ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Kinneved (R) C:2 (1751-1850) Bild 210 / sid 411  (läst 840 gånger)

2020-06-04, 23:21
läst 840 gånger

Utloggad Anders Fritzson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 174
  • Senast inloggad: 2023-12-01, 19:16
    • Visa profil

Jag vill gärna få hjälp med ett par detaljer för post nr. 5, Lars och Maja som gifter sig den 7 juli 1812. Det är en anmärkningsvärd åldersskillnad mellan de två. Hon anges vara 17 år. Efter talet står två bokstäver som jag inte förstår betydelsen av. Är det något som uppmärksammar hennes låga ålder? Samma tecken finns sedan i gåvokolumnen efter talet 100. Även post nr 8 har 100 lod silver. För mig låter det anmärkningsvärt högt. Kommentar? Dessutom står "utom laglig (e?)" i kolumnen. Vad innebär det i sammanhanget? Det är ju en vigselnotering, laglig får man tro. Vad är då "utom laglig"? I posterna före och efter står motsatsen "efter lag"
Jag hoppas få svar/förklaringar till dessa "avvikelser".

2020-06-04, 23:51
Svar #1

Utloggad Kalle Birgersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5025
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 10:51
    • Visa profil
Bokstäverna gör väl 17 till sjuttonde, hon är på sjuttonde året, alltså 16? Men vigselåldern för kvinnor verkar ha varit 15år på den tiden, så det var inte det som var "utom laglig"

2020-06-05, 10:31
Svar #2

Utloggad Anders Fritzson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 174
  • Senast inloggad: 2023-12-01, 19:16
    • Visa profil

Tack för tydningen av "de". Det stämmer att Maja inte hade fyllt 17 år ännu. Ville prästen kanske "snygga till" det genom att skriva så här? Något minska åldersskillnaden. Det stämmer att godkänd ålder för kvinnor på den här tiden var 15 år.
Men den stora brudgåvan (100 lod)? och noteringen "utom laglig"? Kan den summan och noteringen hänga ihop med att Maja var föräldralös? Hennes far dog ett drygt år före vigseln. Modern ännu tidigare. Lars och Maja vara grannar i byn Slutarp. Och varför är "de" skrivet även efter talet 100? Gäller även post nr 8 på samma sida. Det finns ju inte med vid de lägre beloppen som finns vid andra noteringar.

2020-06-05, 11:46
Svar #3

Utloggad Kalle Birgersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5025
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 10:51
    • Visa profil
Det var ett jämnt hundrade, ungefär som att tjugo lod kan bli ett tjog, eller tolv blir ett dussin. Tio lod skulle väl bli ett tionde då, men tionde var vad man betalade i skatt till kyrkan och då betydde det tiondel, så det blev kanske lite konstigt att kalla ett tiotal för det?

Kanske morgongåvan gjordes hög för att den stora ålderskillnaden gjorde det mycket sannolikt att Maja skulle bli änka så småningom?

2020-06-05, 12:10
Svar #4

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21877
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 23:08
    • Visa profil

Det står 100de Lod därför att man vid denna tid sa ”ett hundrade lod”. Den äldre formen av grundtalet hundra lever kvar i ”Ja må du leva uti hundrade år”. Ska inte förväxlas med ordningstalet hundrade; för hundrade gången.

Brudgummen utlovade denna morgongåva utom (= utöver) den lagstadgade. Storleken på morgongåvan (som utbetalades till hustrun endast i det fall hon blev änka) var avhängig av mannens ekonomiska förhållanden.
Hälsar vänligen
Maud

2020-06-05, 19:02
Svar #5

Utloggad Anders Fritzson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 174
  • Senast inloggad: 2023-12-01, 19:16
    • Visa profil

