Varför skrevs personalier runt 1750-1850?

[Aina Wallström]

Hej!Enligt kyrkolagen 1686 skulle de döda inte bara anges med namn, död- och begravningsdatum, hemvist, ålder och dödsorsak i dödboken, utan även en kort levnadsbeskrivning.
Dessa kallas för personalier. Detta sker på ett fåtal ställen runt om i landet under vissa perioder. Den vanligaste perioden är från cirka 1750 till cirka 1850, d.v.s. långt efter 1686.


Är det någon som har en idé, varför personalier skrivs just då? Är det något påbud till prästerna, för att strama upp ambitionen, eller att Tabellverket satte igång med statistik-
rapportering 1749? Men det var ju inga levnadsbeskrivningar som Tabellverket vill ha, så min fråga är varför?


Tacksam för svar, om någon vet.

[Mikaël Stenelo]

Jag vet inte varför, men jag har fått intrycket att de som är digitaliserade är bara de som täcker upp för luckor i de vanliga dödböckerna. Ett exempel är Delsbo (X), där det finns 2 volymer till i samma serie, men dessa är inte digitaliserade. (Du efterfrågar fler församlingar i "Hallå där...", Släkthistoria 12/2020)

[Aina Wallström]

Tack för inlägget och intressant att det ev. skulle finnas både en vanlig dödbok och en utvidgad dödbok = personaliebok, för samma period. Det ska jag titta efter. Det är klart att man i så fall digitaliserar den mest omfattande boken, den som ger mest uppgifter. Det kan ha varit så att det till vissa stift vid den viss tid (sent 1700-tal), gått ut ett påbud till prästerna om att skriva sådana.