Arvsförhållande

[Roger Åhlén]

"1374 ger Sven Bonde (kluven sköld med halv fläkt örn) gods för sin lägerstad i
Sunds kyrka. Hans arvingar Erengisle Sunesson (båt) och Elin Ragvaldsdotter
(kluven sköld med halv fläkt örn) är sigillvittnen (DS X 289)."

Hur pass nära släkt, kan man anta att Elin Ragvaldsdotter (kluven sköld med halv fläkt örn) är med denne Sven Bonde (kluven sköld med halv fläkt örn)
Hon bör ju inte vara hans dotter, med tanke på patronymikonet, men hur funkade arvsrätten på 1300-talet, vilka fick man arvsrätt efter?


Mvh Roger Åhlén

[KG Hammarlund]

Enligt ärvdabalken i Magnus Erikssons landslag är arvsordningen (med reservation för min feltolkning av medeltidssvenskan):
1. barn, om sådana finns, annars
2. föräldrar, om sådana finns, annars
3. syskon/syskonbarn, om sådana finns, annars
4. farföräldrar, om sådana finns, annars
5. morföräldrar, om sådana finns, annars
6. farbror/faster, om sådana finns, annars
7. morbror/moster, om sådana finns, annars
8. kusiner

Inom varje nivå gällde att manliga arvingar ärvde dubbel lott mot kvinnliga.

[KG Hammarlund]

(oavsiktlig dubbelpost)

[Roger Åhlén]

KG Hammarlund, Okey, så man kan utgå ifrån att de hade blodsband med varandra.
Då bör väl Elin även vara släkt med denne Erengisle Sunesson (båt)?

[Roger Åhlén]

Men om man skrev ett testamente, kunde man då inte välja vilka som skulle ärva.
Denne Sven Bonde, han skänker ju gods till kyrkan?

[KG Hammarlund]

Jag är absolut ingen expert på medeltida arvsrätt men min bild är att det fanns visst sedvanebaserat utrymme för testamentariska förordnanden som då förstås minskade arvslotten för de arvingar som räknas upp i lagen. Sådana förordnanden förutsatte (återigen enligt sedvanerätt) arvingarnas samtycke vilket då förklarar varför två arvingar är sigillvittnen i detta fall.
Jag vet inte om det är ett testamentariskt förordnande som nämns i notisen från 1374, eller om det är en gåva under Sven Bondes livstid, men i båda fallen blir ju resultatet detsamma, arvingarnas lott minskas, vilket gör det rimligt att de genom att vara sigillvittnen ger sitt godkännande.

Elin och Erengisle bör vara släkt på något sätt eftersom de står som arvingar, men exakt hur är oklart, särskilt då de hade olika sköldmärken. Var de månne syskonbarn till Sven? Om Elin var en brorsdotter verkar det ju rimligt att hon hade samma sköldmärke som Sven, och om Erengisle var en systerson hade väl han sin fars sköldmärke? Kusiner (på fäderne respektive möderne) är en annan möjlig förklaring till de skilda sköldmärkena.

[KG Hammarlund]

Jag läser på sid 30 i Det medeltida Sverige, band 4 del 6 (Ydre härad)
https://riksarkivet.se/Media/pdf-filer/DMS_Smaland_4-6.pdf
att Erengisle Sunesson Båt, i de fall han kan ha agerat på sin hustrus vägnar, kan gjort det utifrån en patronaträtt som kan ha innehafts av östgötalagmannen Bengt Magnusson
(Folkungaättens lagmansgren), död på 1290-talet.

Det får mig att undra om hans position kan ha grundat sig på något annat än släktskap, t ex att han utifrån patronatsrätten här övervakade kyrkans (gåvomottagarens) intressen.

Men det är en spekulation från min sida, jag vet alldeles för lite om stormännens formella och reella rättigheter i 1300-talets Sverige.

[Roger Åhlén]

KG, tack för dina svar. Visst kan det förhålla sig så, med Erengisle Sunesson (båt) men skulle han stå som arvinge då, tja, vad vet man hur de resonerade på den tiden?
Tack för att du tog dig tid att svara i alla fall.

Mvh Roger