Tack båda två för snabba och lärorika svar. Ja, det är ju logiskt att morgongåvan var större i relation till möjligheten att Maja skulle bli änka. Vilket också skedde. Lars dog 1831, Maja 1867.
Tack till Maud också för språklektionen. Även sådant tilldrar sig mitt intresse. Du uttrycker det också så som att morgongåvan vara ett LÖFTE, inte en fysisk gåva i form av en viss mängd silver. Då reser sig en följdfråga. Hur säkrade man att en sådan gåva fanns tillgänglig för änkan den dag mannen dog? Var det något som utskiftades genom bouppteckningen? Vad hände då om inte värdet uppnåddes?
I de bouppteckningar jag studerat har jag aldrig stött på en post som tar upp "utlovad morgongåva".
Som ni märker är jag nyfiken och hoppas kunna få svar trots att ämnet kanske nu går lite utöver "läshjälp".

2020-06-05, 19:54
Svar #6

Utloggad Kalle Birgersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5025
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 10:51
    • Visa profil
Jag har sett morgongåvan som post i enstaka bouppteckningar. Nu minns jag ju inte var det var, men jag vill minnas att det var bland "gäld och skuld". I vissa bouppteckningar har de delat upp arvet mellan änkan och de olika barnen, och det var nog där morgongåvan togs upp. Nu slog jag för skojs skull upp Lars Johanssons bouppteckning och där var inte någon morgongåva med, men så var det ju i princip bara en värdering av allt bohag, och inte någon uppdelning.

2020-06-05, 22:50
Svar #7

Utloggad Anders Fritzson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 174
  • Senast inloggad: 2023-12-01, 19:16
    • Visa profil

Tack återigen. Jag letade också på Lars Johanssons bouppteckning och med tanke på det efterlämnade arvet tycks det inte vara något problem för änkan Maja!
Får jag fortsätta med ännu en tydning/tolkning i samma socken. Nu gäller det Lars föräldrar Johannes och Maria och en notering för dem (antingen var för sig, eller endast gällande Johannes) i den första hfl. Här är länken: Kinneved (R) AI:1 (1792-1812) Bild 46 / sid 81. De finns längst upp på vänstersidan och det är "Anmärkningar" jag inte helt kan tolka.

2020-06-05, 23:03
Svar #8

Utloggad Kalle Birgersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5025
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 10:51
    • Visa profil
"förstå begge vackert" - de kunde sin katekes.

2020-06-06, 01:05
Svar #9

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21877
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 23:08
    • Visa profil
Vid bouppteckningen görs en värdering av dödsboet. Först därefter kan eventuellt arv skiftas.

Här följer – mycket kortfattat – vad som gällde för kvinna landsbygden som blev änka 1831 (i städerna rådde en annan ordning; stadslag i stället för landslag).

Före arvskiftet undantogs änkans del enligt giftorätten; 1/3 av boets värde.

Om makarna saknade gemensamma bröstarvingar undantogs från mannens giftorättsdel (= 2/3 av boet) den utlovade morgongåvan och tillföll änkan. Återstoden ärvdes av släktingar till mannen.

Om gemensamma bröstarvingar fanns fick änkan endast vad som var hennes enligt giftorätten. Mannens 2/3 av boet ärvdes oavkortat av bröstarvingarna.

Änkan hade alltså ingen arvsrätt efter sin man (inte heller änklingen efter sin hustru).

1845 infördes lika giftorätt för man och kvinna.
1920 fick änka/änkling arvsrätt men endast om den avlidna maken inte efterlämnade bröstarvingar.
Hälsar vänligen
Maud

2020-06-06, 10:23
Svar #10

Utloggad Anders Fritzson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 174
  • Senast inloggad: 2023-12-01, 19:16
    • Visa profil

Tack ni båda, Kalle och Maud för era svar och den snabba hjälp jag fått. Mauds faktasamling om läget just vid den här tiden för hur arvsförhållandena var och giftorättens funktion i sammanhanget är alldeles utmärkt att ha till hands.
Jag tror nu att vår (för mig) givande dialog kan avslutas inom det här ärendet.  :)

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna