Salpetersjudare Lars Månsson Fernström

[Sverker Snidare]

Jag skriver på en roman om Lars Fernström, som föddes 1797 i Gillsäter i Nyeds socken som oäkting, son till Stina Larsson - pappan "sades vara" skomakare Måns Jansson i Norum. Pojken kom som 14-åring till Nyeds prästgård i Hulteby. Prästen där, Jonas Frykstedt, lät 1814 anlägga en salpeterlada på prästgårdens mark. Lars fick utbildning i att bli salpetersjudare - förmodligen av en av de två österbottniska salpetersjudare som 1814 kom till Värmland. I husförhörslängden 1816-1820 finns han fortfarande som dräng på prästgården, men flyttar 1818 till Lerfallet i Nyeds socken, flyttar sen tillbaka till prästgården och kallas då "salptersjudare Lars Månsson". 1822 flyttar han till Lungsunds socken, först till Lundsberg och sen till Bjurbäcken. Han tog sig namnet Fernström och gifte sig 1824 med Johanna Olsdotter från Udden i Nyed. 1830 flyttar familjen till Stömne säteri i Stavsnäs socken, 1831 till Norra Kohlsäter i Gillberga socken. 1834 (nu med två söner) till Gunnerud i Alsters socken och 1836 till Alstrums bruk, nära Alsters kyrka, där han blir trädgårdsdräng. 1838 till från Alstrums bruk till Ulvsbyn i Alsters socken, där han dör 1848. Han har själv, i en bok jag har som han köpt, skrivit att den tillhör "Trädgårdsmästare Lars Fernström Alstrums Bruk"
Min fråga: Vet någon var, förutom vid prästgården i Hulteby, som det fanns salpeterlador i dessa delar av Värmland? Kan hans flyttningar under 1820-talet kopplas till att han fick arbete som salpetersjudare? Salpetersjudningen i Värmland torde ha upphört omkring 1830, då skyldigheten för hemmansägare att leverera salpeter till kronan upphörde.
PS: Lars Fernström var min morfars farfar.

[KG Hammarlund]

Vet inte om detta arkiv (som du kanske redan känner till) kan ge något?

https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkisref%20SE/ULA/11040/1/E/E%20VIII&s=Balder

Kräver förstås en resa till Landsarkivet i Uppsala.

[Kristina Gunnarsdotter]

Några korrigeringar: Lars var född i Gällserud, son till pigan Stina Larsdotter och drängen Måns Jonsson.

[Sverker Snidare]

Tack Kristina! Du har självklart rätt med Gällserud och att modern hette Stina Larsdotter. I husförhörslängderna (AI/4 1795-1799 och AI/5 1800-1805) är hon med i föräldrarnas hushåll som dotter (fast på ett ställe har prästen skrivit både piga och dotter). 3 januari 1805 gifte sig masmästardrängen Henrik Larsson och "pigan" Stina Larsdotter. Tjänade hon piga hos någon annan, eller var det prästens sätt att benämna en ogift kvinna av bondeståndet?
Lars Månssons pappa hette nog Jonsson som du skrivit - jag har svårt att se om prästen skrivit Jonsson eller Jansson i födelseboken. Kan du förresten uttyda vad faddrarna hette?

[Sverker Snidare]

Tack också till dig, KG Hammarlund. Jag har skrivit ett svar till dig förut, men det har tydligen kommit bort. Om jag kommer ihåg svarade jag att det arkivet mest tycks innehålla material om salpetersjudningen före 1800, då kronans rätt till jorden under böndernas lagårdar upphörde. Lars Fernström verkade i den nya ordningen (från 1805) med en salpetergärd, som ålade hemmansägare att betala en salpeterskatt i natura. Och socknar eller bergslag anställde privata företagare att framställa salpeter för att de skulle kunna leverera salpetergärden.
Å andra sidan tycks där finnas en förteckning över salpeterlador i Värmland  vid tiden för sekelskiftet. I så fall kan det vara värt en resa till Uppsala när corona-restriktionerna upphört.

[Kristina Gunnarsdotter]

Faddrarna heter Jonas Jonsson, Magnus Bengtsson, Kajsa Svensdotter och Britta Pettersdotter, alla från Gällserud. Kolla på namnet Jonas så ser du skillnad på o och a.
Både piga och dräng används dels om ogifta personer, dels vad deras ställning är i hushållet.

[Sverker Snidare]

Jag jobbar vidare med salpetersjudare Lars Fernström och återkommer till prästen Jonas Frykstedt, som var en viktig person i Lars liv under flera år. Frykstedt tycks ha blivit kyrkoherde i Nyed 1805 och flyttade dit tillsammans med sin halvsyster Anna Clarström (Nyed A1/5 sid 284); I husförhörslängden (Nyed A1/7 sid 276 ) står det att han är född i Emtervik (Östra eller Västra?). Men ingenstans hittar jag varifrån han flyttade till Nyed. Jag skulle vilja veta mer om hans familjeförhållanden och var han tjänstgjort innan han kom till Nyeds pastorat. Har någon något tips om hur jag ska bära mig åt?

[Kristina Gunnarsdotter]

Han är född i Västra Ämtervik:
Västra Ämtervik (S) C:1 (1690-1769) Bild 220 / sid 237 (AID: v8878.b220.s237, NAD: SE/VA/13643)

[Sverker Snidare]

Tack, Kristina. Jag har slagit upp sidan och ser att fadern var adjunkt, om jag läser rätt, och hette liksom sonen Jonas Frykstedt; modern Sara Uteden (Iteden ??). De bodde i Berga. Men den första husförhörslängden i Västra Ämtervik börjar 1804. Så någon ytterligare info om familjen och halvsystern når jag tydligen inte.

[Kristina Gunnarsdotter]

Modern hette Sara Hedén.
Det finns ministerialböcker från 1690 och mantalslängder från 1777 hos Riksarkivet. Åren 1784-1795 Finns Ämtervik under Västersysslets fögderi (Häradsskrivaren) hos AD.

[Sverker Snidare]

Tack igen! Jag jobbar vidare.

[Bo Lindberg]

Här är en avhandling från Uppsala universitet som Jonas frykstedt var preses för 1790.
Dissertatio philologica de digressionibus Pindari http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1253969/FULLTEXT01.pdf

[Tommy Nordlander]

Här är en avhandling från Uppsala universitet som Jonas frykstedt var preses för 1790. Dissertatio philologica de digressionibus Pindari http://uu.diva-portal.org/smash/geta2:1253969/FULLTEXT01.pdf

(Texten i förra inlägget försvann, förstorade den lite)