som sedan får spridning.Särskilt alarmande är de släktträd är de där olika personer kan koppla till grenar. Då brukar det snabbt bli sagor.

[Mikael Johansson]

Hej Sven-Ove

Du har helt rätt!
Jag brukar dubbel kolla uppgifterna som jag får från andra, jag brukar använda uppgifterna som en hjälp på vägen.

Tack
Mikael

[Sven-Ove Brattström]

Mycket bra, synd att alla inte gör det 

[Jonas Westlund]

Håller med helt!

Samtidigt upplever jag en centrering mot de större sidorna, många privata träd har försvunnit från nätet de sista åren.

Har upptäckt felaktigheter i andras träd och det finns säkert fel även i mitt eget träd, många träd har bra dokumentation andra är rent utsagt skit... håller man på mycket lär man sig vad som är bra!